I lördags var jag och barnen hos mina föräldrar bla.

Det började vid 10 på morgonen.
Hoppade upp med tuppen och med det, fiksade jag sminket innan jag väckte barnen.
Fixade lite och och sen ut till centrum.
Hade ju lovat barnen en liten leksak. Då de hade en värdecheck vardera från BR, på 50 kronor. Och visste av mig att de hade fyndlådor. Dessvärre glömde de dem hos mina föräldrar.

Men Jonathan valde två harry potter figurer, för 20 kronor styck. Mary vakde ett ritblock och en ask oljpastel kritor.
De fick stolt en egen påse. Möte upp syrran som också skulle hänga med.
Köpte lite godis till bion. Jag var inte ens sugen. Tog väl max 10 stycken totalt från barnen och syrran.

Den lilla biografen här i Väsby är inte stor. Tar 250 prsoner om jag inte minns helt fel.
vart väl 70 pers där? Men var vi fyra, och en massa barn i skolåldern.

Vi skulle se Prinsessan och grodan! Som var superbra!



Den var riktig bra! Rolig, en tradiotionell dsiney film som den ska vara!!!
Prinsessor och prinsar, humor, romantik.  Me LOVED!!!
Annars är Naveen ett väldigt fint namn! Hehe

Jag och syrran skrattade nog mest i hela biosalongen.
Jonathan ville hem efter en timme, och leka med sina leksaker.

Sen vart det en liten avstickare och sen till affären och köpa snacks till schlager.
Skulle samlas hos föräldrarna och äta och titta på det.

Vad tycker nu? Vilka låtar tycker ni skulle gå vidare?

Själv hejade jag på låt nr 3, den orientaliska, salem al fakir och anders ekborg.
Olas låt var bra, men han var som en förstenad pinne på scen. lite bättre scenografi tack till den låten tack!
Schlager ska vara helheten!!!



Anders ekborg, kan verklgen sjunga. Fick Ståfräs när han sjöng i guld blev till sand. VILKEN RÖST!!!




Linda Pritchard, var underbart bra. Vilken rytm! Scennärvaro! Dans! Glitter i kläder!
Och håret! Supersnyggt! :-) Man kunde ju knappt sitta stilla i stolen.


Ja Salem al fakir går ite att lägga upp då svt inte hläggr ut dem än. Han gick ändå direkt till final.
men har var riktigt super iaf!

Men vi kollade inte bara schlager där.
Nej, för dagen efter fick dera morfar en ide.
De skulle bygga en snökoja av alla snö på deras altan.
Sagt och gjort, de började gräva i snöhögen farsan förberett dagen innan.

Nu undrar du säkert vad det är för funktion?!

Vet inte om alla mobiler har det eller inte.
Men min Sony Ericsson har det iaf.

När man lyssnar på radio med mobilen och hör en bra låt kan man trycka fram denna track id och man kan få låten skickad till sig. Antagligen köper man låten, elller så skickar man ett sms till sig sjävl med den tjänsten och får info om låten. Jag använder självklart tjästen där sms:et kommer. Så slipper man sitta och undra vilken låt, för låten är såååå jäkla bra!!!

Dessa fyra låtar fick jag fram med denna funktion. vad tycker ni om låtarna?

Jag säger bara på tiden!
Jag, pratar om läkaren som står åtalad för dråp på Michael.
Det faktum att han börjat arbeta som läkare igen medan de väntar på rättegång, har gjort många fans bokstavligen förbannade. Han lever under ständig hot. Vilket jag försej tycker är att att gå för långt, tycker jag.
Ok, han dödade min ängel, men jag skulle aldrig hota någon för det. Jag känner bara en ilska mot den mannen.
Är man en ansvarstagande läkare så ger man inte en drog som måste övervakas och sen lämnar det.
Om han somnade eller lämnade rummet vet jag inte, han har påstått båda.
Det tyder på att något är begravt.
Om det är för att han skyddar sig själv eller för att han vill skydda Michael vet jag inte.
Jag vet att Michael en gång i tiden var beroende av smärtstillande, och vem vet....Kanske fortfarande var?
Eller om det var hans desperata behov av sömn som speglade sig?

ALLT jag vet är att allt inte har sagts, något döljs.

Men att de där läkaren faktiskt avgav sig och erkänt sig skyldig är ett steg mot rätt riktning.
Han måste förstå att han gjort ett fel! Man lämnar inte en sövd patient! Det är fel i alla lägen!

Det minsat jag kräver är att han blir av med sin rätt att arbeta som läkare.
Om fängelse för dråp godkänns så är det bara en triumf.

vad säger ni?
vad är era tankar om mannen?



Sången säger alltför mycket tyvärr.
Det faktum att han tog Demorol, som han sjunger om i texten.
Jag har analyserat alla hans texter,
men jag får inget grep om denna.
Är det drogen som talar?
Är det han saom talar?
Talar, då menar jag från vilken vinkel skrev han sången.

Your every lick baby
Your dog's a bitch baby
You make me sick baby
You soul survivor

She never cut from me
She never cut baby
I had to work baby
You just a rival

Always to please daddy
Right up and leave daddy
You're throwing shame daddy
So undesirable

Trust in me
Just in me
Put all your trust in me
You're doin' morphine

Go'on babe

Relax
This won't hurt you
Before I put it in
Close your eyes and count to ten
Don't cry
I won't convert you
There's no need to dismay
Close your eyes and drift away

Demerol
Demerol
Oh God he's taking Demerol
Demerol
Demerol
Oh God he's taking Demerol

He's tried
Hard to convince her
To be over what he had
Today he wants it twice as bad
Don't cry
I won't resent you
Yesterday you had his trust
Today he's taking twice as much

Låg i sängen jag och barnen och tittade på tecknat efter lunch.
Är  ju så mycket varmare där.
Men inte fick man lugn och ro.
Nej, först började det brumma som om grannen hade på bio hemma på tok för högt.
Men nej, nu var det inte han som var boven i dramat.

Sen började spritflaskorna på den andra väggen skaka och dt tjött i öronen av det där ljudet.
LÄtt som om något var på väg in till oss.

Men så var inte fallet. Nej, istället var det snöröjning på taket. det rasade snö i flera minuter.
Jonathan stod och fattade noll, såg det komma högar med snö rasade titt som tätt.

Öronen fick ont, men nu kan man iaf gå ut utan att riskera att få en iskloss i huvudet.
Minnet av pojken som dog förmånga år när han var ute och gick och fick en flöera kilos iskloss i huvudet är för färskt. Kanske för att alla rubriker man läste om i tidningen hände här.

Har ett tag oroat mig för att jag inte ska få mitt spel, men det kom tillslut. :-)
Här snackar vi lättnad! Den var sååå fin! Inte en skråmma på ett fullständigt spel från 1984!
Det är inte illa! Sved lite i plåboken att betala för ett spel jag inte kan använda.
Men det var värt det helt klart!



Och nej, bilden ljuger inte. Den är så fin i verklighten!

Jag gillade aldrig de gamla upplägen. Man kunde inte se sparade inlägg man skrivit.
Ibland vill manskriva ohc spara kanske två dagar innan den sängs upp.
Men uppläget ser rirktigt bra ut nu. Utkast sparas på ett ställe, kommentarer under en rubrik osv.
Mera ordning. Sånt gillar jag!

Så säger bara tummen upp för det.

Nu måste jag bara lista ut hur man byter bakgrund på bloggen.

Jag har fått en Award, av Gwendolen (varför detta smeknamn föresten?Nyfiken som man är.)

Då kör vi. Sju grejer om mig själv:

1. Jag  är och har alltid varit besatt (eller vad man ska kalla det) av Michael Jackson. Det kom troligen inte som någon överraskning. Han var och är min första kärlek! Det var han som fick upp mina ögon för va sexighet var. Han är min förebild i hur man ska vara som människa! Det var han som fick mig att söka en mening med livet redan som 10 åring, det var han som fick upp mitt intresse för religio och vem gud är. Han  är min förebild när det kommer till att skriva och hur man ska skriva. Han är mästaren av dans och musik. Då menar jag inte bara hitsen utan hur han framför den med hjärta och själ. Det finns hjärta i alla hans senare texter. Han är min förebild av att man ska ge till de fattigare och ständigt förb'ttra sig själv. Han är och har alltid varit den man tröstat sig med när det känns tungt, när man varit glad. Eller lite arg. Det där lugnet han hade är något jag alltid sett upp till. Att han aldrig svor, förutom en gång som det blivit dokumenterat.Han hatade ingen, han kunde kalla dem oärliga när de stack han i ryggen. Men hatade dem gjprde han aldrig. Han kunde han se glädjen i att se snön falla eller när presenterna öppnades. Barnasinnet ska man sldrig förlora och gör man det ska man leta upp det igen.
2. Jag är SJUKT rädd för getingar, tro inte är sådär at man skriker lite och springer iväg. Nej, jag är mycket värre än så. Jag Skriker, eller nu när barnen är med en så försöker jag låta bli att skrika men ibland är det omöjligt. Skrikandes springer jag för livet. Skitsamma om barnen blir kvar borta hos getingen. Det gäller mitt liv! Detta är om jag är ute. Minsta zur får mig att hoppa högt och hjärtat skenar iväg, svetten tränger fram Skitsamma om ddet är en fluga, mygga, elelr något annat. Men zuret kopplas ihop med getingzurret. Är vi på restaurang på sommaren. Jag säger såhär. Under den tid det vart rekordvarmt i somras så traskade jag och barnen ner till burger king. KOm in och värmen slog mot en. Det var nästan 30 grader ute, vindstilla och luftkonditioneringen hade pajat därinne. Man kunde knappt andas. Barnen ville ut och äta, jag försökte övertala dem att sitta inne. Men de ville ut, det var ju så varmt. Så satt barnen längst in. Jag satt på kanten. För jag vet att jag kommer plöja allt i min väg om en getting kommer. Skitsamma om det är någon av barnen som sitter i vägen. Jag måste därifrån innan jag dör. Hinner bara sätta oss ner och getingarna dyker på en. Men de bakpom oss lämnar de ifred. Bara till vårt brd kommer de. Bara till MIG! Barnen nosar de lite på. Men de ser mig som itne klarar av att sitt aner med stora ögon och kan knappt andas av rädslan. De bakom oss skrattar till några gånger åt min reaktion. Tillslut lyckas jag skrämma upp barnen och jag lyckas övertala dem om att v går in och äter in i bastun. De kommer få godis och glass efteråt. Eller när en drottning kom in på kvällen när jag öppnade fönstret för att svalka. Har den öppen då man inte tror att en geting e vaken mot midnatt. Nästa morgon äter fruksost och allt. Ser till badet med barnen. Går bra. Håller oss till bänkarna. Kommer hem, ska diska och göra mat. alla e hungriga. Hör zur, panik men se inget. Ska precis börja diska. Då kommer den där drottnignen fram. Slö och orkar knappt flyga. Men jag får panik. SKriker coh stänge dörren. Sitte utanför. Gråter och skakar. Hjärtat slår. Måste in och stänga av vattnet som står på. Men nej, försöker flera ggr, men vågar inte. Hinner bara någon meter in och den zurar till oc jg springer ännu me gråtande ut ur köket. SENT på kvällen kommer karn hem, han dödar den stänger av vattnet. Oå vägen ditt vill ha vissa den, jag vågar inte ens komma nära han. Låser in mig i rummet intill tills han spolat ner den. Ja, så n förstår vardagen på sommaren blir väldigt lidande. I egypten sprang jag t o m in till herarrarnas toaletti panik för att kunna komma till karn. Han var min trygghet. Skett fullständigt i om det var andra män där inne på pissoaren.Menhar ni inte sett de egyptiska, så skulle ni inte heller stå stilla. De är enorma! Bara att se en bild får mig att må illa och jag ryser i hela kroppen. Men ska trotts detta lägga upp en här.
   
   
3. Mera fobier. Men tro inte min fobier stannar där. NEJ!!! Jag är rädd för sprutor. Innan kunde jag inte ens se en spruta. Nu är det bara en rädsla och igen fobi. Jag är mörkrädd (innan kunde jag inte ha släckt lamporna ens om jag skulel på toa på natten. tände upp hela lägenheten, men nu siter ja i mörkret och kissar öven om jag är rädd. Innan skulel jag ha fått hjärtklappningar och fått panik), jag är rädd för döden, jag är rädd för höjder. Den har jag försökt bota i MÅNGA år men det blir inte bättre. Eller jag kan gå över en bro utan att få panik nu. MEn att stå på en balkong på första våningen utan att det känns som om hela balkongen kommer störta har jag inte kommit förbi. Därför känns det skönt att bo på bottenvårningen. Så att åka båt och se barnen hänga mot räcket gör att jag panikslagen måste gå bort från den som nu håller i dem. Annars kommer jag skriak i vild panik och slita dem åt mig. Ja, försökte vissa dem när vi sist åkte båt hur vackern helsingfors är när man seglar in där. De sprang självklart fram till räcket och tryckte sig mot glasset. varav jag känner hur hjärtat krms åt, paniken kommer, med det tårarna och andnöden. Får dra bort dem därifrån innan jag skulle få en hjärtatack. Själv stod jag och slickade dörren man kom in genom. Närmare vågade jag inte. jag har en skräck för magsjuka. Inte den där man kastar upp, nej den där man får diarre. De behöver bara säga på dagiset att flera barn har åkt hem för dålig mage och jag mår illa och känner hur min mage börjar bubbla. Brukar bara hinna komma hem och får sprinag på toan. Magen reagerar på en gång på ordet.
4. Kroppsideal och fixering  Jag har aldrig sett vitsen med att se upp till en viss kropp som är på mode just då. Vilket är och alltid varit slanka modellkroppar. Alla vill ha deras höftfria, platta röv, små bröst kropp. Men vad är det för vits om man inte har den benstomen frå början? ma sänker bara sig själv. Jag insåg tidigat att jag skulel försöka identfiea mig själv i någon som hade en kropp som jag. Sagt och gjort. Jag försökte aldrig skaffa den där Kate moss kroppen alla andra ville ha fastän de ite hade kroppen för det. Eller som jag sa, och alltid har sagt:"Vad ska jag göra? Ska jag ta en slipså och slipap ner höftbenen eller?" Från 15 års ålder hade jag större röv än normen, bredare höfter och timglassfigur. Inget man såg i alla tidningar. Alla andra i klassen klagade på sina kroppar, de var feta för att de inte såg ut som modellerna i tidningarna. Men snälla! Det finns vackra kroppar i alla former! Gäller bara att hitta någon att identfiera sig med. Själv såg jag tidgt upp till Kate Winslet, senare även Beyonce och Lopez. De fick en att känna att man var normal som inte hittade jeans för att röven ite fick plats i byxorna. Man var inte fett, hade bara allt på rät plats. :-)
   Jag lider av torr hårbotten. Intressant? Haha Intresseklubben sitter och antecknar ivrigt..NOT. Men det är ett helvete vid färgningen varje månad. Det svider som in i.....ja inte är det skönt iaf.
5. Jag är beroende av musik. Utan musik, går det inte att göra nåt. 
6. Jag älskar att läsa!
   
   Sen så skulle men länka med, till sju (!!!) st.
   Men kommer bar på dessa nu på måfå.
   Sitter inte vid min vanliga dator.
   
   Lola
   Sarah
   Karin
   

Nu undrar jag varför jag ens satt uppe.
Om det var värd alla tårar?
Showen började vid 02, var maximallt 5 minuters show, sen lika lång reklam.

Allt gick bra när jag såg Lionell Richie komma upp på scen.
Fick lite tungt att andas, tänkte att "nej, snälla spela in we are the world också. Det orkar jag inte. Då bryter jag ihop." Minnena från minnescermoninen är för färska med denna låt. För smärtsam att se en tribute igen.

Men nej Earthsong kom. Fine, jag klarade mig.
Bara lite synd att man inte fick höra mer av Michaels röst.
Inget emot usher, han hedrar Michael så gott han kan.
Men sen hörde att någon skulel komma upp på scen.
hade hört rykten om att Paris och Prince skulle hålla ett tal.
Men trodde inte riktigt på det iaf. 

Men när de kom upp på scenen följd av kusinen Taj så brast det.
Andnöden, hjärtat som kramades och tårarna som kom i en flod.
Tror överraskingsmomentet slog till.
Ångesten som kom för sju månader sen, var tillbaka. Det där samtalat, då man kände att man kämpade för att få luft. Känslan var tillbaka. Alltför välbekant.

Uppesittarkvällen på jacksonforumet, hade babblat konstant under hela showen, kanske för att det var dåliga artister mest och en massa reklam. Men under tributen och efter vart det helt tyst. Sen kom orden.
Precis som jag så vart alla känslor en enda röra.
Alla grät, ingen fan ord. Det gjorde bara ont.
Så ont!

Man vart överrakad av att se hans barn där. De var så fina. Ett så rörande tal om att ta hand om jorden och Michaels arbete för det. Prince verkade så vuxen. Hur de mötes av en stående ovation. Men det borde ha varit Michael där. Saknaden e stor! Man vill krama hans barn och trösta dem. Men de verkade så starka. De tackade fansen som alltid fans där för han. Troget och stödjande.

Nej, ska försöka sova, trotts att tårarna sprutar än. Och hjärtat håller på att gå i tusen bitar igen. Och andningssvårigheter. Ska jag orka kolla "Guess who?" klockan 21 på tv ikväll och vara en fungerande människa behöver jag lite sömn.

Ångest ångest. Fan säger jag bara!

Har suttit sen 8 tiden och försökt distrathera mina tankar från en sak. Nämligen chips med dip och en flaska cola till det. Men går fan inte längre!!! Jag drar till statoil!

De farliga med det? Det är för nära! Bara över gatan och jag är där. 10 minuter fram och tillbaka och jag har en chipspåse i handen. På så sätt är det dåligt att bo nära den.

Men jag måste fan gå. KOmmer oc ligga och drömma om skiten annars om jag inte får det! Så hör och häppna, ni halv tolv, nästan midnatt kommer jag sprinag ut och köpa gott. Skyller p mensen. vad annars?  Haha

Jag och Jonathan hade en väldigt givande diskussion här idag.Han var färdig på toaletten, hade gjort nummer två och satt och skrek sitt seddvanliga. "FÄrdig!" Ja ni vet, som dockan i beppes godnattsaga.
Det är Jonathan det!

Så kom ditt.
"Är du verkligen färdig, eller luras du bara?"
"Nej, ja är färdig. Titta!"
Ja, det var sant. Inget falskt alarm här inte.
"Bra!"
"Ser du jag har bajsat?"
"Ja, jättduktigt"
"De är stora."
"Mmmm"
"Pappa bajskorv, storebror, lillebror, storasyster, farmor, mormor, farfar...."
Satt och pekade ut alla i toaletten.
Vilka som var vilka la jag inget större intresse i.
Inte där mitt intresse ligger direkt. 
Till skillnad till dem som är i den åldern. 

Nog att jag har kiss och bajshumor när det kommer till film. Men den ligger på en högre nivå än att peka varje plutt i toaletten med glädje.