Vad är det med vissa ungar?
Jag vet...mer klagomål.
Men ibland måste man få spy galla. Right?
Men satt idag på en annan lekplats och barnen lekte med avlägsna släktingar.
Min mans farbrors frus brors barn.
Ja ni hajar väldigt avlägsna.
De lekte också med två kompisar från gården.
Varav ena kommer fram och frågar mig efter att ha tittat runt lite efter att ha blivit presenterad för varandra.
"VAr e pojken då?"
Saken är den att han satt precis bredvid mig.
JOnathan tittade på pojken, men ha sa inget.
Blicken sa allt.
"hallå är du blind eller?"
"Här är JOnathan" sa jag och klappade han på huvudet.
Varav han går iväg.
Det dröjer inte länge förrän nästa kompis till dem kommer fram till mig.
"Flickor kan bara ha rosa!" säger han och tittar på sonens marinlå byxor och sen borrra in blicken i mig.
"Jaha, och varför det"
"därför"
"JA, men det tycker inte jag"
Antagligen en pik om att dottern hade turkos på sig och sonen marinblå. Men även han trodde sonen var en flicka.
Sen gick han iväg efter att ha tittat konstigt på en.
VAd är det med folk? Är de blinda?
En pojke springer ut och rytter som ett lejon, klädd i baggy byxor, vit/turkos/rosa/gul/grön tröja. ALla jeans. Inte spetts så långt ögone når, medan dottten är riktigt flickig.
MÅSTE pojkar vara kortklippta för att inte tass fel på?
Då är det ett taskigt samhälle vi lever i, där alla ska apa efter varamdra, som ett par kloner. För det är vad världen är.
Alla ska smält in, ingen sticka ut....för fy vad det är såligt. Blir så trött på sånt skit.
Nej, är tacksam att jag iaf är mig själv. Och ska uppmuntra barnen att gå sin egen väg också.
Tjena, inte första gången arabtalande barn sagt så till en om JOnathan.
Är deras så inkräknta på färger när de kommer hit? Vänder om totalt.
För i Egypten säljs kläder i alla möjliga färger till barn oavsett kön.
Köpte en tröja till sonen som var cerisrosa där det stod surfer på. POjkkläder. Superfin!
Men här är det småpojkar under 8 som käcke ur sig dessa saker.
Vissa har hänt någon gång efter att dottern hört några pojkar prata att hon gick fram till mig och sa att jonathan inte fick ha rosa på sig. Bara flickor får ha rosa. Menade att dte var fel.
Då vart jag faktiskt arg. Satt 10 minuter och förklarade att alla kan ha rosa, att pojkar får leka med dockor eller vad de nu vill. Likaså flickor! Ingen ska lära mina barn att vara så inruttade att de börjar tänka att rosa är en flickfärg. Eller att dockor e för flickor och bilar frör pojkar. Mina barn ska få välja efter personlighet! Skit i vad de har mellan benen!
Ja, jag står för genus hela vägen ut! Stolt över det! För det ger ett mer friare tänkande och skapar egena individer.
När jag ändå klagar på barn som testar en. Var i kyrkan när Jonathan var 1½. Där springer barn fritt omkring..annat mot den svensak kyrkan. Går ut ur rummet och sättte mig vid entren. Då det är två dörrr för att komma in till själva mässan.
Sätte mig på trappan och börjar amma sonen varav av en bekant utropar som tillsammasn med mig är de enda icke egyptiska där. Tittar på mig med stora ögon.
"Att du vågar?! Du vet hur förskräckt de blir bar de ser en amma offentligt, det ska gömmas undan"
"Ja, då får de väl ramla omkul av chocken då. Han måste ha mat och vart ska man dra sig undan. Toalatten? Tror knappast det. De blir knappast gladare av en hyseriskt skrikande unge."
Då dolde jag allt medan jag ammade, hade två lager tröjor för att inget skulle synas.
Hon höll med, men tyckte ändå jag var modig. Fattar inte riktigt varför. Därför att jag gick emot normen?
Sitter där och ammar iaf. En 4 åring kommer fram till mg om man fick efter tal och längt.
"Bara pojkar får ha flaskor. Inet flickor"
Tittar trottsigt en i ögonen.
Jag ignorerar han, och tittar på kompisen. Vi tänker likadant.
Men han fortsätter "Bara pojkar får ha nappflska"
"Jaha? Varför?" trött på han redan. Kaxig ch jobbig tänker jag.
"Därför. POjkar är bättre!" sen går han därifrån självsäkert.
Jag och kompisen kunde bara stirra på varandra. Var han sann eller?
VAddå pojkar bättre än flickor.
Men int slapp jag han för det.
"Bara pojkar får ha, nappflska. Inte pojkar" gormar han då som om vi sagt emot han. Han är skitarg.Upprepar det gång på gång mot mig och tjejen.
Tittar på kompisen för att få mina tankar bekräftade.
Han var sjuk i huvudet den pojken.Stackars den om han växer upp med den ideen och träffar en tjej!
"VAd var det där om?"
"ingen anning"
Mer fick vi inte fram. Vart så paffa.
Ja, detta är generellt min ide om invandrarpojkar tyvärr iaf de jag lyckats få prata med. Eller så är jag en magnet för dessa. Who knows? Det finns säkert jättesnälla också, men det är tyvärr inte dem man får turan att se då de dåliga oftast syns mest.
Även min man egyptier själv säger samma sak. Svenska pojkar är oftast trevligare som barn. Mer lugna och uppfostrad.
Men ibland måste man få spy galla. Right?
Men satt idag på en annan lekplats och barnen lekte med avlägsna släktingar.
Min mans farbrors frus brors barn.
Ja ni hajar väldigt avlägsna.
De lekte också med två kompisar från gården.
Varav ena kommer fram och frågar mig efter att ha tittat runt lite efter att ha blivit presenterad för varandra.
"VAr e pojken då?"
Saken är den att han satt precis bredvid mig.
JOnathan tittade på pojken, men ha sa inget.
Blicken sa allt.
"hallå är du blind eller?"
"Här är JOnathan" sa jag och klappade han på huvudet.
Varav han går iväg.
Det dröjer inte länge förrän nästa kompis till dem kommer fram till mig.
"Flickor kan bara ha rosa!" säger han och tittar på sonens marinlå byxor och sen borrra in blicken i mig.
"Jaha, och varför det"
"därför"
"JA, men det tycker inte jag"
Antagligen en pik om att dottern hade turkos på sig och sonen marinblå. Men även han trodde sonen var en flicka.
Sen gick han iväg efter att ha tittat konstigt på en.
VAd är det med folk? Är de blinda?
En pojke springer ut och rytter som ett lejon, klädd i baggy byxor, vit/turkos/rosa/gul/grön tröja. ALla jeans. Inte spetts så långt ögone når, medan dottten är riktigt flickig.
MÅSTE pojkar vara kortklippta för att inte tass fel på?
Då är det ett taskigt samhälle vi lever i, där alla ska apa efter varamdra, som ett par kloner. För det är vad världen är.
Alla ska smält in, ingen sticka ut....för fy vad det är såligt. Blir så trött på sånt skit.
Nej, är tacksam att jag iaf är mig själv. Och ska uppmuntra barnen att gå sin egen väg också.
Tjena, inte första gången arabtalande barn sagt så till en om JOnathan.
Är deras så inkräknta på färger när de kommer hit? Vänder om totalt.
För i Egypten säljs kläder i alla möjliga färger till barn oavsett kön.
Köpte en tröja till sonen som var cerisrosa där det stod surfer på. POjkkläder. Superfin!
Men här är det småpojkar under 8 som käcke ur sig dessa saker.
Vissa har hänt någon gång efter att dottern hört några pojkar prata att hon gick fram till mig och sa att jonathan inte fick ha rosa på sig. Bara flickor får ha rosa. Menade att dte var fel.
Då vart jag faktiskt arg. Satt 10 minuter och förklarade att alla kan ha rosa, att pojkar får leka med dockor eller vad de nu vill. Likaså flickor! Ingen ska lära mina barn att vara så inruttade att de börjar tänka att rosa är en flickfärg. Eller att dockor e för flickor och bilar frör pojkar. Mina barn ska få välja efter personlighet! Skit i vad de har mellan benen!
Ja, jag står för genus hela vägen ut! Stolt över det! För det ger ett mer friare tänkande och skapar egena individer.
När jag ändå klagar på barn som testar en. Var i kyrkan när Jonathan var 1½. Där springer barn fritt omkring..annat mot den svensak kyrkan. Går ut ur rummet och sättte mig vid entren. Då det är två dörrr för att komma in till själva mässan.
Sätte mig på trappan och börjar amma sonen varav av en bekant utropar som tillsammasn med mig är de enda icke egyptiska där. Tittar på mig med stora ögon.
"Att du vågar?! Du vet hur förskräckt de blir bar de ser en amma offentligt, det ska gömmas undan"
"Ja, då får de väl ramla omkul av chocken då. Han måste ha mat och vart ska man dra sig undan. Toalatten? Tror knappast det. De blir knappast gladare av en hyseriskt skrikande unge."
Då dolde jag allt medan jag ammade, hade två lager tröjor för att inget skulle synas.
Hon höll med, men tyckte ändå jag var modig. Fattar inte riktigt varför. Därför att jag gick emot normen?
Sitter där och ammar iaf. En 4 åring kommer fram till mg om man fick efter tal och längt.
"Bara pojkar får ha flaskor. Inet flickor"
Tittar trottsigt en i ögonen.
Jag ignorerar han, och tittar på kompisen. Vi tänker likadant.
Men han fortsätter "Bara pojkar får ha nappflska"
"Jaha? Varför?" trött på han redan. Kaxig ch jobbig tänker jag.
"Därför. POjkar är bättre!" sen går han därifrån självsäkert.
Jag och kompisen kunde bara stirra på varandra. Var han sann eller?
VAddå pojkar bättre än flickor.
Men int slapp jag han för det.
"Bara pojkar får ha, nappflska. Inte pojkar" gormar han då som om vi sagt emot han. Han är skitarg.Upprepar det gång på gång mot mig och tjejen.
Tittar på kompisen för att få mina tankar bekräftade.
Han var sjuk i huvudet den pojken.Stackars den om han växer upp med den ideen och träffar en tjej!
"VAd var det där om?"
"ingen anning"
Mer fick vi inte fram. Vart så paffa.
Ja, detta är generellt min ide om invandrarpojkar tyvärr iaf de jag lyckats få prata med. Eller så är jag en magnet för dessa. Who knows? Det finns säkert jättesnälla också, men det är tyvärr inte dem man får turan att se då de dåliga oftast syns mest.
Även min man egyptier själv säger samma sak. Svenska pojkar är oftast trevligare som barn. Mer lugna och uppfostrad.
Tack fِör att du bidrar med din åsikt till detta inlägg
