I brist på nya bilder, blir det en sensommarbild från förra året.

Jag och Jonathan hade en väldigt givande diskussion här idag.Han var färdig på toaletten, hade gjort nummer två och satt och skrek sitt seddvanliga. "FÄrdig!" Ja ni vet, som dockan i beppes godnattsaga.
Det är Jonathan det!

Så kom ditt.
"Är du verkligen färdig, eller luras du bara?"
"Nej, ja är färdig. Titta!"
Ja, det var sant. Inget falskt alarm här inte.
"Bra!"
"Ser du jag har bajsat?"
"Ja, jättduktigt"
"De är stora."
"Mmmm"
"Pappa bajskorv, storebror, lillebror, storasyster, farmor, mormor, farfar...."
Satt och pekade ut alla i toaletten.
Vilka som var vilka la jag inget större intresse i.
Inte där mitt intresse ligger direkt. 
Till skillnad till dem som är i den åldern. 

Nog att jag har kiss och bajshumor när det kommer till film. Men den ligger på en högre nivå än att peka varje plutt i toaletten med glädje.

Barn har ju sina stunder av sköna kommentarer.
Bara nu i veckan har hon fällt två stycken.

Den första kom i veckan.
"Mamma, jag vill till stranden imorogn"
Jaja.....vinterbad e inte min grej. Haha

Så kom nästa idag.
Hon tyckte det var varmt, och ville ta av sig stumpbyxorna.
MEN hon höll ett chips i handen. Det kan tydligen ställa till problem.
"Mamma, jag är ingen bläckfisk!"
Bäst att vakta tungan, säger jag bara.

Detta utbrast dottern igår när jag låg och kämpade med att komma upp ur sängen.Har drabbats av influensa. Så inte så mycket att göra då. Bara ligag ner tills man återfår krafter tills man kan krypa fram till köket och få i sig nåt. 

Vi var på begravning i påskas, då min farmor gick bort hastigt. Barnen följde med då. Åkte hela familjen + mina barn och ena syrrans bebis(som ammades då).  Fick förklara för henne varför vi var där. Vad död var. Var lite jobbigt då, då man bara ville lägga sig ner och gråta och inte kliva upp ur sängen. Men med två småbarn måste man ta sig i kragen, och gå upp och göra frukost, förklara varför mamma går omkring och brister ut i gråt hela tiden. Varför jag går runt och inte orkar göra mer än mata, bada och det andra nödvändiga. Varför mamma är rödgråten och så nedstämd. Fortfarande har man inte kommit över det, men är nog chocken som inte lagt sig än. Farmor som var så frisk och klar i huvudet.

Men dottern hade kollat mycket på snövit och törnrosa i följd medan jag låg i sängen och stönade och pustade. Där faller ju båda i en dödlig sömn. Hon berättar väldigt tydligt att de dör. Man blir ju lite rädd när man hör det från en snart 4 åring. Men nu har man vant sig. Ett evigt tjatt då detta är hennes 2 nya favoriter.

Idag när jag låg i sängen och kämpade med att komma upp, har precis tittat på snövit. "Mamma, pessa dog. Häxa döda henne hemma med äpple. Dum häxa" Förklarar att hon inte dog. Att hon skulle vakna så fort prinsen kysste, henne, så hon var inte riktigt död. Dottern såg mest ut som ett frågetecken.
Tröstar en ledsen tjej som verkligen lever sig in i filmer. För varje gång någon blir ledsen i en film, eller rädd, börjar hon gråta krokodiltårar.

Sen när filmen e slut kommer hon fram till mig och ger mig en kram, men utbrister oxå: "mamma, jag kan oxå dö hemma." säger hon som om det vore inget. Som om det vore världens naturligaste sak. Då fick man en klump i halsen, inget man vill tänka på direkt själv.

Har hon fått för sig att man kan vakna av en kyss om man dör, eller har hon bara förstått att hon faktiskt  inte är odödlig??