"Laura återvänder tillsammans med sin man och deras son Simon till barnhemmet hon växte upp i. Det är nu övergivet, men hon beslutar sig för att rusta upp det och driva det som förr. Deras nya hem och de mystiska omgivningarna väcker Simons fantasi och pojken börjar alltmer dras in i ett universum fylld av fantasifulla sagor och inte helt oskyldiga lekar. Simons värld bekymrar och skrämmer Laura och väcker dunkla och otäcka minnen från hennes egen barndom till liv."



Kanske ska börja med att säga att jag egentlige inte tittar på skräckfilmer.
Men nu vart jag sugen, och karn ville dessutom ha en.
Så blev denna.
Den vart så bra den kunde bli. Men en skräckfilm har egentligen noll egen handling så den kan bara få max 4:a.
Det postiva var att det var spanska! Så man fattade inte så mycket. MAn var tvungen att lägga mycket tid på att läsa undertexten.

Men samtidigt så var det i samma anda som Kidmans "the others".
En bra film utan en massa teknik. Psykologiska rysare är de bästa, tillsammans med en välgjord zombierulle!

Det var en sån där skräckfilm som jag klarar av att se utan att se spöken i hela lägenheten flera månader efteråt.
Vilket jag får av de flesta. Så för min man som verkligen vill ha nåt som skrämmer skiten ur en, så vart det här väldigt lamt. Då brukar jag sitta bakom honom och hålla för öronen. Han sa att det var drama. :-)

Inte ofta man får både skratta, vara rädd, gråta och tycka att en skräckfilm är vacker.
Det är en sån där film man gärna ska se två gånger.
För andra gången kommer man att se filmen på ett annat sätt.

Mer ska jag inte avslöja  om någon kanske vill se den.....