Genus har den senaste tiden lblivit lite av en trend.
Man ska enligt experter följa den.
Jag visste inte ens att den fanns förrän för 2 år sen då de introducerade den på barnens dagis.
Jag är lite feminist, mini-feminist. Står för att alal ska ha lika villkor, men längre än så går jag inte.
Med andra ord följer jag den stora folkmassan på den biten.

Medan Genus diggar jag stort!
Jag blir lika lack varje gågn en mamam elle rpappa säger att flickor inte leker med bilar, och äänu argare blir jag nrär man hör dessa sägea til sian söner.
"Men du ska väl inte leka med den där? Det är en flickleksak!" När de använder dessa ord? Ja antagligen är den rosa eller så ä det en docka eller ngot i den stillen. Blir lika paff varje gång.
Och deras reaktion på mig när jag framförallt ropar ett pojknam på sonen. För att de rycket til och tittar en extragång på sonen. Sen tittar de länge länge.....men inga ord kommer. Då sittr jag oc leker docka med bägge barnen. Sonen som dottern för att i nästa sprinag runt och leka tiger.

Dessa föräldrar som har synen att barn endast ska leka med vissa saker utifrån deas kön förstår jag faktiskt inte.
Dagis poängterar hela tiden att jag inte är det minsta rädd för att spräcka könsrollerna. båda barnen kan ah tofs, ha killkläder, ha tjejiga färger och gärna samtidigt. Men jag har bara fått beröm för den biten! För det kommer att göra barne gott i framtiden. Jag ser barnen som individer och låtr dem leka med det de vill, och itnte vad som förväntas av dem!
 De vet att sonen föredrar tjejerna i sin grupp. De lekr lugnare lekar.
Medan dottern föredrar båda, även om hon helst tyr sig till flickorna då hon har hittat två flickro som också tycker om disney prinsessor och mumin. Ja, kan det bli bättre? Haha



Saken är den att i artikeln om jag kommer lägag upp i slutet,säger han att man ska ta på pojkar kjl och flcikor byxor.
Vilket i sig är fel på ett plan. Det får de som är tveksmam till det hela att slå bakåt!
För det rä ite det det handlar om!
Det handlar om att Flickro är flickor och förväntas vara flickiga och snälla och blida.
De är mjuka och körs över. Att en tjej har jeans är inget konstigt. Det är accepterat av sämhället.
Medan man börjar snacka om att låta sonen gå utanför dörren i kjol så säger flera blankt nej.
Det är fel, dom  komemr bli mobbad, utskrattad mm mm.
Men vems ansvar är dte då tt lär barnen att det är okej. Att dte är okej att vara annorlunda??
Jo föräldrarnas!

Man ska erbjuda barnen att leka med alla leksaker och den aktivitet barnet tycker om ska man uppmuntra!
Här hemma diggar dottern pussel, att måla/rtita, klä ut sig till prinsessa, leka med dockor ocgh lägga lego.Samt leka riddare med sonen och förra oväsen med diverse barninstrument de har.
Sonen älskar att leka med bilar och ställa dem i kö, klä på dockor, leka med dockor och dockvagnar och köra runt dem,
samt at leka riddare och slåss mot monster som han säger. Samt leka med elgitarren de har som l¨åter hemskt.

Ja, de får leka med det de tycker är intressant! Och det blir en kill-leksak elle ren flick leksak bryr jag mig inte om.
Leken formar de människor de blir i framtiden.
Jag vill att mina barn sen när de blir stora ska ta för sig av vad som erbjuds och ta för sig och fråga om inget erbjuds. Viss framfötterna! Jag vill att de ska vara ödmjua och respketera sin medmäniskor.
Med lek skapas detta, med lek skapas de individer de är där lek är som rollspel. De går in i en roll.
Bara titta på barnen. Når de leker med dockor, monster eller rnågot annat så går de in i en roll och rösten ändras på dem, likaså deras beteende.Här hemam har vi inga bestämda lekar.
Vi leker det som faller oss in!



Så låt barnen leka och utforska, även om det innebär att man slänger om de typiska könsrollerna!

---

Så vill lägga in dessa goda råd som jag kopierat från artikeln:

1. För det första handlar det om att ha en önskan om att barnen ska få tillgång till allt, att ha den inställningen som förälder från början. Där har vi grunden.

2. Ta dig tid för ditt barn, gå gärna ner i arbetstid om du kan. Sätt barnet i fokus med viljan att ge det hela världen. Då får man ett nyfiket barn som är orädd.

3. Uppmuntra ditt barn att både leka med brandbilar och med dockor, att ha på sig rosa och att ha på sig blått. Ge det många valmöjligheter.

4. Visa att du står för den uppmuntran. Lär ditt barn hur man leker med de olika sakerna, det räcker inte att bara slänga åt dem en ponny eller en traktor. Visa din son hur man leker familj med dockor och visa din dotter hur bilar fungerar. Barn kan tycka att allt är kul - men du måste också visa det och engagera dig som förälder.

5. Visa uppskattning när din son har på sig kjol eller när din dotter klättrar i träd. Barn gör det de får uppskattning för.

6. Stå upp för ditt barn. Låt sonen gå i kjol till dagis. Förr eller senare kommer han att upptäcka att det inte uppskattas av alla. Men då måste du finnas där som förälder och stötta honom i hans val. Av det kommer han att lära sig att stå upp för sig själv och att du som förälder tror på honom.

Men alla dessa förändringar måste inte göras över en natt.
- Man gör så gott man kan som förälder, säger Ingemar. Det är bättre att ta ett steg i rätt riktning än att inte ta något alls. Varje liten dörr som inte stängs är värd otroligt mycket.

---

Med dessa goda råd lämnar jag er nu. Och med artikeln för er som vill läsa.
Även om jag tycker på råd 5 att flickan ska ha lika mycket beröm om hon har kjol som killen ska ha om han klättrar i träd. Annars blir dte så fel iaf!! 

Och råd 6 älskar jag! Man ska stå där för sina barn!
Vissa dem stöd och uppmuntran även nrä de valt egna vägar som kanske inte anses okej enligt majoriteten.

Jag har alltid gått min egen väg, och nog vart jag mobbad och fick skit för det! 9 års helvete skulel jag vilja säga!
Men jag valde att gå min egen väg, och ångrar det inte än idag.
Visst jag mådde skit, men jag slapp spela en roll som alla andra fick göra.
Jag hittade tidigart mig själv och jag trivdes i mig själv som tonåring!

Vilket de flesta inte gör. Det är så vilse och vet inte vilka de är, samtidigt som de tycks göra allt för att smälta in i massan och inte vara egna. Ja, de går ju emot sig själva!

Nu säger jag inte att jag vill att mina barn ska bli mobbad, tvärtom hoppas jag de ska slippa det!
Men de ska kunna vara sig själv och accepteras! Det rä det jag vill!
Och nådde den som inte accepterar min barns vägval i livet.
Bråka med dem, och jag bråkar tillbaka.

"Bättre att vara hatad för den man är, än älskad för den man inte är"

Ja, något i denna stil., det är en av min livsmotton...:-)


JOnathan i brun/rosa fleesetröja och Mary i rosa med jeans.
Så ja, jag följer Genus!