Båten sjönk inte...
Jag är rädd för många saker.
Därav att båten ska sjunka.
Efter Estonia olyckan har jag vägrat sätta mig i en c-hytt som vi alltid hade innan med familjen(eller för det mesta).
Ska ha fönster så att jag kan se promenadhytten eller vattnet om man måste.
Såg fram emot resan som ägde rum den 18:e, mot Helsingfors. Med lillsyrran, Storsyrran och hennes två barn, mamma, pappa och sen jag och barnen då.
Även om jag var nervös att jag skulle dö av att det sjönk.
Men att det knappt gungade lugnade ner mig rejält
Och inte som sist rena stormen(åkte i november), och jag somnade skräckslagen i ren utmattning.
Men jag tycker det är roligt att åka båt trotts denna rädsla konstigt nog. Haha
Hur dagen började?
Klockan 09 på morgonen dumpade jag barnen på dagis.
Sen vart det hem att dammsuga, vika kläder jag tvättat och packa väskor.
Kan säga att skulle jag inte ha lämnat barnen på dagis skulle jag aldrig ha hunnit packa ens.
Hann precis som det var nu redan.
Så klockan 13 hämtade jag barnen med packning.
Kanske en dum ide när mina föräldrar erbjöd sig att hämta en hemma.
Men barnen ville säga hejd till pappa först.
Så var bara att ta dem till centrum med all packning.
1 ryggsäck med allt mig, och en liten dragväska med deras ombyten.
Och då var halva väskan Jonathans byxor iaf han skulle kissa på sig.
Sen en liten påse med pottan då Jonathans är rädd för att sitta på nya toaletter om vi är borta.
Den mindre roliga detaljen märktes den första tiden hos föräldrarna.
Han kissade alltid på sig där, men aldrig hemma numera.
Inte förrän föräldrarna plockade fram pottan hos dem så slutade han.
Och mycket riktigt kom pottan till användning.
Och inte en enda gång hände en olycka, utan han gick till pottan snällt i hytten.
Och på båten var han mest på toaletten i lekrummet, och där hade de självklart en potta som han föredrog.
Sen en påse med inneskor och sele iaf den skulle komma till användning. Vilket aldrig behövdes, totts ståbräda och en sittplats i vagnen.
Till båten kom vi iaf.
Gick ombord och jag kan säga att det var ett himla sjå med att få dem att stanna kvar i rummet medan jag la väskor på plats och packade upp all basic. Hängde in kläderna i skåpet, samt vinterstövlarna.
Tog 10 minuter allt som allt att packa upp allt. Sen vart det full fart mot bufeen där vi skulle äta.
Jag och barnen och syrran med sina barn.
Att ha 2 barn på 4 barn mellan 2 -4 är ingen hit!
Nu vet ni det! Haha
Eller så var det bara en dålig dag, fråga mig inte vad det var som gjorde att allt blev kalabalik.
Vi hämtade mat till barnen, Sen skulle vi äta, trodde vi!
För sen började ett evigt springande på toaletten, med alla barn. En skulle kissa. Den andra inte. Men så fort barn 1 kom tillbaka, var barn 2 kissnödig. Och när barn 2 kom tillbaka, var barn 1 bajsnödig. Ja, ni hör själva.
Så 1 timme senare åt vi. Vår förrätt!
Eller Syrran iaf. Jag tryckte ner skaldjur, sallad, bandar med kött och sås på en tallrik för att spara tid. :-) Så som barnen sprang runt och skrek för full hals. Vart ett ständigt nej, sluta. Så Tillslut när vi var färdiga med maten så hade ja tappat aptiten på efterrätt. Drack min cola och sen var jag nöjd. Och 4 barn sprang glada mot lekrummet ditt de velat gå hela tiden.
Vad hände mer?
Föräldrarna hade en commandore, elelr vad det nu hetter. Jag och barnen hade promenadhytten precis som syskonen. Men en varsin hytt då. Vi spenderade den mesta tiden i lekrummet där de trivdes. Spelade lite maskin(enarmad bandit), eller ens roll var mer att hålla i ett barn och låta dem trycka.
Sjukt nog så var jag glad av bara det. Innan hade ja älskat att få åka kryssning och spela dessa maskiner. Spendera bort sådär 100 kronor på dessa maskiner bara, för aldrig har jag gått + på dessa maskiner. Otur i spel tror jag bestämt. Men nu så njöt jag bara av att se dessa saker rulla förbi på ögonen. :-) Njöt mer av att se barnens glädje. Är det det som kallas för att växa upp?
Sen spelade jag och syrran air hockey, ett obligatoriskt spel på en kryssning. Och åkte motorcykel med barnen. Dock var vi nog aldrig på dansrestaurangen. Har aldrig hänt förut.
Kom fram till Helsingfors och frukostbuffen var nästa innan vi gick iland. Så klockan 08 var jag utanför dörren. Åt frukost och mätta kund vi gå upp till hytten och bytta om innan vi begav oss ut till Helsingfors. Jag är inget fan av den staden. Vackert är det, men kullerstenar, inte barnvänligt, griniga pensionärer...yes u name it. Otrevligt folk helt enkelt. Men god mat har de iaf. :-) Och godis och läsk. Haha
Vi gick i lite affärer. Medan morsan och farsan fortfarande var kvar på båten en stund till.
Stackars pappa hade feber igen. Så de kom inte ner förrän vi skulle fika på fazer. Mina barn åt inget och lämnade hela bakelser. Pappa betalade hela kalaset för hela fikat för alla. Tack pappa ännu en gång!
Jag som blivit på allt sämre humör för Jonathans räkning, då han gnällde och satte sig på tvären lyckades bli glad och lätt bli att strypa han iaf. Haha
Nu kanske ja ska säga anledningen till denna irritation.
Saken var den att vi gick och tittade i affärer, och han ville upp och ner ur vagnen. Han ville inte gå eller stå eller sitta ibland. Han ville gå framför en, men man fick inte köra bakom honom eller bredvid honom. JA, en trött kille helt enkelt. Och jag hade börjat få ont i handleden igen. Att sen i slutet gå in i en mataffär visste jag var katastrof visste jag skulle sluta i panik. Vilket det oxå gjorde. Han ville sitta, hålla i en sak, men ingen fick titta på honom. Han ville ha en grötförpacknng, men inte gröt när jag sa att det var det och han skrek ilsket till. Så vart det hela tiden. Tillslut bad jag han sitta ner och hålla käft, och syrran bad mig lugna ner mig. För jag höll bokstavligen på att hyperventilera.
Det gjorde det inte bättre av alla hissar i köpcentrumen. Jag och syskonen stod med 4 barn vid vagnarna, inge av barnen satt i barnvagnarna. Så vi väntar på att hissen ska öppna dörren, så trycker sig en pensionär emellan och ställer sig självsäkert i hissen och ser belåten ut. Tills jag trycker mig in med barnen och syrrorna sk ytterligare in med sin barnvagn + 2 barn till. Då börjar tanten se panikslagen ut, och titta på oss att så kund vi inte göra.
"tryck dig in bara, vi var här först". Den tanten var inte glad när vi väl kom ut från hissen då vi stått som sardiner i hissen. Samma sak hände på samma varuhus. EN annan tant dock. Samma sak gjorde vi dr och hon vart arg för att vi tyckt in henne i ett hörn där hon ställt sig från första början när hon visst att vi alla skulle in i samma hiss.
Vad är det med pensionärer i det där landet säger jag bara?
Sen kom vi iaf trötta tillbaka till båten. De andra gick till hytterna, medan jag tog barnen till badet. Sist vi skulle bada funkade inte badavdelningen, så då fick vi hoppa över. Så passade på nu. Det tog dock bara 45 minuter innan de vart trötta och ville duscha och vara i bastun en stund innan de klädde på sig i turbofart. :-)
Jonathan var så gullig.
Medan Mary hoppade runt som en glad fick i barnpoolen så höll Jonathan min hand, och hoppade försiktigt runt som en groda. Men ibland släppte han min hand och hoppade själv. Då räckte vattnet till hans bröstkorg. Så ibland fick jag hjälpa Mary, och då passade Jonathan på att hamna under vattnet självklart. Och varje gång stod han och gnuggade ögonen med sin häng läpp och såg förvirrad ut. Och pekade "Mamma, jag ramlade där, och där". JA pekade på alla ställen där han fått vatten i ögonen eller hamnat under vattnet. Och berättade hur läskigt det var. :-)
Satt en stund i ett bubbel vatten också. Vart dock inte så mycket njutande. Jag höll ett varsitt var i handen, medan de sprang runt i poolen. Men jag njöt ändå av bubblorna. :-D Den klart bästa massagen.
Väl i dusch rummet så står vi där ensamma ett tag innan en tjej komme in. Han tittar på henne i ett tag när han väl upptäcker henne. Var ju så roligt att duscha innan att han missat henne.
"Jag duschar" säger han då rakt ut.
"Ja, jag ser det. Vad skönt"
"Ja, toto duktig"
Vilken gullunge jag har. Haha
SÅ kommer till hytten och Mary har tappat sitt hårband. Bara att åka upp igen till badavdelningen. Medan jag hämtar snodden i duschrummet så spelar barnen spel. Komme tillbaka och en tjej sitter och pratar med Jonathan Tydligen en väldigt livlig diskussion. Av Jonathans mun att bedöma, babblade på. Men hon gick så fort jag kom tillbaka. Henne såg vi dock mer utav. Hon verkade trevlig. Men så fort jag kom i närheten så gick hon därifrån, och hon hade inga egna barn utan hon satt i barnrummet iaf ensam. Alltid trevligt med folk som pratar med barnen, för de blir så glada. Men samtidigt kan man inte låta bli att bli misstänksam. Speciellt som hon log och sen lämnade sonen ifred så fort jag kom in i samma rum som han var i. Annars brukar man väl prata med barnets föräldrar, annars blir man ju misstänksam. Eller bara jag som är nojjig?
Vid 17 var det matdags. Jonathan orkade vara vaken tills maten kom på bordet, vilket tog ett tag.
Han tog ett par tuggor och sen blev huvudet tungt. Fick hämta in vagnen till restaurangen, som vi lämnat utanför lekrummet.
Vid 12 slaget tror jag en var så gick vi upp till rummet och sov. Då hade vi suttit de mammas och pappas hytt och patajat lite. Mary somnade vid 23. Jonathan var vaken efter sin lilla lur vid maten, så han fick stå på brädan med Mary låg o snarkade i vagnen.
Man kan ju tro att man ska ligga och sova länge i hytten sen.
Men nej skulle upp o köpa sprit till mig, eller Sheridan. Och lite mer godis.
IQ badbollen hade klockan på finsk tid på mobilen, och vi var på svenskt vatten. På klockan 07:30 kommer jag ner och undrar varför allt e stängt. Ja, allt öppnar inte förrän 08. Så får snällt sätta oss och äta frukost i caféet. Te/Juice och yoghurt. Vi är inga frukost människor i vårt hus. En kopp te brukar räcka. Så när klockan slog 8 så shoppade jag och storsyrran med barnen det sista innan vi spelade en sista gång och åkte motorcykel en sista gång innan vi var tvungna att gå upp och packa och göra oss beredda att åka ner. Menar alla tar ju hissen ner även om de tydligen har en ryggsäck bara. Så man fick vara ute i god tid så att man inte fastande i en hiss kö i 15 minuter.
Men en sak märkte jag iaf. Finnar kan festa bättre. :-D
På onsdagen var det ganska lugnt, svenskar på båten mest och lungt som sagt. Sen kom torsdagen och herre gud vad finnarna dansade. Satt från hytten och tittade på kameran som visade från dansrresaturangen. Dansgolvet var smokat på folk!
De är antagligen smarta och valde en torsdag att festa då det är billigare att resa. ;-)
Men var en kul resa, om än utmattade.
Även om vi mest bodde i lekrummet, men barnen trivdes och kunde leka fritt.
På lördagen somnade vi alla klockan 17 på kvällen! Rekord!
Baren ville åka igen! Och hade non-stop.
Jag hade kul ,men var utmattad!
är så avis på er båtresa..hade oxå velat vara med..hade ju kunnat sova i samma hytt som dig o barnen med Emilia... nästa gång så... :)
jag hade också varit helt nojig med den tanten. finns ju riktiga äckel här i världen, både män o kvinnor....nä man ska verkligen vara på sin vakt mot alla, inte lita på främmande människor. usch!
stackars er, som hade sånt jobb med barnen, när de var på det humöret vill säga.
puss o kram