This is it biljetterna
Den 27 september bokade jag biljetter till 11:00 föreställningen, men ångrade mig.
Skulle nämligen in till stockholm dagen efter och betala biljetterna och hämta dem.
Kom ditt och de öppnade inte förrän vid 11, så bara att vänta en stund. 30 minuter rättare sagt.
Men in kom jag iaf och bokade 2 biljetter till 21:30 föreställningen.
Sa att jag skulel ha "this is it" biljetter två stycken. Hon fattade nada. Letade och letade, antar för en bio som gick inom de närmaste veckan. Fick säga att den hade premiär den 28:e augusti.
"vad sa du att den hette igen"?
""this is it".....hon letade lite till, med rynkad panna.
"Michael jackson" sa jag för att hjälpa till på traven.
Då tycktes poleten ha fallit ner.
Betalade 200 kronor som två biljetter kostade, och strossade sen runt i skoaffärer på fina skor, men nej inte en enda som vanligt. *suckar*. Gick där och log smått för mig själv, folk undrade nog varför. Vilket lyckorus jag hade.
Jag hade biljetter till Michael jackson på bio.
Åt en hamburgare på mcdonalds, och sen hemåt. Satte mig på tåget trött och överfull i magen. Satte hörlurarna i öronen och lutade mig tillbaka och blundade och njöt av tystnaden som var på tåget. HAde dessutom oturen aha tat valt en plats där solen låg på rejält, så blev bländad utav bara helsike. Illa tvungena att blunda om inte annat. För skulle hem och hämta barnen sen och de skulle prata öronen av en. Har självklart lite Michael Jackson blandat med annan musik som beyonce, 30 sekunds to mars mm mm.
Så kom en Michael låt, kom inte ihåg vilken, vill inte ens minns vilken. Kan ha varit "man int the mirror" som har en speciellt plats i mitt hjärta, har alltid haft. Eller "will you be there" som är så oerhört sorlig och samtidigt så vacker. Men kände tårarna komma, tog flera djupa andetag för att sluta tramsa sig. Kan ju inte börja gråta på tåget, inför alla människor. Allt jag tänkte var att jag skulle skärpa mig, var inte en sån nolla. Herre gud jag skule var glad, jag hade biljetterna. Jag borde ha kommit över gråta lite överallt stadiet efter 3 månader. Men nej, tydligen inte. Halvlåg i stolen, tårarna rann sakta ner för kinderna. Hela vägen hem tills vi kom fram till slutstationen, eller min slutstation iaf. KÄndes så tungt. Kom hem gjorde mat till ungarna och kvällen flött på. Gick in på mjj på kvällen när de somnat, hoppades att lite snuskiga bilder på michael skulle muntrap up mig och allas roliga kommentarer som annars fått en att skratta hysteriskt innan. Inte ens det hjäpte. Varför?
Alla andra var också för deprimerade för att ens orka dra ett skämt. 10 statusinlägg och alla handlade om sorg, om smärta och saknan till Michael. På ett sätt kändes det skönt att man inte var ensam denna dag. Jag var inte ensam om att allt kändes skit idag. Jag borde ha måt skit på månadsdagen, men nej vvar mer en lätt sorg och saknan. Men denna dag var det som om man vilel dra någåt gammalt över sig och bara låta dagen dö ut och att hoppas på en ljusare dag efter det.
Vart även in till bengans skivaffär i stockholm. HAr alltid gillat den affären av någon konstig anledning. De har MYCKET MYCKET därinne, lite små hullerombuller, bilder överallt. Och inte så kliniskt som på åhlens. KÄnns mer varms i den affären. De brukar, eller har alltid udda titlar. Skivor som de större förestagen inte säljer.
Samlarskivor som bara elvisfans, betles fans eller andra legender har släppt.
Gick runt i reahyllan och hittade en skiva jag velat ha länge men aldrig agit mig tid att köpa. thriller 25 års jubileum skivan. Sorligt att hitta denna på reahyllan, men en bonus för mig.
Jaha, tänker säkert ni. Du har ju redan "thriller" , thriller" special edition.Men jag har inte denna version med några extra spår, och jag ska köpa "thriller" 25 års jubileum special edition skivan, så har jag alla skivor. Alla thriller som finns.
Innan såg det ut såhär. Och ja special edition skivan är gnagd på till min sorg, men jag hann iaf slita den panikslagen ur Mary händer som bebis innan hon helt förstörde den.
Och nu har jag tre av 4 totalt. Lyckan e total nu, men den dagen var inte ens det kul. Inte ens det gav en glädje.
Så biljetterna, som förvaras i säkerhet. Skulle de försvinna skulle jag lägga mig ner och dö bokstavligen.
Skulle nämligen in till stockholm dagen efter och betala biljetterna och hämta dem.
Kom ditt och de öppnade inte förrän vid 11, så bara att vänta en stund. 30 minuter rättare sagt.
Men in kom jag iaf och bokade 2 biljetter till 21:30 föreställningen.
Sa att jag skulel ha "this is it" biljetter två stycken. Hon fattade nada. Letade och letade, antar för en bio som gick inom de närmaste veckan. Fick säga att den hade premiär den 28:e augusti.
"vad sa du att den hette igen"?
""this is it".....hon letade lite till, med rynkad panna.
"Michael jackson" sa jag för att hjälpa till på traven.
Då tycktes poleten ha fallit ner.
Betalade 200 kronor som två biljetter kostade, och strossade sen runt i skoaffärer på fina skor, men nej inte en enda som vanligt. *suckar*. Gick där och log smått för mig själv, folk undrade nog varför. Vilket lyckorus jag hade.
Jag hade biljetter till Michael jackson på bio.
Åt en hamburgare på mcdonalds, och sen hemåt. Satte mig på tåget trött och överfull i magen. Satte hörlurarna i öronen och lutade mig tillbaka och blundade och njöt av tystnaden som var på tåget. HAde dessutom oturen aha tat valt en plats där solen låg på rejält, så blev bländad utav bara helsike. Illa tvungena att blunda om inte annat. För skulle hem och hämta barnen sen och de skulle prata öronen av en. Har självklart lite Michael Jackson blandat med annan musik som beyonce, 30 sekunds to mars mm mm.
Så kom en Michael låt, kom inte ihåg vilken, vill inte ens minns vilken. Kan ha varit "man int the mirror" som har en speciellt plats i mitt hjärta, har alltid haft. Eller "will you be there" som är så oerhört sorlig och samtidigt så vacker. Men kände tårarna komma, tog flera djupa andetag för att sluta tramsa sig. Kan ju inte börja gråta på tåget, inför alla människor. Allt jag tänkte var att jag skulle skärpa mig, var inte en sån nolla. Herre gud jag skule var glad, jag hade biljetterna. Jag borde ha kommit över gråta lite överallt stadiet efter 3 månader. Men nej, tydligen inte. Halvlåg i stolen, tårarna rann sakta ner för kinderna. Hela vägen hem tills vi kom fram till slutstationen, eller min slutstation iaf. KÄndes så tungt. Kom hem gjorde mat till ungarna och kvällen flött på. Gick in på mjj på kvällen när de somnat, hoppades att lite snuskiga bilder på michael skulle muntrap up mig och allas roliga kommentarer som annars fått en att skratta hysteriskt innan. Inte ens det hjäpte. Varför?
Alla andra var också för deprimerade för att ens orka dra ett skämt. 10 statusinlägg och alla handlade om sorg, om smärta och saknan till Michael. På ett sätt kändes det skönt att man inte var ensam denna dag. Jag var inte ensam om att allt kändes skit idag. Jag borde ha måt skit på månadsdagen, men nej vvar mer en lätt sorg och saknan. Men denna dag var det som om man vilel dra någåt gammalt över sig och bara låta dagen dö ut och att hoppas på en ljusare dag efter det.
Vart även in till bengans skivaffär i stockholm. HAr alltid gillat den affären av någon konstig anledning. De har MYCKET MYCKET därinne, lite små hullerombuller, bilder överallt. Och inte så kliniskt som på åhlens. KÄnns mer varms i den affären. De brukar, eller har alltid udda titlar. Skivor som de större förestagen inte säljer.
Samlarskivor som bara elvisfans, betles fans eller andra legender har släppt.
Gick runt i reahyllan och hittade en skiva jag velat ha länge men aldrig agit mig tid att köpa. thriller 25 års jubileum skivan. Sorligt att hitta denna på reahyllan, men en bonus för mig.
Jaha, tänker säkert ni. Du har ju redan "thriller" , thriller" special edition.Men jag har inte denna version med några extra spår, och jag ska köpa "thriller" 25 års jubileum special edition skivan, så har jag alla skivor. Alla thriller som finns.
Innan såg det ut såhär. Och ja special edition skivan är gnagd på till min sorg, men jag hann iaf slita den panikslagen ur Mary händer som bebis innan hon helt förstörde den.
Och nu har jag tre av 4 totalt. Lyckan e total nu, men den dagen var inte ens det kul. Inte ens det gav en glädje.
Så biljetterna, som förvaras i säkerhet. Skulle de försvinna skulle jag lägga mig ner och dö bokstavligen.
Tack fِör att du bidrar med din åsikt till detta inlägg
