Det var ungefär vad det var, när Mary och Jonathan förra helgen var ute och lekte.
De fick själva välja en hög och självklart valde de den högsta av alla.
Snacka om lyrsiska när de såg denna gigantiska 4 meter höga minst snöhög.
Marys ögon riktigt lysste upp, Jonathan hängde bara på lika lyrisk han kändes det som. Haha
Kanske för att han är uppbylsad till tänderna med kläder nu i vinter. Ser ut som en uppstoppad korv eller nåt.
Men vad gör man inte, har fryser ju så lätt.

Så Mary var först upp för "berget".




Ser riktigt stolt ut på toppen. Äventyrskan Mary.

Sen efter kom Jonathan, när han väl valt en väg uppför den halla saken.
Han halkade dock bak konstant, så jag fick putta upp han.
Klackarna fick agera hackor igen. Haha


Ja, ni ser ju hur snön faller under han när han försöker klättra upp.



Och där lyckades jag faktiskt ta ett helt underbart kort på dem.
Båda poserade såååå fint! Kanske för att de var stoltare än stolta bägge två.
SOm två tuppar satt de där uppe på högen. Haha



Sen en liten kvällsbild.

Jag höll på att förfrysa, tårna bultade SMÄRTSAMT!!!
Frågade om det var okey att jag gick in. De behövde bara ropa så skulle jag komma utspringande.
Med tanke på ekot på det här stället. Man hör dem på  alla gårdar runtomkring en, så är det inte alls svårt att höra dem. För att dubbelchecka med dem så frågade jag om vägen hem. De pekade på huset. Menar vi var bara 1 minut hemifrån, så inte så långt. Men man måste  alltid fråga, om än för att lugna ner en själv. Visste att de hittade hem. Så gick hem, han väl bara vara inne någon minut. Hade lagt gymadojan mellan trappdörren så att de lätt kunde öppna den. Visst att de skulle komma in om max 15 minuter, brukar vara så.
Mycket riktigt kom de efter 5 minuter. De ville till lekplatsen, Jonathan ville ha sprakcykeln och MAry ville hapulka med docka i. Sagt och gjort. Men de ville till lekplatsen. Sa att de inte kunde leka där. Snön gick ända upp till mina knän, de kunde omöjligt leka där. Men så hör jag illvrål och hoppar i jeansen(var tvungen att duscha fötterna då de bultar än), benvarmare, skor och frya lagger på överkroppen. Hinner bara till porten och de kommer skrikande.

De har försökt på sig de som jag sa åt dem att inte göra.
De hade gått ut till lekplatsen. Ja, till Mary kommer snön till midjan, Jonathan längre upp. Mary hade grävt ut dem från där, för att lyckas komma ur stackaren. Men e har iaf inte tjattat om lekplatsen mera. Vågar väl inte.
Stackare, såg så.....man ville bara pussa och krama dem så att de blev glada igen. Mer ville de inte ut den dagen.

De fick ta ett varmt bad och bli varma igen. Där plaskade de ner hela golvet och blev glada igen.