Lista på 7
Jag har fått en Award, av Gwendolen (varför detta smeknamn föresten?Nyfiken som man är.)
När man får den så ska man skriva sju saker om sig själv samt ge den vidare till sju andra och länka till dem. Sen ska man lämna ett meddelande till dessa sju och tala om att de fått awarden. Man ska också länka till den man fått den av, och det har jag redan gjort.
Då kör vi. Sju grejer om mig själv:
-
Jag är och har alltid varit besatt (eller vad man ska kalla det) av Michael Jackson. Det kom troligen inte som någon överraskning. Han var och är min första kärlek! Det var han som fick upp mina ögon för va sexighet var. Han är min förebild i hur man ska vara som människa! Det var han som fick mig att söka en mening med livet redan som 10 åring, det var han som fick upp mitt intresse för religio och vem gud är. Han är min förebild när det kommer till att skriva och hur man ska skriva. Han är mästaren av dans och musik. Då menar jag inte bara hitsen utan hur han framför den med hjärta och själ. Det finns hjärta i alla hans senare texter. Han är min förebild av att man ska ge till de fattigare och ständigt förb'ttra sig själv. Han är och har alltid varit den man tröstat sig med när det känns tungt, när man varit glad. Eller lite arg. Det där lugnet han hade är något jag alltid sett upp till. Att han aldrig svor, förutom en gång som det blivit dokumenterat.Han hatade ingen, han kunde kalla dem oärliga när de stack han i ryggen. Men hatade dem gjprde han aldrig. Han kunde han se glädjen i att se snön falla eller när presenterna öppnades. Barnasinnet ska man sldrig förlora och gör man det ska man leta upp det igen.
-
Jag är SJUKT rädd för getingar, tro inte är sådär at man skriker lite och springer iväg. Nej, jag är mycket värre än så. Jag Skriker, eller nu när barnen är med en så försöker jag låta bli att skrika men ibland är det omöjligt. Skrikandes springer jag för livet. Skitsamma om barnen blir kvar borta hos getingen. Det gäller mitt liv! Detta är om jag är ute. Minsta zur får mig att hoppa högt och hjärtat skenar iväg, svetten tränger fram Skitsamma om ddet är en fluga, mygga, elelr något annat. Men zuret kopplas ihop med getingzurret. Är vi på restaurang på sommaren. Jag säger såhär. Under den tid det vart rekordvarmt i somras så traskade jag och barnen ner till burger king. KOm in och värmen slog mot en. Det var nästan 30 grader ute, vindstilla och luftkonditioneringen hade pajat därinne. Man kunde knappt andas. Barnen ville ut och äta, jag försökte övertala dem att sitta inne. Men de ville ut, det var ju så varmt. Så satt barnen längst in. Jag satt på kanten. För jag vet att jag kommer plöja allt i min väg om en getting kommer. Skitsamma om det är någon av barnen som sitter i vägen. Jag måste därifrån innan jag dör. Hinner bara sätta oss ner och getingarna dyker på en. Men de bakpom oss lämnar de ifred. Bara till vårt brd kommer de. Bara till MIG! Barnen nosar de lite på. Men de ser mig som itne klarar av att sitt aner med stora ögon och kan knappt andas av rädslan. De bakom oss skrattar till några gånger åt min reaktion. Tillslut lyckas jag skrämma upp barnen och jag lyckas övertala dem om att v går in och äter in i bastun. De kommer få godis och glass efteråt. Eller när en drottning kom in på kvällen när jag öppnade fönstret för att svalka. Har den öppen då man inte tror att en geting e vaken mot midnatt. Nästa morgon äter fruksost och allt. Ser till badet med barnen. Går bra. Håller oss till bänkarna. Kommer hem, ska diska och göra mat. alla e hungriga. Hör zur, panik men se inget. Ska precis börja diska. Då kommer den där drottnignen fram. Slö och orkar knappt flyga. Men jag får panik. SKriker coh stänge dörren. Sitte utanför. Gråter och skakar. Hjärtat slår. Måste in och stänga av vattnet som står på. Men nej, försöker flera ggr, men vågar inte. Hinner bara någon meter in och den zurar till oc jg springer ännu me gråtande ut ur köket. SENT på kvällen kommer karn hem, han dödar den stänger av vattnet. Oå vägen ditt vill ha vissa den, jag vågar inte ens komma nära han. Låser in mig i rummet intill tills han spolat ner den. Ja, så n förstår vardagen på sommaren blir väldigt lidande. I egypten sprang jag t o m in till herarrarnas toaletti panik för att kunna komma till karn. Han var min trygghet. Skett fullständigt i om det var andra män där inne på pissoaren.Menhar ni inte sett de egyptiska, så skulle ni inte heller stå stilla. De är enorma! Bara att se en bild får mig att må illa och jag ryser i hela kroppen. Men ska trotts detta lägga upp en här.
-
Mera fobier. Men tro inte min fobier stannar där. NEJ!!! Jag är rädd för sprutor. Innan kunde jag inte ens se en spruta. Nu är det bara en rädsla och igen fobi. Jag är mörkrädd (innan kunde jag inte ha släckt lamporna ens om jag skulel på toa på natten. tände upp hela lägenheten, men nu siter ja i mörkret och kissar öven om jag är rädd. Innan skulel jag ha fått hjärtklappningar och fått panik), jag är rädd för döden, jag är rädd för höjder. Den har jag försökt bota i MÅNGA år men det blir inte bättre. Eller jag kan gå över en bro utan att få panik nu. MEn att stå på en balkong på första våningen utan att det känns som om hela balkongen kommer störta har jag inte kommit förbi. Därför känns det skönt att bo på bottenvårningen. Så att åka båt och se barnen hänga mot räcket gör att jag panikslagen måste gå bort från den som nu håller i dem. Annars kommer jag skriak i vild panik och slita dem åt mig. Ja, försökte vissa dem när vi sist åkte båt hur vackern helsingfors är när man seglar in där. De sprang självklart fram till räcket och tryckte sig mot glasset. varav jag känner hur hjärtat krms åt, paniken kommer, med det tårarna och andnöden. Får dra bort dem därifrån innan jag skulle få en hjärtatack. Själv stod jag och slickade dörren man kom in genom. Närmare vågade jag inte. jag har en skräck för magsjuka. Inte den där man kastar upp, nej den där man får diarre. De behöver bara säga på dagiset att flera barn har åkt hem för dålig mage och jag mår illa och känner hur min mage börjar bubbla. Brukar bara hinna komma hem och får sprinag på toan. Magen reagerar på en gång på ordet.
-
Kroppsideal och fixering Jag har aldrig sett vitsen med att se upp till en viss kropp som är på mode just då. Vilket är och alltid varit slanka modellkroppar. Alla vill ha deras höftfria, platta röv, små bröst kropp. Men vad är det för vits om man inte har den benstomen frå början? ma sänker bara sig själv. Jag insåg tidigat att jag skulel försöka identfiea mig själv i någon som hade en kropp som jag. Sagt och gjort. Jag försökte aldrig skaffa den där Kate moss kroppen alla andra ville ha fastän de ite hade kroppen för det. Eller som jag sa, och alltid har sagt:"Vad ska jag göra? Ska jag ta en slipså och slipap ner höftbenen eller?" Från 15 års ålder hade jag större röv än normen, bredare höfter och timglassfigur. Inget man såg i alla tidningar. Alla andra i klassen klagade på sina kroppar, de var feta för att de inte såg ut som modellerna i tidningarna. Men snälla! Det finns vackra kroppar i alla former! Gäller bara att hitta någon att identfiera sig med. Själv såg jag tidgt upp till Kate Winslet, senare även Beyonce och Lopez. De fick en att känna att man var normal som inte hittade jeans för att röven ite fick plats i byxorna. Man var inte fett, hade bara allt på rät plats. :-)
Jag lider av torr hårbotten. Intressant? Haha Intresseklubben sitter och antecknar ivrigt..NOT. Men det är ett helvete vid färgningen varje månad. Det svider som in i.....ja inte är det skönt iaf. -
Jag är beroende av musik. Utan musik, går det inte att göra nåt.
-
Jag älskar att läsa!
Sen så skulle men länka med, till sju (!!!) st.
Men kommer bar på dessa nu på måfå.
Sitter inte vid min vanliga dator.
Lola
Sarah
Karin
Tack fِör att du bidrar med din åsikt till detta inlägg
Annika
Va söt du är!
Tyvärr så fick jag den för ca 2 veckor sedan så den ligger redan på vår blogg :)