Idag vart det fem års kontroll för Mary, vilket innebar vägning, mättning, kolla synen och spruta.
Vägen ner till centrum vart  jobbig, då jag hade och fortfarande har träningsvärk i acxlar och armar efter gårdagens snöplöjande eller vad man ska kalla sättet att köra vagnen i snön.

Mary fick gå ner igen, Jonathan satt. Vi hade nämligen bråttom och med han gåande får man inte ha bråttom.
Kom indroppandes lite sen, kom precis in genom dörrarna när barnmorskan ropade upp oss.
Barnen var väl ite sådär jättepiga, ie jag heller.
Hade vaknat 07:30, och 8 var vi tvungan att gå för att hinna. Tar ju längre tid att ta sig fram med den här snön.
Vi kom ditt. Och hon hoppade upp på vågen iaf väl inne i rummet och mätningen gick utmärkte dne med. Hon såg ut som om hon var på äventyr. Även synkontrollen gick bra. Även om barnmorskan fick tjatta lite på Mary att titta ordentligt innan hon pekade ut bokstaven, några gånger.

Sen var det dax för sprutan.
Jag vart rädd bara jag tänkte på den, men hon satt där cool lugn.
Rörde inte en min. Själv blundade jag halcv och tittade bara upp på henne ibland. Eller bakhuvuvdet man såg.

Sen kom deras lyckodag. Vi skulle ut igen och då åste man passera öppna förskolan.
Och just idag hade de 0 - 5 år på förmiddagen.  Där stannade vi till de stängde för lunch och jag och syrran som komit ditt med sin bebis vandrade in i centrum. lev en luch, fick ta hem halva mackan då Jonathan var som en speedad sak. Är inte okey att hoppa i soffor på restaurang och det vet han.
Sen hem. Mary hade nu fått ont i armen av sprutan, en biverkning.
Så trött sov hon från 16 - 19. Trött som bara den.
Vaknade och sprang ut i panik. Herre gud var öppet hus på skolan bara runt hörnet. Med engelsk profil.
Glad att jag  la den som tredje altenativ.
De får mat från sjukhus! Sånt gillar jag inte. Föredrar egna kök!
De visste itnte riktigt hur de skulle lägga upp allt heller. De skulle lägga upp info allteftersom. Inga lokaler stod färdiga än, utan de kom senare. Vet inte, fick dåliga vibbar. Okey att de öppnar för i år, men iaf. Lite planer uppskattar jag iaf. Den 25:e eller den 26:e var det dags för öppet hus i smedbyskolan. Så ska jag kolla på det.

Det har varit min dagkortfattat. Är för trött för att ens tänka på allt blir fyrkantigt.
Trotts att jag sov med Mary när hon sov så är jag fortfarande dödligt trött.

Imorrn blir det tidigt morgon igen.
Öppna förskolan igen och leka mer.
Men nu med kusinen Emilia.

Just ja.
Hon är 117 lång och väger 20½ kilo.