25 Augusti - Eric Saade på gröna lund
Den 25 var det dax att åka in till Gröna Lund, dottern hade haft nedräkning sen sömmaren började. Trotts att det var en torsdag och mitt i veckan så åkte vi in. Dottern fick lova mig att hon skulle upp nästa morgon till skolan, annars var det sista gången vi hittade på nåt. Sagt och gjort så drog vi iväg. Kände egentligen inte för att trängas där, men ville dottern se sin idol, då åkte vi iväg. Nästa konsert blir väl Kiss, för Jonathans skull. Haha
Kommer avlida, men allt för barnens skull, right?? :-D
Nåväl, kom ditt vid 18 och betalade för våra åkband och allt. Den började vårt äventyr. Åkte lite. Barnen skulle åka deras spöktåg, och jag vart glad. Jag har aldrig fått med mig någon på den innan, så vi ställde oss i kö. Var nästan framme och en vagn med fyra översminkade tonårstjejer på max 15 kommer. De skriker så högt de bara kan. MAn ser att de spelar, för hon längst bak fnittrar till då och då mellan skriken. Men mina barn blir livrädda och börjar gråta, de vill inte åka. Så gå ur kön och till nästa karusell. De trodde på riktigt att det var så läskigt, så som de skrek. Men några saker hann vi åka iaf. Sen mot Scenen. Konserten skulle börja snart, det var inte förrän då jag märkte alla barnvagnar. Herre gud, var kom de ifrån? Hahaha
Nog hade jag med mig sulkyn jag med för sonen som jag visste skulle somna närsomhelst under konserten. Men tog en plats så långt fram vi kom utan att trängas, det vill säga vid kiosken som gör popcorn och sånt(långt bak). Men det var trångt där efter ett tag och vi kämpade 20 minuter med att försöka flytta oss rätt genom folkmassan som var packad. För kom varken bak, fram eller åt sidan. Som en bön sänd från ovan så vart ungarna hungriga. Så mot pizzerian bredvid spökhuset. Men det hade förvandlats till en levande sittplats. Folk satt där på uteserveringen och tittade. Så efter att ha gått ett varv och frågat om någon av platserna var lediga (nej, jag har inga problem med att slå mig ner bredvid en främling för att få äta). Vet ni vad det sjuka var? Jag frågade flera som satt ensamma vid ett fyra mana bord, och de sa att vännerna skulle komma snart. De som sa detta, satt under 20 minuter ensam och bara tittade runt. Sen gick de!!! Jaha.....inga kommentarer säger jag. Men fick sitta bredvid en äldre man som var där med sitt barnbarn iaf. Jag och sonen fick dela på en stol, då många använde de extra stolarna bredvid dem som väskavlastare. Åt vår pizza och tittade på showen. Inte sådär jättenära, men bättre där än mitt i smeten.
20 minuter kvar av showen gick vi mot bordet som sålde tshirts och sånt. Men ibland undrar man över folks moral. Jag stod först med barnen. Sonen låg utmattad i vagnen. Skulle betala en t-shirt, men de hade inte jämn växel. Så fick ställa oss på sidan och vänta. Under tiden försökte folk trycka sig framför en, hur nu det vore tekniskt möjligt. Vi slickade bokstavligen bordet. Detta var vuxna, som tonåringar. Hon bakom skrek och skrek att det fanns ett kösystem. När några ville fråga om man kunde köpa en och en, så avbrött hon dem tillslut (ja hon var väl lite frustrerad tillslut, vilket jag förstår) "kön går DÄR!!!" När trycket var för stort då många trodde att han skulle signera, så fångade jag tag i henne. Vagnen där Jonathan nu hade somnat i, höll på att bli omkullvällt och jag fick bre ut mig avsikligt för att inte folk skulle snubbla över vagnen (ja den är ju såååå liten att den inte syns*ironi*), "snällla, ge mig bara paket 1, sonen håller på att puttas ur vagnen.". 5 minuter senare när jag ser växeln komma och trycket e enormt, så slänger jag fram pengarna framför näsan. Vi har nu väntat 20 minuter på växeln. Skämtar inte. Sen backar jag bara. Skiter i om jag kör på någon, trampar någon på tårna. Vi måste ut, och folk backar smart nog undan. Ser väl att jag håller på att skrika av frustration om någon så mycket som ens försöker ramla ner i vagnen igen. Jag kan inte ansvar för mina barns säkerhet längre, så jag ville bara UT. Jag gick innan showen var slut för att slippa detta. Men hamnade i detta iaf.
Nästa år går vi innan och köper, så hoppas vi slippa det. Eller vad säger ni? :-)
Jonathan sov och Mary ville åka en karusell med mig. Vad gör man då? Inte lyssnar man på dotterns förslag om att lämna Jonathan sovandes i vagnen iaf och åka ensam med henne. Haha Jo, man åker kärlekstunneln!
Så med Jonathan i famnen och Mary framför mig åkte vi den sista karusellen för kvällen. Eller blir den där slagtävlingen också, och hör och häpna, JAG VANN!! Jag var den som fick högst poäng av alla som slog så hårt de orkade. Jag vann en plasthammare. Hahaha Mary vart överlycklig och skulle bestämt bära den. :-)
Men showen var riktigt bra! Även om folk tycker att han sjöng falskt och sånt. Ja, försök att dansa och sjunga samtidigt större delen av showen så får jag se om ni sjunger lika bra som om ni står stilla och sjunger. Men hade likadan röst på skivan (tekniken har inte hjälpt till på traven), och allt var snyggt upplagt. Jonathan var väl inte sådär jätte imponerad haha...han ville hem. Mary tyckte det var trångt, men kul att vara där.
Men personligenvore globen nästa och en sittplats bättre. :-D Ska helt klart gå på nästa konsert. Ja, det är fler än dottern som tycker om hans musik i det här hushållet. :-)
Kommer avlida, men allt för barnens skull, right?? :-D
Nåväl, kom ditt vid 18 och betalade för våra åkband och allt. Den började vårt äventyr. Åkte lite. Barnen skulle åka deras spöktåg, och jag vart glad. Jag har aldrig fått med mig någon på den innan, så vi ställde oss i kö. Var nästan framme och en vagn med fyra översminkade tonårstjejer på max 15 kommer. De skriker så högt de bara kan. MAn ser att de spelar, för hon längst bak fnittrar till då och då mellan skriken. Men mina barn blir livrädda och börjar gråta, de vill inte åka. Så gå ur kön och till nästa karusell. De trodde på riktigt att det var så läskigt, så som de skrek. Men några saker hann vi åka iaf. Sen mot Scenen. Konserten skulle börja snart, det var inte förrän då jag märkte alla barnvagnar. Herre gud, var kom de ifrån? Hahaha
Nog hade jag med mig sulkyn jag med för sonen som jag visste skulle somna närsomhelst under konserten. Men tog en plats så långt fram vi kom utan att trängas, det vill säga vid kiosken som gör popcorn och sånt(långt bak). Men det var trångt där efter ett tag och vi kämpade 20 minuter med att försöka flytta oss rätt genom folkmassan som var packad. För kom varken bak, fram eller åt sidan. Som en bön sänd från ovan så vart ungarna hungriga. Så mot pizzerian bredvid spökhuset. Men det hade förvandlats till en levande sittplats. Folk satt där på uteserveringen och tittade. Så efter att ha gått ett varv och frågat om någon av platserna var lediga (nej, jag har inga problem med att slå mig ner bredvid en främling för att få äta). Vet ni vad det sjuka var? Jag frågade flera som satt ensamma vid ett fyra mana bord, och de sa att vännerna skulle komma snart. De som sa detta, satt under 20 minuter ensam och bara tittade runt. Sen gick de!!! Jaha.....inga kommentarer säger jag. Men fick sitta bredvid en äldre man som var där med sitt barnbarn iaf. Jag och sonen fick dela på en stol, då många använde de extra stolarna bredvid dem som väskavlastare. Åt vår pizza och tittade på showen. Inte sådär jättenära, men bättre där än mitt i smeten.
20 minuter kvar av showen gick vi mot bordet som sålde tshirts och sånt. Men ibland undrar man över folks moral. Jag stod först med barnen. Sonen låg utmattad i vagnen. Skulle betala en t-shirt, men de hade inte jämn växel. Så fick ställa oss på sidan och vänta. Under tiden försökte folk trycka sig framför en, hur nu det vore tekniskt möjligt. Vi slickade bokstavligen bordet. Detta var vuxna, som tonåringar. Hon bakom skrek och skrek att det fanns ett kösystem. När några ville fråga om man kunde köpa en och en, så avbrött hon dem tillslut (ja hon var väl lite frustrerad tillslut, vilket jag förstår) "kön går DÄR!!!" När trycket var för stort då många trodde att han skulle signera, så fångade jag tag i henne. Vagnen där Jonathan nu hade somnat i, höll på att bli omkullvällt och jag fick bre ut mig avsikligt för att inte folk skulle snubbla över vagnen (ja den är ju såååå liten att den inte syns*ironi*), "snällla, ge mig bara paket 1, sonen håller på att puttas ur vagnen.". 5 minuter senare när jag ser växeln komma och trycket e enormt, så slänger jag fram pengarna framför näsan. Vi har nu väntat 20 minuter på växeln. Skämtar inte. Sen backar jag bara. Skiter i om jag kör på någon, trampar någon på tårna. Vi måste ut, och folk backar smart nog undan. Ser väl att jag håller på att skrika av frustration om någon så mycket som ens försöker ramla ner i vagnen igen. Jag kan inte ansvar för mina barns säkerhet längre, så jag ville bara UT. Jag gick innan showen var slut för att slippa detta. Men hamnade i detta iaf.
Nästa år går vi innan och köper, så hoppas vi slippa det. Eller vad säger ni? :-)
Jonathan sov och Mary ville åka en karusell med mig. Vad gör man då? Inte lyssnar man på dotterns förslag om att lämna Jonathan sovandes i vagnen iaf och åka ensam med henne. Haha Jo, man åker kärlekstunneln!
Så med Jonathan i famnen och Mary framför mig åkte vi den sista karusellen för kvällen. Eller blir den där slagtävlingen också, och hör och häpna, JAG VANN!! Jag var den som fick högst poäng av alla som slog så hårt de orkade. Jag vann en plasthammare. Hahaha Mary vart överlycklig och skulle bestämt bära den. :-)
Men showen var riktigt bra! Även om folk tycker att han sjöng falskt och sånt. Ja, försök att dansa och sjunga samtidigt större delen av showen så får jag se om ni sjunger lika bra som om ni står stilla och sjunger. Men hade likadan röst på skivan (tekniken har inte hjälpt till på traven), och allt var snyggt upplagt. Jonathan var väl inte sådär jätte imponerad haha...han ville hem. Mary tyckte det var trångt, men kul att vara där.
Men personligenvore globen nästa och en sittplats bättre. :-D Ska helt klart gå på nästa konsert. Ja, det är fler än dottern som tycker om hans musik i det här hushållet. :-)
Tack fِör att du bidrar med din åsikt till detta inlägg