Vi hann inte vara hemma vidare länge, endast 9 dagar höll vi oss borta från storstan. Nu satte vi oss hela bunten på tåget, på väg in till stan. Och där fick jag ett tv-spel som jag velat ha ett tag. Fick ett billigare pris, så då pasar man på. Men nog om det, skriver om det i nästa inlägg. Då det lutade mot nästa äventyr. Nämligen aquaria. Sist vi var där var barnen två och tre år gamla och dottern vägrade gå in då det precis började blixtra när vi skulle in. Hon sprang till bänken som stod framför dörren och sa bestämt: "Ni får gå in utan mig. Jag väntar här". Under tiden stod Jonathan och försökte dra in mig. Svårt det där när barnen drar åt olika håll, och man bara är en vuxen. Då mitt i vardagen, och innan turistsäsongen sätter igång i Stockholm.

 

Nu kan man knappast påstå att det avr så här lite folk där inne, Kön var redan lång när vi kom ditt. 5 till 7 meter skulle jag gissa på? Ögonmåtet är inte det bästa, och tänker inte börja lräkna meter genom det ungefärliga systemet med långa steg. Någon gräns på exakthet får det finnas. :-) Ja, vädret var sådär perfekt. Varmt, molnigt och svalkande vindar. Då slitter sig alla soldyrkare från stranden och beger sig på upptäcksfärd i storstan. Inklusive oss då. Vi vart ett stort gäng på 11 personer. 5 vuxna och 6 barn. Men in kom vi. Nu såg bägge barnen faktiskt fram emot att gå igenom regnskogen. Och mååånnnggaaaa varv blev det. Hahaha

 

 

Nu kommer jag inet ihåg vad dessa krabbater hetter, men kom ihåg att jag för 2 år sen såg nåt barnprogram på barnkanalen med ungarna. Eller var en serie, som handlade om framtiden där man kunde resa mellan olika tidsperioder. Där kom de till en period där dessa varelser existerade och var farliga. Barnen frågade då om dessa fanns, och jag svarade nej. Men tydligen så hade jag fel då. Ganska fascinerande. Eller så är jag lättroad när det kommer till att få in lite fornhistoriska inslag i dagens tv.

Men vi tog oss igenom allt tillslut och hamnade på cafet, där vi tog oss en välförtjänt fika. Ja, vad gjorde vi sen? Just ja, sen skulle vi hem och ni som varit i Stockholm under sommaren vet vad jag pratar om när jag nämner studsmattorna på kungsan. Där fastnade vi sen.

Där hoppade Mary och hennes lillkusin. De var bara för söta. Men enligt Mary så skar selen in ganska så rejält. Och det brukar de ju göra, kommer jag ihåg från skolan då man klättrade klätervägg som faktiskt är sjukt roligt. Det enda jag saknar från gympan i skolan. Sen vart det MAX igen. HAHAHA