Natten som var fick jag inte en blund. Var för nervös över intervjun som jag hade klockan 11. Innan dess skulle jag befinna mig hos coachen. Vad gör man inte när man har en sömnls natt, jo man tar ett långt bad och hoppas på det bästa. Försöker lugna ner sig och inte tänka att allt kommer gå åt helsike. Fel intryck på en intervju kan bokstavligen gå åt helsike, och jag var verkligen livrädd för det nu. Men trotts det lyckades jag behålla lugnet. Lämnade barnen på fritids, sen gick jag mot coachen som jag har på gångavstånd. Pratade lite om hur en bra intervju ska gå till och HUR man säljer sig själv. Hur framgår det på en intervju och HUR framgår det i ett brev. En halvtimme senare traskade jag mot tåget och intervjun. Jag var lugnet själv, jag skulle ha jobbet! Jag var bra klädd för jobbet jag skulle söka, självsäker och peppad till 1000. Nåja inte så peppad att jag var helt hoppig. Men peppad och lugn, kanske var det rätta ordet jag sökte. Kom ditt och det kände bra. Men det är inte alltid heller en garanti.

"Det låter bra. Kan du börja imorgon?"
Skulle jag gärna ha gjort om det inte vore för att jag inte fått papprena från polisen som arbetet kräver. Som fler och fler arbetsplatser kräver för den delen. Men jag har ett jobb!! :-D