Den senaste tiden har jag jobbat jobbat och jobbat.
Varit ledig en dag och jobbat. Inga två dagars ledigheter här inte.
Med det så har jag försökt göra det nödvändigaste, hemma och lite till.

Vilket var dumt. För en morgon kom jag inte upp ur sängen igen. Var så trött att jag knappt orkade göra middag på kvällen efter att ha gjort inget under hela dagen.

Så lärdomen av det hela?
Har man en gång fått utmattningssyndrom, så får man akta sig hela livet.
Jag fick slut på energi för att jag körde på och inte kände efter hur mycket jag orkade.

Så nu ska jag ständigt värdera allt jag gör.
Jobbar jag 12 timmar ska jag INTE komma hem och diska, göra läxor med barnen, laga mat, sen börja städa och tvätta och något annat. Endast läxor, mat och disk. Sen får jag tvinga mig själv att sätta mig i soffan! Bokstavligen tvinga trotts att det kliar i fingrarna att fortsätta. Kommer bli en utmaning. Men det är det eller krascha ännu en gång. Då är valet inte så svårt längre. För där jag var vill jag inte vara igen.

Hur lång tid ska det ta att lära en gammal hund att sitta?!