Han gav mig styrka att orka leva!
Hade inte tänkt skriva i bloggen på en vecka eller så, hade tänkt ta en paus till.
Efter en mer samlat inlägg som han förtjänar så kommer en text från hjärtat.
Men den största mannen genom tiderna förtjänar iaf att bli omnämd, ihågkommen för det är han!
Jag kommer fortfarande ihåg när jag var 4 år gammal, syrran hade köpt hans nya skiva "bad".
HOn lyssnade på den lite då då som de flesta då han hade sin storhetstid.
Men jag vart kär.
Varje gång hon lyssnade, lyssnade jag som trollbunden.
Och varje gång musikvideon spelades på mtv, så satt jag som klistrad.
MEn jag var inget fan än, jag gillade bara hans musik starkt.
Inte förrän jag var 7 år så omvandlandes mitt stora gillande till dyrkan.
Han var den största mannen som någonsin levt.
En sångare, dansare, underhållare, låtskrivare, producent och skådespelare.
Och för mig och mijontals fans över hela världen, poet.
Läs hans texter som om de vore en dikt, och du kommer förstå.
Eller den tecknade bilden på honom som barn sitter ihopkruppen i ett hörn.
MEn texten om hans förlorade barndom skrivet på sidan.
Jag minns fortfarande första gången jag fick ett band av michael jacksons "dangerous" i julklapp.
Jag har aldrig varit så lycklig över att få musik i julklapp.
Men min lycka var inte gjord där.
Nej, 1997 åkte jag och syrran till Göteborg för att gå på hans koncert HIstory.
Jag var eld och lågor.
Jag skulle äntligen få se min stora idol.
Kommer fortfarande ihåg den resan som om det vore igår.
Hur vi satte oss på tåget, tog in på hotellet. Och när jag stod så nära att jag kunde se han endast några meter ifrån mig.
Jag grät inte som jag trodde jag skulle göra. Nej, jag minns lyskorusen och sinsemellan hur jag stod och stirrade på han när han kom upp precis framför en. Stod då kanske max 30 meter från scenen. Den dagen jag gick därifrån var den lyckligaste i mitt liv. Jag åkte hem med ett leende på läpparan nästa dag.
Inte ens att skolan började veckan efter, och jag skulel få utstå hån och mobbning igen brött ner mig.
Jag hade fått se honom, och inget kunde bryta ner mig nu. Så kände jag iaf i ett tag.
SÅ länge jag svävade på dessa rosa moln av lycka.
Att få ta på hans handavtryck på liseberg var för mig så nära att röra han jag kunde komma.
Glädjen går inte att beskriva, det kändes som om hela hjärtat kramades ihop av lycka. Det är allt jag kan säga.
Kunde bara stirra på min hand som var i hans avtryck. Min lilla i hans stora.
Tack vare honom står jag här idag.
Jag såg mig själv i honom.
När jag genom skolåren bet ihop för att orka med mobbningen som pågick i 9 långa år, så orkade jag inte längre.
När jag låg i sängen med kökskniven i handen och tänkte skära upp handlederna.
Men jag fick styrka genom hans låtar.
Han hade klarat av mobbning inom familjen som fick han att bryta ihop, medias påhopp.
Han hade haft en olyckig barndom.
Varför ska jag ge upp så lätt, om han överlevt och lyckats?
Han var min förebild!
Att även de svaga kan lyckas.
Hans ord i låten "man in the mirror",
Gotta make a change
For once in my life
It's gonna feel real good
Gonna make a difference
Gonna make it right
Michaels låtar är inte bara en text, de har budskap som vill fram.
Eather song, ja den förstod alla. Att vi skulle ta hand om vår jord.
Heal the world handlade om att man skulle respektera jorden, och hjälpa medmännikskor.
Bara för glädjenatt se andra få mat i magen eller lyckas i livet.
Man in the mirror om att man ska granska sig själv, att man kan lyckas med allt bara man er sig fan på det.
Att man ska hjälpa mindre lyckligt lottat folk, och inte vara så självisk. Mår man dåligt, ska man kämpa och man kommer bli lycklig.
Black or white om att respektera alla hudfärger.
Leave me alone, ja han sjunger om en tjej som ska lämna han ifred.
Men låten skrevs när pressen var på honom som slaktare. Den var ämnad för dem.
Scream om att han är trött på all skit han fick ta! Fan vad skön den låten var!
Han fick sin revange på ett sätt genom låten.
Han skrek ut all sin ilska till media som hånade och spottade på han.
Man fick ta MYCKET skit som fan till han också, och oftast försökte folk såra en för att man gillade han.
Kändes som om den låten var skriven för en också.
Låten Money om folks besatthet av pengar. Att de kan döda, göra alla fel för att få pengar.
Eller låten Childhood.
"Have you seen my Childhood?
I'm searching for the world that I come from
'Cause I've been looking around
In the lost and found of my heart...
No one understands me
They view it as such strange eccentricities...
'Cause I keep kidding around
Like a child, but pardon me..."
eller
"Before you judge me, try hard to love me.
The painful youth I've had"
De orden säger allt!
Eller Tabloid Junkie
"Truth be told the grassy knoll
As the blackmail story in all your glory
It's slander
You say it's not a sword
But with your pen you torture men
You'd crucify the Lord
And you don't have to read it, read it
And you don't have to eat it, eat it
To buy it is to feed it, feed it
So why do we keep foolin' ourselves"
Ännu en text om medias hänsynslöshet!
Det jag vill säga är att han inte bara var ett geni.
Han gav styrka till folk runtom i världen.
Efter en mer samlat inlägg som han förtjänar så kommer en text från hjärtat.
Men den största mannen genom tiderna förtjänar iaf att bli omnämd, ihågkommen för det är han!
Jag kommer fortfarande ihåg när jag var 4 år gammal, syrran hade köpt hans nya skiva "bad".
HOn lyssnade på den lite då då som de flesta då han hade sin storhetstid.
Men jag vart kär.
Varje gång hon lyssnade, lyssnade jag som trollbunden.
Och varje gång musikvideon spelades på mtv, så satt jag som klistrad.
MEn jag var inget fan än, jag gillade bara hans musik starkt.
Inte förrän jag var 7 år så omvandlandes mitt stora gillande till dyrkan.
Han var den största mannen som någonsin levt.
En sångare, dansare, underhållare, låtskrivare, producent och skådespelare.
Och för mig och mijontals fans över hela världen, poet.
Läs hans texter som om de vore en dikt, och du kommer förstå.
Eller den tecknade bilden på honom som barn sitter ihopkruppen i ett hörn.
MEn texten om hans förlorade barndom skrivet på sidan.
Jag minns fortfarande första gången jag fick ett band av michael jacksons "dangerous" i julklapp.
Jag har aldrig varit så lycklig över att få musik i julklapp.
Men min lycka var inte gjord där.
Nej, 1997 åkte jag och syrran till Göteborg för att gå på hans koncert HIstory.
Jag var eld och lågor.
Jag skulle äntligen få se min stora idol.
Kommer fortfarande ihåg den resan som om det vore igår.
Hur vi satte oss på tåget, tog in på hotellet. Och när jag stod så nära att jag kunde se han endast några meter ifrån mig.
Jag grät inte som jag trodde jag skulle göra. Nej, jag minns lyskorusen och sinsemellan hur jag stod och stirrade på han när han kom upp precis framför en. Stod då kanske max 30 meter från scenen. Den dagen jag gick därifrån var den lyckligaste i mitt liv. Jag åkte hem med ett leende på läpparan nästa dag.
Inte ens att skolan började veckan efter, och jag skulel få utstå hån och mobbning igen brött ner mig.
Jag hade fått se honom, och inget kunde bryta ner mig nu. Så kände jag iaf i ett tag.
SÅ länge jag svävade på dessa rosa moln av lycka.
Att få ta på hans handavtryck på liseberg var för mig så nära att röra han jag kunde komma.
Glädjen går inte att beskriva, det kändes som om hela hjärtat kramades ihop av lycka. Det är allt jag kan säga.
Kunde bara stirra på min hand som var i hans avtryck. Min lilla i hans stora.
Tack vare honom står jag här idag.
Jag såg mig själv i honom.
När jag genom skolåren bet ihop för att orka med mobbningen som pågick i 9 långa år, så orkade jag inte längre.
När jag låg i sängen med kökskniven i handen och tänkte skära upp handlederna.
Men jag fick styrka genom hans låtar.
Han hade klarat av mobbning inom familjen som fick han att bryta ihop, medias påhopp.
Han hade haft en olyckig barndom.
Varför ska jag ge upp så lätt, om han överlevt och lyckats?
Han var min förebild!
Att även de svaga kan lyckas.
Hans ord i låten "man in the mirror",
Gotta make a change
For once in my life
It's gonna feel real good
Gonna make a difference
Gonna make it right
Michaels låtar är inte bara en text, de har budskap som vill fram.
Eather song, ja den förstod alla. Att vi skulle ta hand om vår jord.
Heal the world handlade om att man skulle respektera jorden, och hjälpa medmännikskor.
Bara för glädjenatt se andra få mat i magen eller lyckas i livet.
Man in the mirror om att man ska granska sig själv, att man kan lyckas med allt bara man er sig fan på det.
Att man ska hjälpa mindre lyckligt lottat folk, och inte vara så självisk. Mår man dåligt, ska man kämpa och man kommer bli lycklig.
Black or white om att respektera alla hudfärger.
Leave me alone, ja han sjunger om en tjej som ska lämna han ifred.
Men låten skrevs när pressen var på honom som slaktare. Den var ämnad för dem.
Scream om att han är trött på all skit han fick ta! Fan vad skön den låten var!
Han fick sin revange på ett sätt genom låten.
Han skrek ut all sin ilska till media som hånade och spottade på han.
Man fick ta MYCKET skit som fan till han också, och oftast försökte folk såra en för att man gillade han.
Kändes som om den låten var skriven för en också.
Låten Money om folks besatthet av pengar. Att de kan döda, göra alla fel för att få pengar.
Eller låten Childhood.
"Have you seen my Childhood?
I'm searching for the world that I come from
'Cause I've been looking around
In the lost and found of my heart...
No one understands me
They view it as such strange eccentricities...
'Cause I keep kidding around
Like a child, but pardon me..."
eller
"Before you judge me, try hard to love me.
The painful youth I've had"
De orden säger allt!
Eller Tabloid Junkie
"Truth be told the grassy knoll
As the blackmail story in all your glory
It's slander
You say it's not a sword
But with your pen you torture men
You'd crucify the Lord
And you don't have to read it, read it
And you don't have to eat it, eat it
To buy it is to feed it, feed it
So why do we keep foolin' ourselves"
Ännu en text om medias hänsynslöshet!
Det jag vill säga är att han inte bara var ett geni.
Han gav styrka till folk runtom i världen.
Tack fِör att du bidrar med din åsikt till detta inlägg
pelle
Ja, fy satan vilken jobbig dag det måste vara för er überfans ute i världen idag. Själv skulle jag nog inte klassa mig som en jättestor beundrare, egentligen. Även om jag tycker att mannen är ett geni som i stort sett bara har sjungit in bra material, så är det något som står emot mig och det "absoluta beundrarskapet". Som jag tror att många andra har
Jag håller helt med dig i det du skriver om budskapen i låtarna. "Heal the world" tröttnar jag aldrig på. En av världens finaste låtar.
Carro
Det är jag som är den skyldige...Han har så många otroligt bra låtar. Han gick bort alldeles för ung och fick inte den uppskattning jag tyckte han var värd. Det är verkligen tragiskt och man kan inte låta bli att tänka på hans stackars barn!! Varför F-N kan inte papparazzi lämna dem ifred!!! Snyft snyft.
PUss o kram i massor till dig kära syster
