We are the world - nya versionen
Men jag har liiite svårt för den här nya versionen. RAP mitt i allt!
Kändes liiiite fel till denna låt.
Den första minuten var bra. Och man sattt och tänkte, nicole, Jenniffer HUdson, lillkillen som inlede allt,osh Groban.
Kan det bli bättre? Fram tills Enrique kom vid 1:50. Han lätt mer kåt än lidande. Det är lidande en låt handlar om.
Okey att kåthet kan bli ett lidande om man inte får utlopp för den. Men det är i lite fel sammanhang när det kommer till denna låt.
Sen kom nästa slakt. Wyclef Jean. Han är bra precis som Enrique, men inte här!
Pink däremot vart wow!
Men att slänga in elektriska förvrängningar av röster och rappa till denna låt.
Det är en låt som ska få en att njuta och få en att tänka på världens problem.
Det ska göras mjukt och inga försök till att hippa till den. Eller vad säger ni?
Mot orginalet! Den är fan mycket bättre!
Man behöver bara höra introt för att rysa!
Lionell richie, stevie wonder, tina turner, michael. Vet inte vilka hälften av dem är.
Ja, alla röster smälte ihop på ett sätt. Samma våg på ett sätt. Det känner man inte i den nya. Många passar ihop, en inte alla....som de jag nämde ovan. De slakatade låten, dessa enda.
Vilken version tycker ni e bäst?
Dödad av späckhuggare.....inte förvånad direkt
Att det tillhör samma familj som delefiner. Därför är de lika snälla?
Eh.....späckhuggare hetter orca på engelska eller killer whale.
K.I.L.L.E.R.W.H.A.L.E!!!!
Det ordet borde avskräcka om något. Men nej.
Nu i veckan vart en skötare dödad av en späckhuggare.
Min reaktion?
Ett under att det inte hänt tidigare!
Dessa djur är flockdjur, de är rovdjur!
Deras födda?
Fiskar, Sälar, bebis blåvalar, bläckfiskar, fåglar.
Den kan t o m äta vissa delefinarter.
Den har hoppat på kajakater i tron av att det var en säl (youtube).
Människor äter den nämligen inte, men kan råka mista människor för just sälar.
Den brukar släppa ganska snabbt då.
Det är lika idiotiskt som att ha lejon på cirkus.
En dag får de en knäpp och faktiskt skadar någon.
Rov djur är inte till för att tamas upp och ha på shower.
Yeah, det funkade
Vad jag tvingade på stackaren?
Först kalsonger då.
Sen tjockare strumpbyxor, sen fleesebyxor, sen mjukisbyxor, sen termos.
Två tjocka långärmade t-shirts, en stickad tjock tröja, en cardigan över, fleesejacka och vinterjacka.
låååååååånng och tjock halsduk. Sen has mössa, vantar. Just ja, över fossingarna vart det extra tjocka strumpor innan skorna kom på. :-)
Men han frös inte!!!!
Han som gnäller vid minsta kallt vatten eller sånt.
Det sjuka i det hela?
Mary hade strubyxor, kjol, långärmad t-shirt, virkad cardigan, sen fleesejacka, vinteracka,termosbyxor, skor, halsduk, mössa och vantar och hon fryser inte!
Lite skillnad eller?
Igår var det fest
Dock hann jag inte titta på dem, barnen ville också se den. Så tänkte kolla på den med efter maten. Sagt och gjort, klockan 20 snodde jag tv:n när svärmor äntligen lämnade tv:n sen 15 då hon slog sig ner där. Satt där och kollade på arabiska nyheter, chattade och pratade i telefon samtidigt.
Ska man kolla på "this is it", ska man kolla på högre volym än vanlig tv. Sagt och gjort. Dvd:n slängdes i, och volymen upp. Satt och njöt tills karn kom hem vid 22 och gormade att hans mamma sov. Sänkte, och det dröjde inte länge förrän man hörde dem sitta i datarummet och prata. Sova, in my ass. Eller så väckte han henne så att hon kunde göra en macka åt han. Båda lika illa, vilket fall som helst(ljuga eller väcka). Men där satt de till 12 slaget och pratade, tätt ihop.
Hörde hans mamma nämna att jag bara sitter vid datorn (eh, visst ag tar 1 timme nästa på dage till att läsa blogg(eller skriva) och gå in på facebook, MEN AG SÖKER JOBB från datorn!!!!!!!) och hörde ordet maya som betyder vatten. Ja, jag tar långa kvällsbad på kvällen. MEN utan dem kan jag inte slappna av och somna. De får gnälla så mycket de vill. Jag tänker inte springa som ett hembiträde längre, och passa upp på någon. Endast barnen.
Hör och häpna. Hon fäller upp toalettsitsen efter att hon kissat! Hon e tjej!
Men hon har två söner och hade en man, så hon är väl van vid att offra sig själv för att göra männen nöjda.
Hon tvättar hela badkaret innan hon duschar. Låter iaf som det.
Hon skurar golvet och häller ut vatten över hela golvet som hon sen moppar upp.
Pleassseee vi har redan fuktskadat badrum och hall! Golvet i köket börjar släppa nu dessutom. Bubbla vid listen mellan hall och kök(det e sand under vårt plastgolv). Sen efter att hon gjort detta, dammsugar hon kanske kök, ibland kök och badrum(brukar man inte dammsuga först?). Ibland alla rum utom barnens. Jag pekade att jag ville. Hon skulle inte plocka in den. Men hon började dammsuga. *suck* Jag klättrar på vägarna snart!! Ho springer och stressar för att hinna göra mycket tills 15.
MEN NOG OM HENNE!
Igår vart det iaf. Vilket film!
Vilken show det skulle ha blivit.
Han var så skön, humorn, hans perfektionism!
Älskar scenen där de ska starta dansa till introt till Smooth criminal.
Musiken slutar, och Michael rör sig inte. Skrattade igen när den scenen kom upp, och hans ord. "I just have to feel it". En sån underbar kommentar. Hur han nu lyckades känna av att de bytte bild på scenen lär man aldrig få veta. MEn troligen lärde han sig, han var som sagt en perfektionist. Han tvingade väl sig själv till det.
Man vart glad av att se den.
Nya Thriller introt i showen, vart wow!
Men när "Man in the mirror" kom vart det svårt att hålla tårarna borta.
Jag har sen barnsben älskat den låten. Går rätt in i hjärtat. "I'm starting with the man in the mirror
I'm asking him to change his ways. And no message could have been any clearer. If you wanna make the world a better place. Take a look at yourself and then make a change"
Det påminder så om slutet på minnescermin. Från att innan ha fått en att blunda och njuta 100% och göra en harmonisk, så står den nu för när den sista låten spelades och en enda spott light tändes och fokuserade på den TOMMA micken. Han skulle ha stått där! Sen hur de körde ut kistan. Då slets hjärtat ut bokstavligen.
Så satt där med blandade känslor. Först glädjeruset som kommer med låten, sen går man in i relax och sen kommer minnena.
Men det var värt pengarna på blu ray helt klart!
Men en sak undrar jag. Vad tänkte han när han valde de där svart spetsiga kavajen??
Hoppades spetsa ut ögonen på någon som kom för nära??
Och de där oranga byxorna! Eh....mode fine. Men de ser hemska ut! Mode eller ej. Men att se de slicka hans ben hade jag inget emot. Haha....muma!
Nu återstår bara att se allt extra material.
Halva dagen klar
Dammat. T o m dörrlisterna och sånt som man aldrig torkar av annars e gjort.
Tänkte tvätta. Men någon iq badboll har tömt hela tvättmedlet och lämnat den på tvättmaskinen.
DET FINNS EN PAPERSKORG!!!
Så får traska till affären i det här vädret och köpa. Dessvärre dyra kiosken!
Måste tvätta ju och dessutom köpa sköljmedel.
T o m mina barn vet vad en papperskorg e. Men tydligen inte någon av de två andra i hushållet.
Men men......eftersom hon inte klev upp förrän vid strax efter tolv (kors i taket), så har jag inte hunnit söka jobb än.
Men men...........ska rusa nu och hämta barnen. Sen sätta på en maskin och sen söka jobb.
Just ja dammsuga också. Alla rum, och inte ett rum olika dagar. Man drar ju runt skiten då ju.
Sen tvätta badrummet idag medan barnen badar.
Roliga planer för dagen? Knappast, men finns måsten ibland.
Ska bli spännande att se vad de säger på dagis. Om lillkillen frusit idag med.
Fan idag fick han TVÅ långärmade t-shirts (tjocka), en stickad tjockis, spiderman cardigan, fleesejacka, vinteracka. TJOCK halsduk.
Sen strumpbyxor, fleesebyxor, mjukisbyxor, termosbyxor och TJOCKA sprumpor till detta.
Fryser han trotts detta vet jag fan hur jag mer ska klä han.
Imorgon, imorgon. Eller idag idag.....
Men men, nog om det. Mina två "This is it", har skickats till mig!!!
Blue ray och den svarta!!!! Det är så att man vill....AHHAHHH!
Fjortisskrick och försöka hindra tårarna av glädje att komma.
Syrran har du fått din vanliga än??
Du får gärna ta med den på lördag isf om du kommer ihåg. :-)
Våta drömmar om.....
Snacka om att vakna med ett leende på läpparna, även om jag vart lite besviken att vakna när det väl hetnade till. Haha
Kunde inte Mary väntat med sin frukost sisådär 5 minuter till?
Ja, dont tell me. Photoshoppad till hell. Men låt en drömma och låtsas att det inte syns att ansiktet är sittklistrat på någon modells kropp.Haha
Men låg efter att ha skruvat mig hela natten, och drömde på ideer som vanligt.
Så mitt i allt kom denna underbara dröm sänd från ovan.
Ibland är han där uppe givmild, eller vad säger ni? ;-)
"The begining of the dream"
Började med att jag och barnen som var i den ålder de är idag, sprang runt på någon parkinhängnad på gräsmattan till Disneyworld. Vi sken ikapp alla tre. Där det fanns platser med lä, en liten stig som skiljde och ett "litet" hus i avkanten av "stigen".
Helt plötsligt från att glada i hågen ha gått mot Disneyland, så hade vi hamnat på Neverland.
Hur hamnade vi där? Ingen aning. Drömmar brukar inte vara logiska direkt.
Det var inte så slutet som det sägs.
Utan där hade de kalas för Jonathan som fyllde år. Och det var andra mammors barn med också.
Totalt var det 9 barn i deras ålder.
Det stod stolar uppställda i 3 gånger 3, och en clown underhöll dem.
De andra mammorna 4 låg alla på solstolar under den stora taket i bikini (var som ett tak bara som bars upp av fjälkar). Jag kunde för allt i världen inte fatta varför de låg och solade i total skugga. Solen skulle inte direkt lyckas tränga igenom plåttaket. Men det var deras ide, de fick ligga och frysa där i skuggan om de ville.
Jag kom sist till denna vuxenhörna. Men alla stolar var upptagna.
De låg alla och försökte se vackra ut, fattade inte riktigt varför till en början tills jag satte mig ner på en filt som låg utbred på gräsmattan. Satt där lätt ihopkruppen med knäna uppdragna och luttade mig mot stolpen och tittade drömmande mot fältet där barnen lekte. Till skillnade mot de andra var jag och mannen på gräsmattan de enda som inte låg halvnakna, eller pratade för den delen heller.
Han i svart byxor, och en storlek för stor hoddy, men lyvan upppfälld där han låg på mage på en svart filt. Med hakan placerad på händerna. Till dessa hade han sina klassiska svart skor. De om något borde ha avslöjat, men nej den tanken slog mig aldrig.
Jag i ett par svarta jeans capris, flip flops och min svarta hoddy jag med. Ni som sett min nyaste hoddy med paljetter vet vilken jag menar.
Så satt jag i ett tag tills jag märkte att mannen på marken rörde sig och de andra mammorna inte verkade tystna i sin konversation. De fortsätte tvärtom att prata kläder, städtips och allt vad nu hemmafruar pratade om.
Först då tittade jag ner på mannen som jag tidigare nästan klivit över för att komma till den enda lediga platsen. Jag vart mållös. Men sitt svart hår som ramade in hans ansikte och svarta täckande solglassögon, och vit hy gick det inte att ta miste på vem mannen framför mig var.
Jag kunde inte sluta stirra och när jag väl insåg det så lyckades jag fira av ett leende som mest vart till ett nervöst flin och rodnaden spred sig över hela kroppen. Herre gud, vart det inte väldigt varmt helt plötsligt?
"Hi" lyckade jag ändå få fram.
Leendet kunde jag inte sudda bort, inte heller sluta glo på mannen framför mig.
Jag vart som förtrollad. Trotts solglassögonen kändes det som om hans blick såg rätt igenom mig.
"Hi" Fick jag tillbaka.
Han reste på sig och blicken som fortfarande inte släppte mig för en sekund, tycktes bli intensivare.
"Hi, im Michael. Nice to meet you" Hans hans sträckte sig försiktigt mot mig, och inväntade att jag skulle ta dem.
"Linda", och om jag inte sett fånig ut innan så gjorde jag det nu med en slapp hand som inte riktigt tycktes hitta sitt mål. Jag var för fokuserad att stirra på hans ansikte. Men på något sätt fick jag faktiskt tag i hans hand och höll fast i den. Men han tycktes inte ha något emot det. Han gjorde ingen ansatts till att dra sig undan.
Utan där satt vi båda kläda i svart från topp till tå och log till varandra.
Han mer vackert än en själv som kämpade med att få känslorna som åkte berg och dalbana och mest såg fånig ut i sina försök att göra sig vacker.
Ordet smälta som vax i hans händer, fick plötsligt en väldigt tydlig bild.
Jag höll bokstavligen på att smälta bort, men trotts detta ville jag för allt i världen inte släppa hans hand.
Jag ville sitta såhär för evigt, trotts att hjärtat hotade att hoppa ur bröstkorgen och det var svårt att andas.
Men Michael tog den verkligheten från mig. Han släppte min hand försiktigt.
Vilket inte var något större problem, då mitt grepp hade varit löst och jag hade varit rädd att röra mig han.
Tänk om jag uppfattades för tafatt och desperat?
Motvilligt släppte jag hans hans och händerna tog ett grepp om knäna igen.
Vad skulle jag säga? Ville inte verka barnslig och naiv.
Hjärnan gick på högvarv medan jag ferillt försökte komma på något att säga.
Tystnaden skulle ha varit pinsam, om han inlett samtalet igen.
"Is that you kids?" Frågade han med sin sametslena röst och tittade mot barnen.
Självklart han visste vilka de var, de andra hade han antagligen redan blivit presenterade för då vi kommit inrusandes i sista stund. Mer behövdes inte utan, efter det flött samtalet på.
Eller han snarare frågade, jag svarade och ställde motfrågor.
Det tyckte bara vara vi i världen.
Allt annat runtomkring oss bleknade bort.
Men hur kunde det inte vara så?
Det var ändå Michael Jackson framför mig som satt med benen i kors.
Han prat om barns godhet, om världens problem och hans uppenbara instresse för just mig och mina planer här i Los Angelos. Han kunde verkligen konsten att få en att känna sig speciell.
Men pratet kunde inte vara i evigheter, jag var ändå här med barnen.
Och det var det som fick mig att vakna ur min rosa lilla bubbla.
Mary ropade att hon ville ha något ur väskan som stod inne i huset.
Och det var inte annat än att stammande ursäkta sig och gå efter det som behövdes.
Den rosa kronan, som skulle has på bums.
Svävande på rosa moln gick jag med skakiga knän mot huset som låg precis intill och gick med målinriktade steg mot väskan. Men jag kunde knappast gå ut än. Hjärtat slog fortfarande oroande fort och jag var så nervös att jag höll på att spy. Jag behövde bara två minuter för mig själv för att samla tankarna innan jag skulle möta barnen igen. Jag behövde de där dyrbara två minutrerna för att kunna möta hans blick . Han skulle med all säkerhet sitta där och titta efter en. Skulle jag klara av att se hans skönhet igen utan att svimma, behövde jag bara få andas ut. Så där stod jag lutad mot vägen, blundades och tog djupa andetag medan jag kramapktigt kramade kronan. Ord som "skärp dig, du är en vuxen kvinna nu. Ingen fjortis som svimmar om vartannat" kom ständigt tillbaka. För inte kunde någon över 25 ha god lust att slänga sig över sin idol och slita av han kläderna? Eller kunde man?
Jag var för fokuserad på att klara av fjärilarna i magen att jag inte hörde stegen som kom mot mig.
"Are you okey?" hörde jag hans röst ställa, bara någon meter från mig.
Jag hade inte alls förväntat att han skulle följa efter mig. Det var bara något man drömt om i alla otala år sen man sett han förförande vickat på höfterna och juckande rörelser till "Come together".
Jag öppnade försiktigt ögonen och han tog andan ur en fullständigt.
Vacker som en ängel, trotts svarta kläder. Hur hade hade han inte sett ut i den där vita kavajen och de där byxorna som smett åt.
Men nu stod han faktiskt framför mig, med solglassögonen i ena handen.
Jag drunknade.
De där ögonen hade man många gånger i tonåren stirrat rätt in i olika postrar och drömt sig bort.
Men att faktiskt ha han framför sig, så nära att man kunde sträcka sig efter han var bara för bra för att vara sant.
Fjärilarna återkom nu med full kraft. Och orden övergav en återigen.
Vi var ensama i huset, var allt som slog mig.
Vad jag faktiskt kommit in för att göra, hade jag glömt bort så fort han ställde den där frågan.
"Put that aside for a minute, i want to show you something."
Jag kunde inte annat än nicka och la försiktigt ner den rosa plastkronan utan att släppa han med blicken.
Med de orden la han ena handen på höften och den andra på höger axel och ledde en sakta framåt.
Jag vågade inte kolla bak, tänk om jag vaknde ur min dröm?
Om inte annat, ville jag inte släppa hudkontakten jag hade.
Handen brände håll på min huden.
Jag njöt i fulla drag. Jag skulle ha följt han till världens ände om han bett mig.
Sen stannade han och bröt kontakten, och med det vaknade jag ur mig drömska tillstånd.
VArt hade han lett mig? Allt jag såg var en tavla och en dörr precis framför mig.
Jag tittade osäkert bak på Michael. Osäkerheten måste ha synts, för han log sitt klassiska leende och sa bara
"Open the door".
Med osäkra steg öppnade jag dörren och klev in till ett litet rum, fullt av diverse prydnadssaker. Men allt jag såg var sängen. Om det var en tavla eller något sådant han ville få mig att se hade han misslyckats.
Att ha sängen framför sig och Michael bakom sig gjorde det omöjligt att tänka och se annat.
Vet inte hur länge jag stod och tittade på den där sängen, fortfarande kämpandes med fjärilar och andningen och hjärtat som hoppade oroande fort nu. Men på något sätt lyckades jag vända mig om, och mötes av Michaels ansikte bara cm från mitt eget.
Innan jag visste ordet av det hade han lagt armarna om min midja och kysste mig försiktigt till en början.
Nästan som om han vore rädd för att jag skulle dra mig ur. Men det var det sista jag tänkte på.
Istället fördjupade jag kyssen, och la armarna om hans hals.
Men han var inte nöjd på långa vägar, inet jag heller.
Jag skulle hamna i den där sängen, om jag så fick puta ner han ditt och binda fast han.
Men det behövdes ingen övertalning från min sida.
Han var lika ivrig som jag, och hans läppar gick utforskande neråt, och kysste den pulserande ådran bakom örat, innan han fortsatte neråt. Fortfarande kyssanade varenda punkt längst halsen samtidigt som han drog ner tröjan och masserade lekte med bröstvårtorna med ena tummen
Knäna hotade vika sig under en,men trotts detta drog jag han närmare.
Allt jag ville ha var mer. Jag ville känna varenda del av han tryckt mot mig.
Jag ville bli ett med han.
Stönande och flämtade hängde vi fast vid varandra, ivriga att slita av varandra kläderna.
Hela kroppen skrek av lycka och jag gjorde mitt bästa i att klänga mig fast runt hans hals.
Men där bröts allt. Små steg närmade sig, men det hade vi totalt missat i vårt upphetsade tillstånd.
"Mamma, var e du?"
Hördes nu precis utanför dörren.
Det var nog för att bryta förtrollningen.
Båda slet vi oss motvilligt från varandra.
Men vi var långt ifrån tillfredsställda.
Blickarna vi gav varandra sa mer än tusen ord.
Dörren öppnas......
SEN VAKNADE JAG!!!!!
AHHH!!
Alltså gud där uppe, så grym får man fan inte vara!!!
Här hade jag mina drömmars dröm och jag vaknar!!!
Du kunde inte ha fastspolat den sista biten eller så att man åtminstone kom till kritan?
Nog att jag vaknade när dottern stod vid sidan om och sa: "mamma"
Allt jag i mitt förvirrade tillstånd, och något upphetsade tillstånd fick fram var ett grötigt "va?", medan jag kämpade med att få upp ögonen.
Det var så här det skulle sluta!!
Se och lär!!
SÅ HÄR!!!!!
Och avslutas med ett sån här!
(Fast den riktiga varan då....)
Läs och lär!
Jag har inte kunnat tänka på annat idag, än den där drömmen.
Svårt att koncentrera sig. Jaaaaa, en aning!
Ciao och bye från mig!
En väldigt frustrerad mig!
Imorrn börjar vardagen igen
Så idag ar vi tagit det lungt trotts det fina vädret. Borde a gått ut. Få lite d-vitaminer i oss. Men Vad ska man göra ute? Lekplatserna e begravda i snö, skogarna likaså där vi brukar traska runt annars om året.
Pulka? Jo kan man göra om inte alla backar vore insnöade de med.
Eller hej...kan ju åka skridskor. Hm, att man inte tänkte på det innan.
Men nåja, får fråga efter maten. Blir rester idag.
Blir ju inte mörkte än. Så får dra till ftotbollsplanen så får man turas om att lära dem.
Sen ska jag även flla i pilen enkät om dagis. Oc spara jobblänkar som man kan tänka sig söka.
Dagens middag - Tacopizza
Eller en variant på den iaf. Budget varianten skulle man kunna kalla de också.
Man tar pitabröd, den där tuna man äter tacos med. Brer på tomatsås, sen slänger man antagligen på det som finns i kylen eller så köper man önskar innehåll och traskar iväg till affären och gör en drömvariant.
Jag körde den lata metoden, tog det som fanns och det som barnen tycker är gott.
Korv, majs....och okej ost smält tycker de inte om. Men pizza är inte pizza utan smält ost.
Just ja, sen olja över så att den inte blir supertorr.
Barnen fick självklart hjälpa till med middagen, de brukar äta mer då.
Men inte idag inte. Trotts att Jonathan hackade korven fint i strimlor,
och Mary senare strödde över korven, majsen och osten.
Så åt de bara upp majsen och korven. Resten lätt de vara.
Men men, de åt iaf. Och tyckte det var kul att hjälpa till.
Detta vart då slutresultatet. Såg gott ut tycker jag och var lika gott.
Mobilbatterier ska INTE utsättas för vatten
Som jag skrev i ett tidigare inlägg, så tappade ju lill-killen telefonen i badkaret.
Inte undra på att mobilen pajade. Öppnade upp för att ta ut sim kortet.
Hela batteriet var uppsvält. Inte platt som det ska vara.
Ja, ni ser själva hur det ser ut. Om inte kommer en annan bild. Sidovinkel.
Nu vet ni varför det står varningsbilder på batterierna om varför batterier bla inte
ska utsättas för vatten. Det här är svaret! Sväller upp som en.....ja....*harkel*
Snöbestigning
Det var ungefär vad det var, när Mary och Jonathan förra helgen var ute och lekte.
De fick själva välja en hög och självklart valde de den högsta av alla.
Snacka om lyrsiska när de såg denna gigantiska 4 meter höga minst snöhög.
Marys ögon riktigt lysste upp, Jonathan hängde bara på lika lyrisk han kändes det som. Haha
Kanske för att han är uppbylsad till tänderna med kläder nu i vinter. Ser ut som en uppstoppad korv eller nåt.
Men vad gör man inte, har fryser ju så lätt.
Så Mary var först upp för "berget".
Ser riktigt stolt ut på toppen. Äventyrskan Mary.
Sen efter kom Jonathan, när han väl valt en väg uppför den halla saken.
Han halkade dock bak konstant, så jag fick putta upp han.
Klackarna fick agera hackor igen. Haha
Ja, ni ser ju hur snön faller under han när han försöker klättra upp.
Och där lyckades jag faktiskt ta ett helt underbart kort på dem.
Båda poserade såååå fint! Kanske för att de var stoltare än stolta bägge två.
SOm två tuppar satt de där uppe på högen. Haha
Sen en liten kvällsbild.
Jag höll på att förfrysa, tårna bultade SMÄRTSAMT!!!
Frågade om det var okey att jag gick in. De behövde bara ropa så skulle jag komma utspringande.
Med tanke på ekot på det här stället. Man hör dem på alla gårdar runtomkring en, så är det inte alls svårt att höra dem. För att dubbelchecka med dem så frågade jag om vägen hem. De pekade på huset. Menar vi var bara 1 minut hemifrån, så inte så långt. Men man måste alltid fråga, om än för att lugna ner en själv. Visste att de hittade hem. Så gick hem, han väl bara vara inne någon minut. Hade lagt gymadojan mellan trappdörren så att de lätt kunde öppna den. Visst att de skulle komma in om max 15 minuter, brukar vara så.
Mycket riktigt kom de efter 5 minuter. De ville till lekplatsen, Jonathan ville ha sprakcykeln och MAry ville hapulka med docka i. Sagt och gjort. Men de ville till lekplatsen. Sa att de inte kunde leka där. Snön gick ända upp till mina knän, de kunde omöjligt leka där. Men så hör jag illvrål och hoppar i jeansen(var tvungen att duscha fötterna då de bultar än), benvarmare, skor och frya lagger på överkroppen. Hinner bara till porten och de kommer skrikande.
De har försökt på sig de som jag sa åt dem att inte göra.
De hade gått ut till lekplatsen. Ja, till Mary kommer snön till midjan, Jonathan längre upp. Mary hade grävt ut dem från där, för att lyckas komma ur stackaren. Men e har iaf inte tjattat om lekplatsen mera. Vågar väl inte.
Stackare, såg så.....man ville bara pussa och krama dem så att de blev glada igen. Mer ville de inte ut den dagen.
De fick ta ett varmt bad och bli varma igen. Där plaskade de ner hela golvet och blev glada igen.
Strandbesök
Nåja iaf i dockornas värld.
För ungefär 2 veckor sen hade barnen en rolig lek på helgen.
De satt vid matbordet och lekte att alla barbie, bratz och ken var på stranden.
SJälvklart lite real upplevelse för dockorna också. 
Såhär mysigt hade de det. Men bilden vart ju sååå grumlig av mörkret att de fick stå ut med att lampan tändes en stund. De såg ju så söta ut när de lekte.
Lägg märke till ken som sitter och tittar på fisker. Haha
Marys barbie lekte modell, för sen.....
Spanna in Marys nöjda flin. Hon såg så nöjd ut när jag började ta kort på deras dockor.
Fick hejda henne med att det räckte med endast några stycken. Annars skulle jag ha fått stå där läääänge och ta kort.
Tycker ni inte han ser ut lite som spike i "Angel"(och Buffy, också självklart. Men Angel e snäppet bättre)? Tycker jag iaf, och jag blir lika paff varje gång. Haha
Spike är det inget fel på. Men vad säger ni? Lägger in en bild för er som inte vet vem jag pratar om.
Det var deras trevliga strandupplevelse.
Nu i sommar kanske de får följa med till stranden, som mina och syrrana fick när vi åkte iväg.
Vi har lyckats
Eller kommer inte riktigt iväg än. Måste ju duscha innan, och toaletten är ockuperad.
Skrev ett tidigare inlägg om att sonen tycks markera sina revir i sängen.
Ibland på Amgad också. Haha
Har t o m lyckats spy ner han, rätt på bröstkorgen. Kaskad.
Det var dock mindre nice.
Men tillbaka till ämnet.
Trotts att det nu var ca en vecka sen lakanen bytes så har han inte, hör och häpna.
Inte kissat ner sängen!
Det finns mirakel, eller vad säger ni? 
Jag kommer in
Är dte bara jag somhaft problem med att logga?
Har tänkte skriva inlägg nu ett bra tag, men aldrig kommer jag in.
Men nu e jag här....men vad ska man skriva då?Haha
Hm.....kanske om den omkringhoppande saken som vissar var man ska skriva.
Man måste ha stenkoll på den så att den inte hoppar iväg eller nåt sånt.
Detta är då laptopen.
Men saken är de att den vanliga datorn som jag brukar använda kraschade förra veckan.
I söndags fixade karn det.
MEN alla favoriter var som bortblåsta.
All bilder var tvungen att flytta från den gamla vindows till den nya, Alla favoriter var på en map under explorer som inte funkar. Jag använder Cometbird på den datorn då den är bättre.
Så bar sitta och trycka på varenda favorit, ch sen spara den i commetbirds favoriter efter att jag självklart fått ladda ner den. Sen radera de gamla för att det tar upp onödig plats annars.
Ladda ner, spotify och satt upp mot 5 minuter och försökte komma på användarnamnet.
För skickar den mail, skickar den mail till min hackade mail, som jag inte kommer åt.
Har man inte problem, får man problem om inte annat.
Sen ska en massa saker som legat i download filen, på den gamla till den nya disken....
Ja ni hör.....jag hade mycket att göra igår.
Tog totalt 8 timmar att fixa allt. Dels för att jag gjorde flera saker samtidigt. Medan den flyttade över saker från disk till disk så fixade jag favoriterna samtidigt och laddade ner samtidigt. Så datorn vart väldigt seg av allt arbet på en gång.
ja just ja. Måste till banken och fråga hur jag ska få över pengar till en bank.
Har ju köpt en sak på tradera för 1½ månda sen, jag får itne över pengar ditt hur mycket jag än fösöker. Är ju totalt 7 siffror, med clearing numret. Nordea får inte in det. Så måste först til nordea, sen föreningsparbanken (ditt pengarna ska).
Dubbelsuck skulle man kunna säga.
Nää, ska hoppa i kläderna nu innan vi traskar iväg.
Hinner bara till nordea idag.
Skriver mer imorrn, ska försöka få in bilderna från mobilen ikväll också till bloggen.
Annrs kommer det imorrn, är några stycken.
Markera kissrevir?
Ibland undrar man.
Jonathan har en konstig ovana här hemma.
Har kissar i sängen så fort lakan bytts.
Det är ungefär som om han är programerad att markera sina revir.
Men trotts detta ska jag göra ett försök till att byta sängkläder igen, trotts hans omkring kissande.
Förblir lakanen kissfria blir jag förvånad! Rejält!
Dolph Lundgren
Jag måste bara ta med det här klippet på min blogg.
Han var så skön!
Herre gud karn kunde sjunga!!!
Eller Lillsyrran som var lika lyrisk som kvinnorna i klippet. Haha
Hon satt nästan med hakan nere i golvet och ögon tindrade ikapp. Haha
Så fel en bild kan bli ibland!
Läs länken jag länkar till nedan. HELA den korta texten.
Ni fattar.
Jag höll på att kissa på mig.
Eller så har jag låg humor idag?!?
Sjukt bra Youtube!!!!!
Inte nog med att han pratar om något bra!
Men herre gud vad jag skrattade vid vissa tillfällen.
Lola, jag veta att du inte brukar kolla på inlägg med Michael.
Men snälla, kolla på denna!
Han pratar bara lite om sina åsikter.
På ett roligt sätt.
Du missar smurfrösten annars. ;-)
Helgens händelser
I lördags var jag och barnen hos mina föräldrar bla.
Det började vid 10 på morgonen.
Hoppade upp med tuppen och med det, fiksade jag sminket innan jag väckte barnen.
Fixade lite och och sen ut till centrum.
Hade ju lovat barnen en liten leksak. Då de hade en värdecheck vardera från BR, på 50 kronor. Och visste av mig att de hade fyndlådor. Dessvärre glömde de dem hos mina föräldrar.
Men Jonathan valde två harry potter figurer, för 20 kronor styck. Mary vakde ett ritblock och en ask oljpastel kritor.
De fick stolt en egen påse. Möte upp syrran som också skulle hänga med.
Köpte lite godis till bion. Jag var inte ens sugen. Tog väl max 10 stycken totalt från barnen och syrran.
Den lilla biografen här i Väsby är inte stor. Tar 250 prsoner om jag inte minns helt fel.
vart väl 70 pers där? Men var vi fyra, och en massa barn i skolåldern.
Vi skulle se Prinsessan och grodan! Som var superbra! 
Den var riktig bra! Rolig, en tradiotionell dsiney film som den ska vara!!!
Prinsessor och prinsar, humor, romantik. Me LOVED!!!
Annars är Naveen ett väldigt fint namn! Hehe
Jag och syrran skrattade nog mest i hela biosalongen.
Jonathan ville hem efter en timme, och leka med sina leksaker.
Sen vart det en liten avstickare och sen till affären och köpa snacks till schlager.
Skulle samlas hos föräldrarna och äta och titta på det.
Vad tycker nu? Vilka låtar tycker ni skulle gå vidare?
Själv hejade jag på låt nr 3, den orientaliska, salem al fakir och anders ekborg.
Olas låt var bra, men han var som en förstenad pinne på scen. lite bättre scenografi tack till den låten tack!
Schlager ska vara helheten!!!
Anders ekborg, kan verklgen sjunga. Fick Ståfräs när han sjöng i guld blev till sand. VILKEN RÖST!!!
Linda Pritchard, var underbart bra. Vilken rytm! Scennärvaro! Dans! Glitter i kläder!
Och håret! Supersnyggt! :-) Man kunde ju knappt sitta stilla i stolen.
Ja Salem al fakir går ite att lägga upp då svt inte hläggr ut dem än. Han gick ändå direkt till final.
men har var riktigt super iaf!
Men vi kollade inte bara schlager där.
Nej, för dagen efter fick dera morfar en ide.
De skulle bygga en snökoja av alla snö på deras altan.
Sagt och gjort, de började gräva i snöhögen farsan förberett dagen innan.
Glöm för guds skulle inte att äta
Då menar jag att man gör mat, och man kommer på: "Fan, det här är min första måltid"
Hur kan man glömma att äta tycker man när man göra mat till ungarna. Fråga inte mig!
Har inga svar på den frågan. Haha
Kanske också borde införskaffa en sån här vacker kudde som Michael hade, så att man kommer ihåg att äta. Hehe
Try to love me
Den säger mer än tusen ord, tillsammans med det lilla stycket.
Man ska ALLTID försöka älska någon, innan man dömmer.
För tyvärr är folk alltför snabba på att döma och starta pajkastning.
Innan de känner en personen i fråga, eller orsaken till någos handlade.
Lite mer kärlek till världen tack!!!!
Mjölkmage
Jag där trosor syns. Ihh....fly för livet. Nej, men serisöst. Spana in den där magen. Så såg man ut under julen.
Förjäkligt inte sant?
Trodde allvarligt att magen skulle sprängas. Spände fan värre än vad den gjorde under båda graviditeterna.
Var riktigt smärtsamt, kändes som om magen skulle sprängas som sagt.
Väggarna skakade
Låg i sängen jag och barnen och tittade på tecknat efter lunch.
Är ju så mycket varmare där.
Men inte fick man lugn och ro.
Nej, först började det brumma som om grannen hade på bio hemma på tok för högt.
Men nej, nu var det inte han som var boven i dramat.
Sen började spritflaskorna på den andra väggen skaka och dt tjött i öronen av det där ljudet.
LÄtt som om något var på väg in till oss.
Men så var inte fallet. Nej, istället var det snöröjning på taket. det rasade snö i flera minuter.
Jonathan stod och fattade noll, såg det komma högar med snö rasade titt som tätt.
Öronen fick ont, men nu kan man iaf gå ut utan att riskera att få en iskloss i huvudet.
Minnet av pojken som dog förmånga år när han var ute och gick och fick en flöera kilos iskloss i huvudet är för färskt. Kanske för att alla rubriker man läste om i tidningen hände här.
Jag fick det!
Har ett tag oroat mig för att jag inte ska få mitt spel, men det kom tillslut. :-)
Här snackar vi lättnad! Den var sååå fin! Inte en skråmma på ett fullständigt spel från 1984!
Det är inte illa! Sved lite i plåboken att betala för ett spel jag inte kan använda.
Men det var värt det helt klart!
Och nej, bilden ljuger inte. Den är så fin i verklighten!
Lista på 7
Jag har fått en Award, av Gwendolen (varför detta smeknamn föresten?Nyfiken som man är.)
Då kör vi. Sju grejer om mig själv:
-
Jag är och har alltid varit besatt (eller vad man ska kalla det) av Michael Jackson. Det kom troligen inte som någon överraskning. Han var och är min första kärlek! Det var han som fick upp mina ögon för va sexighet var. Han är min förebild i hur man ska vara som människa! Det var han som fick mig att söka en mening med livet redan som 10 åring, det var han som fick upp mitt intresse för religio och vem gud är. Han är min förebild när det kommer till att skriva och hur man ska skriva. Han är mästaren av dans och musik. Då menar jag inte bara hitsen utan hur han framför den med hjärta och själ. Det finns hjärta i alla hans senare texter. Han är min förebild av att man ska ge till de fattigare och ständigt förb'ttra sig själv. Han är och har alltid varit den man tröstat sig med när det känns tungt, när man varit glad. Eller lite arg. Det där lugnet han hade är något jag alltid sett upp till. Att han aldrig svor, förutom en gång som det blivit dokumenterat.Han hatade ingen, han kunde kalla dem oärliga när de stack han i ryggen. Men hatade dem gjprde han aldrig. Han kunde han se glädjen i att se snön falla eller när presenterna öppnades. Barnasinnet ska man sldrig förlora och gör man det ska man leta upp det igen.
-
Jag är SJUKT rädd för getingar, tro inte är sådär at man skriker lite och springer iväg. Nej, jag är mycket värre än så. Jag Skriker, eller nu när barnen är med en så försöker jag låta bli att skrika men ibland är det omöjligt. Skrikandes springer jag för livet. Skitsamma om barnen blir kvar borta hos getingen. Det gäller mitt liv! Detta är om jag är ute. Minsta zur får mig att hoppa högt och hjärtat skenar iväg, svetten tränger fram Skitsamma om ddet är en fluga, mygga, elelr något annat. Men zuret kopplas ihop med getingzurret. Är vi på restaurang på sommaren. Jag säger såhär. Under den tid det vart rekordvarmt i somras så traskade jag och barnen ner till burger king. KOm in och värmen slog mot en. Det var nästan 30 grader ute, vindstilla och luftkonditioneringen hade pajat därinne. Man kunde knappt andas. Barnen ville ut och äta, jag försökte övertala dem att sitta inne. Men de ville ut, det var ju så varmt. Så satt barnen längst in. Jag satt på kanten. För jag vet att jag kommer plöja allt i min väg om en getting kommer. Skitsamma om det är någon av barnen som sitter i vägen. Jag måste därifrån innan jag dör. Hinner bara sätta oss ner och getingarna dyker på en. Men de bakpom oss lämnar de ifred. Bara till vårt brd kommer de. Bara till MIG! Barnen nosar de lite på. Men de ser mig som itne klarar av att sitt aner med stora ögon och kan knappt andas av rädslan. De bakom oss skrattar till några gånger åt min reaktion. Tillslut lyckas jag skrämma upp barnen och jag lyckas övertala dem om att v går in och äter in i bastun. De kommer få godis och glass efteråt. Eller när en drottning kom in på kvällen när jag öppnade fönstret för att svalka. Har den öppen då man inte tror att en geting e vaken mot midnatt. Nästa morgon äter fruksost och allt. Ser till badet med barnen. Går bra. Håller oss till bänkarna. Kommer hem, ska diska och göra mat. alla e hungriga. Hör zur, panik men se inget. Ska precis börja diska. Då kommer den där drottnignen fram. Slö och orkar knappt flyga. Men jag får panik. SKriker coh stänge dörren. Sitte utanför. Gråter och skakar. Hjärtat slår. Måste in och stänga av vattnet som står på. Men nej, försöker flera ggr, men vågar inte. Hinner bara någon meter in och den zurar till oc jg springer ännu me gråtande ut ur köket. SENT på kvällen kommer karn hem, han dödar den stänger av vattnet. Oå vägen ditt vill ha vissa den, jag vågar inte ens komma nära han. Låser in mig i rummet intill tills han spolat ner den. Ja, så n förstår vardagen på sommaren blir väldigt lidande. I egypten sprang jag t o m in till herarrarnas toaletti panik för att kunna komma till karn. Han var min trygghet. Skett fullständigt i om det var andra män där inne på pissoaren.Menhar ni inte sett de egyptiska, så skulle ni inte heller stå stilla. De är enorma! Bara att se en bild får mig att må illa och jag ryser i hela kroppen. Men ska trotts detta lägga upp en här.
-
Mera fobier. Men tro inte min fobier stannar där. NEJ!!! Jag är rädd för sprutor. Innan kunde jag inte ens se en spruta. Nu är det bara en rädsla och igen fobi. Jag är mörkrädd (innan kunde jag inte ha släckt lamporna ens om jag skulel på toa på natten. tände upp hela lägenheten, men nu siter ja i mörkret och kissar öven om jag är rädd. Innan skulel jag ha fått hjärtklappningar och fått panik), jag är rädd för döden, jag är rädd för höjder. Den har jag försökt bota i MÅNGA år men det blir inte bättre. Eller jag kan gå över en bro utan att få panik nu. MEn att stå på en balkong på första våningen utan att det känns som om hela balkongen kommer störta har jag inte kommit förbi. Därför känns det skönt att bo på bottenvårningen. Så att åka båt och se barnen hänga mot räcket gör att jag panikslagen måste gå bort från den som nu håller i dem. Annars kommer jag skriak i vild panik och slita dem åt mig. Ja, försökte vissa dem när vi sist åkte båt hur vackern helsingfors är när man seglar in där. De sprang självklart fram till räcket och tryckte sig mot glasset. varav jag känner hur hjärtat krms åt, paniken kommer, med det tårarna och andnöden. Får dra bort dem därifrån innan jag skulle få en hjärtatack. Själv stod jag och slickade dörren man kom in genom. Närmare vågade jag inte. jag har en skräck för magsjuka. Inte den där man kastar upp, nej den där man får diarre. De behöver bara säga på dagiset att flera barn har åkt hem för dålig mage och jag mår illa och känner hur min mage börjar bubbla. Brukar bara hinna komma hem och får sprinag på toan. Magen reagerar på en gång på ordet.
-
Kroppsideal och fixering Jag har aldrig sett vitsen med att se upp till en viss kropp som är på mode just då. Vilket är och alltid varit slanka modellkroppar. Alla vill ha deras höftfria, platta röv, små bröst kropp. Men vad är det för vits om man inte har den benstomen frå början? ma sänker bara sig själv. Jag insåg tidigat att jag skulel försöka identfiea mig själv i någon som hade en kropp som jag. Sagt och gjort. Jag försökte aldrig skaffa den där Kate moss kroppen alla andra ville ha fastän de ite hade kroppen för det. Eller som jag sa, och alltid har sagt:"Vad ska jag göra? Ska jag ta en slipså och slipap ner höftbenen eller?" Från 15 års ålder hade jag större röv än normen, bredare höfter och timglassfigur. Inget man såg i alla tidningar. Alla andra i klassen klagade på sina kroppar, de var feta för att de inte såg ut som modellerna i tidningarna. Men snälla! Det finns vackra kroppar i alla former! Gäller bara att hitta någon att identfiera sig med. Själv såg jag tidgt upp till Kate Winslet, senare även Beyonce och Lopez. De fick en att känna att man var normal som inte hittade jeans för att röven ite fick plats i byxorna. Man var inte fett, hade bara allt på rät plats. :-)
Jag lider av torr hårbotten. Intressant? Haha Intresseklubben sitter och antecknar ivrigt..NOT. Men det är ett helvete vid färgningen varje månad. Det svider som in i.....ja inte är det skönt iaf. -
Jag är beroende av musik. Utan musik, går det inte att göra nåt.
-
Jag älskar att läsa!
Sen så skulle men länka med, till sju (!!!) st.
Men kommer bar på dessa nu på måfå.
Sitter inte vid min vanliga dator.
Lola
Sarah
Karin
