Varför måste man följa flocken?



Som en klonad sak?
Har man inga egna tankar eller egen klädstill?

Det är en tanke som funnits i mitt huvud nu ett tag.
Men som jag inte riktigt orkat skriva ner.
Lathet eller tidsbrist har varit orsakerna.

Men hur ofta i tonåren så satt dessa kloner inte och hade samma modell på tröja och byxor.
Minns själv i tonåren hur dessa gäng fanns. Där klädkoden tycktes styra umgänget.
Det fanns den där skaran på tjejer med blonderat hår, addidas byxor och till detta den berömda "kartong" jackan som jag och kompisarna kallade dessa. Dessa bars i olika färger...för att ge lite variation.

Sen fanns det andra grupper där de mer normala var, nöjdgänget sen då där alla med brain var.
Ja, ni hajar......detta var då högstadiet.

Vart jag var?
Vi var en liten klunga från klassen där vi var blandade.
JAg och några av oss var mobbade, en hade underbet, en annan var snälla fllickan.
Man kan väl säga att vi var den där skaran som inte passade in någonstans.
Men jag trivdes där för där var det åtminstone, snällt folk. Alla hade något gemensamt. Även om vi ibland var 6 och ibland 12 så  visste vi alltid var vi hade varandra.

Alla andra gick samma väg, eller de flesta iaf.
De lyssnade på den senaste musiken, hade modernare kläder och festade och hade pojkvänner/flickvänner.
Hade de inte det så skröt de om sitt senaste hångel. Ja, ni hajar. Många tjuvrökte.

Jag tillhörde som sagt den mobbade skaran. HAde inte moderna kläder. Jag köpte det jag tyckte var snyggt, blandat med det mamma köpte och ärvda kläder. Ibland lånade jag storsyrrans kläder och väska. Som självklart var av det allra senaste då. En gul lackväska från börn borg. Haha....nu e den gräslig, men då var den sååå fin, så fin!
Då helt plötsligt hade man innegänget på sig, tyckte den var fin.
Minns fortfarande hur jag tyckte det var sjukt. Varför dög man inte när man hade mer alldagliga saker?
Nåväl, jag var den som gick min egen väg.
Jag tyckte inte om discon. Försökte någon gång, men förstod inte meningen med det hela. Visst bra musik, men jag hade ingen lust att hoppa runt där. Jag föredrog tv-spelet eller datorspelet, att skriva, läsa en bok eller vara med en kompis. Hängde tydligen alltid över en bok i högstadiet, eller en bit papper och skrev.

Hur formar då detta människor som är som mest känsliga psykiskt i tonåren när kroppen förändras, och osäkerheten och självförtroendet är som  sämst? När man är som mest sårbar är man också mer benägen att anpassa sig för att smälta i i mägden och bli en klon. En människa med samma åsikt och tycke som den större majoriteten. Att vara utanför och därmed riskera tt bli pratad om bakom ryggen om man enligt majoriten har fel åsikt. Det är de flesta tonåringars värsta mardröm. Ingen vill vara den där konstiga pricken i klassen, eller skolan som har konstiga åsikter och nöjen. Då får man höra att man är tråkig, och orden haglar över en.

Detta mönster skapar en som framtida människa. Det konstiga med detta mönster är att medan man försöker skapa en roll för att passa in, ska man förutom att komma på sitt framtida yrke för att kunna välja en utbildning att gå vidare med, så ska man också hitta sig själv.

Förlåt om jag inte fattar den biten.
Men hur ska man kunna hitta sig själv och samtidigt smälta in i folkmassan för att bli accepterad?

Nu kanske det är lättare? Då indivualitet uppmuntras, och egen klädstill är något bra. Vilket faktiskt är skönt. Men fortfarande tror jag att man måste sticka ut lagom mycket och på rätt sätt för att bli accepterad. Eller e jag helt fel ute?

Vad är det med vissa ungar?

Jag vet...mer klagomål.
Men ibland måste man få spy galla. Right?

Men satt idag på en annan lekplats och barnen lekte med avlägsna släktingar.
Min mans farbrors frus brors barn.
Ja ni hajar väldigt avlägsna.

De lekte också med två kompisar från gården.
Varav ena kommer fram och frågar mig efter att ha tittat runt lite efter att ha blivit presenterad för varandra.
"VAr e pojken då?"
Saken är den att han satt precis bredvid mig.
JOnathan tittade på pojken, men ha sa inget.
Blicken sa allt.
"hallå är du blind eller?"
"Här är JOnathan" sa jag och klappade han på huvudet.
Varav han går iväg.

Det dröjer inte länge förrän nästa kompis till dem kommer fram till mig.
"Flickor kan bara ha rosa!" säger han och tittar på sonens marinlå byxor och sen borrra in blicken i mig.
"Jaha, och varför det"
"därför"
"JA, men det tycker inte jag"
Antagligen en pik om att dottern hade turkos på sig och sonen marinblå. Men även han trodde sonen var en flicka.
Sen gick han iväg efter att ha tittat konstigt på en.

VAd är det med folk? Är de blinda?
En pojke springer ut och rytter som ett lejon, klädd i baggy byxor, vit/turkos/rosa/gul/grön tröja. ALla jeans. Inte spetts så långt ögone når, medan dottten är riktigt flickig.
MÅSTE pojkar vara kortklippta för att inte tass fel på?
Då är det ett taskigt samhälle vi lever i, där alla ska apa efter varamdra, som ett par kloner. För det är vad världen är.
Alla ska smält in, ingen sticka ut....för fy vad det är såligt. Blir så trött på sånt skit.
Nej, är tacksam att jag iaf är mig själv. Och ska uppmuntra barnen att gå sin egen väg också.

Tjena, inte första gången arabtalande barn sagt så till en om JOnathan.
Är deras så inkräknta på färger när de kommer hit? Vänder om totalt.
För i Egypten säljs kläder i alla möjliga färger till barn oavsett kön.
Köpte en tröja till sonen som var cerisrosa där det stod surfer på. POjkkläder. Superfin!
Men här är det småpojkar under 8 som käcke ur sig dessa saker.

Vissa har hänt någon gång efter att dottern hört några pojkar prata att hon gick fram till mig och sa att jonathan inte fick ha rosa på sig. Bara flickor får ha rosa. Menade att dte var fel.
Då vart jag faktiskt arg. Satt 10 minuter och förklarade att alla kan ha rosa, att pojkar får leka med dockor eller vad de nu vill. Likaså flickor! Ingen ska lära mina barn att vara så inruttade att de börjar tänka att rosa är en flickfärg. Eller att dockor e för flickor och bilar frör pojkar. Mina barn ska få välja efter personlighet! Skit i vad de har mellan benen!
Ja, jag står för genus hela vägen ut! Stolt över det! För det ger ett mer friare tänkande och skapar egena individer.

När jag ändå klagar på barn som testar en. Var i kyrkan när Jonathan var 1½. Där springer barn fritt omkring..annat mot den svensak kyrkan. Går ut ur rummet och sättte mig vid entren. Då det är två dörrr för att komma in till själva mässan.
Sätte mig på trappan och börjar amma sonen varav av en bekant utropar som tillsammasn med mig är de enda icke egyptiska där. Tittar på mig med stora ögon.
"Att du vågar?! Du vet hur förskräckt de blir bar de ser en amma offentligt, det ska gömmas undan"
"Ja, då får de väl ramla omkul av chocken då. Han måste ha mat och vart ska man dra sig undan. Toalatten? Tror knappast det. De blir knappast gladare av en hyseriskt skrikande unge."
Då dolde jag allt medan jag ammade, hade två lager tröjor för att inget skulle synas.
Hon höll med, men tyckte ändå jag var modig.  Fattar inte riktigt varför. Därför att jag gick emot normen?
Sitter där och ammar iaf. En 4 åring kommer fram till mg om man fick efter tal och längt.
"Bara pojkar får ha flaskor. Inet flickor"
Tittar trottsigt en i ögonen.
Jag ignorerar han, och tittar på kompisen. Vi tänker likadant.
Men han fortsätter "Bara pojkar får ha nappflska"
"Jaha? Varför?" trött på han redan. Kaxig ch jobbig tänker jag.
"Därför. POjkar är bättre!" sen går han därifrån självsäkert.
Jag och kompisen kunde bara stirra på varandra. Var han sann eller?
VAddå pojkar bättre än flickor.

Men int slapp jag han för det.
"Bara pojkar får ha, nappflska. Inte pojkar" gormar han då som om vi sagt emot han. Han är skitarg.Upprepar det gång på gång mot mig och tjejen.
 Tittar på kompisen för att få mina tankar bekräftade.
Han var sjuk i huvudet den pojken.Stackars den om han växer upp med den ideen och träffar en tjej!
"VAd var det där om?"
"ingen anning"
Mer fick vi inte fram. Vart så paffa.

Ja, detta är generellt min ide om invandrarpojkar tyvärr iaf de jag lyckats få prata med. Eller så är jag en magnet för dessa. Who knows? Det finns säkert jättesnälla också, men det är tyvärr inte dem man får turan att se då de dåliga oftast syns mest.

Även min man egyptier själv säger samma sak. Svenska pojkar är oftast trevligare som barn. Mer lugna och uppfostrad.

imorrn börjar dagis

Kunde ju ha haft barnen å dagis, men när inte sommarvikarierna på sommardagiset verkar bry sig om barnen utan sitter och kaklar med varandra, eller när jag ser mitt ena barn ramla och slå så att det strömmar blod vill jag faktiskt att de ska vissa mig till skötrummet och inte vifta med handen utan att titta på en för att de är upptagan med att diskuttera med sin kollega. Den saken fick det att rina över. De ska finnas där för barnen!

När jag frågar om dagen varit bra? vill jag ha ett bättre svar än ja.
Då vill jag veta om de ätit bra, om något har hänt.
Allt var bara bra, tycktes förbryllade att jag frågade ens.
På deras ordinareie så berättar de at barnen sprang in i leksaksbåten och slog sig rejält.
De hittade ingen bula, men iaf hon börjar må illa så ska jag veta att hon skagit i huvudet.
Eller att de åt bra och av vad. Att de lekte bra den dagen, att de var ovanligt tysta eller pratade på.
Det kallar jag service!! De förtjänar guldstjärna på det dagiset!

När jag frågade hur det gick för dem, om de var blyag eller var trygga på sommardagiset så sa de att allt gick bra.
Men när jag ser att andra barn sliter saker mina barn leker med ur deras händer och fröknarna inte gör något fastän de ser, eller barnen varje dag berättar hur samma pojke putta på dem i ryggen hela tiden.
Frågar om de sa till fröknarna. Nej, de var borta (=upptagna).
HAde aldrig hänt på deras ordinarie. Där hade de skvallrat på en gång.

Nej, aldrig mer sommardagis! Inte så länge de har det här nya systemet. Iförut hade de syskondagis till alla dagis, vilket var bra! De två som låg nära varandra, fick sammarbeta och då kände oftast barn och fröknar varandra då de ibland gjorde gemensamma saker.

Skulel gå 4 veckor där, men gick bara 2.
Kändes fel, och barnen ville inte gå. Trotts att de hade kmpisar där.
Oengagerad personal! Bara minus till det!

Hemma igen

Kändes att jag höll på att kvävas hemma.
Barnen(mina då) som sprang ut och in, "förhållandet"  och sorgen.
Drog till föräldrarna och blev kvar där....

Eller försej var skönt att barnen kunde aktivera sig själva.
Men behövde verkligen komma bort och få lite vuxensällskap!
Är alltid hemma ensam med barnen, sen när jag är på väg till säng eller nattar dem så kommer karn hem, och går upp innan vi ens öppnat ögonen. Detta 7 dagar i veckan.

Alltid hemma med barnen, aldrig gör något roligt.
Det kan göra vem´som helst att tycka att allt är krävande.
För just nu är han bara en person som slänger kalsonger och strumpor och andra kläder överallt. Som jag i sin tur måste plocka undna....Jag orkar inte.

Allt jag vill ha är lite bekräftelse, en kram som säger att jag är en bra person och en bra mamma.
Jag läger ner hela min själ på barnen. Men inte ens då får man höra att man är bra. Nej!
Då klagar ha ist på att man plockat undan hans saker som annars skulle bli liggande i en högar av papperkassar och smått och gått som han dragist fram men inte orkat plocka undan. VAD FAN BEGÄR DU AV MIG???

Just nu är all min energi på mig som person, barnens välmående och hushållet.
MEn vi har barn, då kan man inte bo i ett visninghus. Men jag vill iaf ha soggkuddarna på plats, disken diskad och rena golv. Är det för mycket begärt?
Och drar man fram får man ploka undan efter sig. Det vet t o m mina barn om, men inte han inte, och han är snart 30.

När jag tokstädar, hjälper till ekonomiskt på de korttidsjobb jag får som då är heltid.
Men måset hoppa av innan för han vägrar hämta barnen på dagis, eller lämna.
"Jag fick jobb ´först, så jag bestämmer om jag vill hämta eller lämna".
Jaha, tack för den du......då kommer jag aldrig få jobb. Så jävla jobbigt.
Klagar han på att man inte orkr ha sex. Klagar å ekonomin.
Jag har en lösning: Jobba mindre, hjälpt ill hemma med hushållet och barnen och ge mig en chans att få arbeta. Då löser sig det ekonomiska också.

Tjena......Jag går upp klockan 07, gör frukost, lunch, mellis, middag, kvällsmål samt bortsar tänder, tvättar kläder(tvättstuga), diskar för hand, dammsiger, dammar, håller allämnt fint, småplockar, skurar, storhandlar med mina föräldrar och barnen är med för han är för upptagen efter jobbet med vänner. Försöker ha nöjda barn, utan att inte glömma min roll som mig själv. Jag är jag också och inte bara mamma. Jag är en person också, och inte någon som ska krypa på mina knän för en man, leka hushållerska och sexmaskin. Jag orkar inte allt, när jag inte får något tillbaka....
Klockan 23 kommer jag i säng tidigast efter att ha pluggat desutom som jag också gör....Och på detta vill jag göra något roligt som jag mrå ra a 1 timme om dagen. FÖr mycket begärt?
Jag behöver komma ut bland folk fr att inte bli helt nedbryten.

Jag ger ger och ger av mig själv!
Men får bara klagomål tillbaka. 

Ska vara ego och bry mig om mig och barnen.
Nu är jag bara jag, mamma och hushållerska.
Jag är inte hans vän, älskare och fru längre. Orkar inte när man som sagt blir tagen för givet.
Dödar mig bara långsamt genom att försöka med honom. Hoppas och tro attt det kommer bli bra.
Trivs bra i mitt rum.
Här e min tillflyktsort, här kan jag vara jag....och glömma att han finns här och sårar en med sina handlinagar och ord.

Späckhuggaren är ingen val

Idag lärde jag mig något nytt.
Dett ur en faktbok om valar. Inte den tjocka bok som jag haft sen tonåren och fascinerat tittat på bilder av späckhuggare, kbölvalar och blåval. Nej ett litet tunt häfte  på max 12 sidor.

Späckhuggaren är ingen val!
Nej den tillhör delefinfamiljen! Det ni!
Tror jag inte ens ni visste.



På den här videon skulle jag nog skitit på mig, haha.
Men saken är den att de kan attackera om de har barn och du råkar komma i deras vägg, eller om de känner sig hotade.

Hjärntorkan e över

Jag kan skriva IGEN!
JAg har sen 12 års ålder, skrivit dikter och kortare noveller, och sen minst 100 anteckningar till noveller.
Ja ni hajar,  men det senaste året har varit noll ,motiverat även om jag bara haft 20 minuter om dagen till att skriva.
Men den här vecka har jag skrivit flera timmar varje dag. Nu e det inte på den färdiga novellen, utan anteckningar.
Vissa anteckningar är hela scener, medan andra bara är nogranna beskrivningar.

Min blockad har finally lossnat. Ikväll när barnen sover ska jag skriva mer. Så skönt!
Kanske hinner bli färdig med anteckningarna och skriva på 1 utav två noveller som jag faktiskt påbörjat(istället för att bara vara en massa lösa scener här och var).

Ännu en sten föll från hjärtat, behöver jag säga hur oerhört skönt det är?

För detta slänger vi in en bild på väldens vackraset djur - blåvalen!


Dagens outfit


Good hairday

Vet inte vad det e med mitt hår.
Men de senaste två veckorna är det sååå lättskött!
Tar 5 minuter varje morgon.
Går upp, burrar till det, lägger i lite spray och se resultatet!

Kanske ska säga att jag tvättar det var 5:e dag, och kammar det då också, behövs inte mer.
Ser man bara till att klippa sig hos salongen var 4:e månad så klarar sig mitt hår med den omvårdnaden, och detta kostar 250 här där vi bor.
Kanske ska påpeka att jag också på tvättdagen låter det lufttorka i 2 timmar då jag konstant fluffar upp volymen i det under tiden(tvättar kvällstid). FÖr att sen lägga hårprodukter i det på nästföljande morgon.

Lucky or not?
Hoppas på samma tur under vintern.
Men kanske är för mycket begärt?


VArför skämdes jag för den för?

Hela tonåren, fram till 18 års ålder hade jag en himla komplex för min näsa.
tyckte den var lång och såg ut som en häxnäsa.
Rena pompiriposanäsan(eller hur det nu stavas).
Gick så långt att jag låtsades vara sjuk när det varje år skulle ritas profilbilder i skolan. På bilder tittade jag alltid framåt, aldrig en profilbild på mig inte.



Men vad fins det att skämmas för?
Nog är den lite längre än normalt, men  herre gud så hemsk är den inte!
varför koncentrera sig på det negetiva när man kan fokusera på det man gillar med sig själv istället?
Att man orkade?Inte nog med att man önskade för allt i världenatt näsan skulle kapas av/ramla av, dessutom hatade man livet och led av en ångest och önskade att livet skulle ta slut så att man slapp allt elände. På detta skämdes man för sin kropp, benen för smala, för small, för stora bröst, för spinkiga armar, för stor röv snedda tänder....ja listan anka göras lång. Och nästan alla var helt fel, förutom tänderna som faktiskt hade ett eget liv. De gav en smärta då det var för många tänder i käften, som gjorde att man ibland levde på alvedon och endast kunde dricka mat. Allt tuggande medförde smärta. men dete tillfixat, fyra tänder fattigare, 3 år med tandställning och det problemet e ute ut världen.
Om ajg har komplex för något idag?
Nej, inte komlpex, men mindre nöjd. MEn det tar inte upp hela min värld som det gjorde då.
Nej, det finns viktigare saker att lägga sin energi på.

Så bjuder på lite egobilder för att fira mitt sunda synnessätt på kroppen  :-)



Spanna in naglarna, jag har långa naglar igen!
Dansar runt av glädje. Haha





Saknan....
sitter och lyssnar på min förebild och guru Michael.
Hur ledsen kan man se ut på en skala?
Eller värre kan jag se ut, glad att ingen kamera fanns där eller att jag bad att få sitta hos mina föräldrar under minescermonin. Skulle ha skämts efteråt. Skrek rakt ut av smärta, grät så jag inte fick luft, gungade apatisk fram och tillbaka samtidigt till antagligen skrik, tårar eller apatiskt stirande. För att ibland skaka som en tok.
Ibland låg jag dubbelvikt och hulkade.....måste ha sett bra sjuk ut.
Barnen satt på golvet vettskrämda och skrek av skräck, har aldrig sett mig så upprörd tidigare. Så vem kan klandra dem?

men jag har kommit e liten bit på vägen.  Om 1 år ska ni se att jag mår mycket bättre, även m jag inte är helt återställd då. Men jag kommer komma upp igen!
Han hade velat att vi levt våra liv!

mms terroriserad

inet ofa man får mms, kanske någon gång i månaden.
MEn att få 3 stycken på bara någon minut?
Gått samman? ;-)

Mumin inköpt

Hittade till min glädje muminkläder på lindex.
Har sen barnen föddes letat efter en mumintröja om inte kostrar över 150 kronor, men det är svårt. Finns ju bara en som haft rätt att sälja den, och det var muminföretaget. Nu säljer även Lindex dem.

Vet inte vem som vart mest lyrisk.
Jag eller barnen.
HAHA.

Antagligen jag, då jag letat efter mumin i Sverige (även när vi åkt till finland, men det har varit för dyrt), men priset har avskräckt en.

Vad tycks om deras fina kläde de finck välja?
De ville även ha pyjamasen, underkläderna och sptrumporna. Men lite gränser får man ha.



Mary valde självklart en rosa tröja. Förvånad?



Och Jonathan valde Stinky, hans favorit i Mumintrollet. Vi har ändå de flesta av muminfilmerna.
Haha....men han är en skön snubbe, eller vad säger ni?

Tuffa jeans

Självklart köpte jag mer, men ska lämna tillbaka dem då jag ångrar mig.

Men dessa nedan ska jag iaf behålla.



Vart kär i dessa. Så tuffa!
Jonathan själv älskade de rosa med motorcyklar på.
Haha, men tuffa är de med kanten upptill.



Dottern fick även tre trosor. Hennes favorit vart självklart de med hjärtan på.

Sen fick de jeans då det alltid behövs och det är slittåligt.



Först Mary otroligt fina bling bling jeans. Vart kär i dem.
Tänkte först köpa en i en ljusare färg, men kom på att mörkt kanske e bättre då inte minsta fläck syns på dem.
Köpte i strl 116, fastän dottern har strl 110 just nu.
Men all byxor hon ahr åker ner över rumpan, då de är low cut tydligen.  Så bättre att köpa en size större. Nä hon dessutom växer som ogräs.



Sen Jonathans jeans, kostade lite mer då de tydligen var behandlade för att vara moderna i utseende.
Just ja, samt får inte användas med ljusare kläder eller sitta med i soffan i början, då de kan färga. Haha
Men snygga vart de.
Att de är flickjeans syns inte.
De på pojkarnas avdelning hade alla  resår i midrajn och nedtill, det ena eller det andra alltså. Jag tycker inte det passat på Jonathan. Dessutom är det hemskt, värsta man kan sätta på sina barn när detär jeansbyxor.



och såhär såg de ut framifrån.

Fina? tycker iaf jag.

just ja, jag och mary fick även ett par vita leggings.

Shojo

Jag har älskat Manga alltid, men aldrig brytt mig märkvärt om den genren.
Men så för 2 år sen började jagupptäcka den på allvar.
Köpte sailormoon paket först för tusenlappen, se följde dn angel och tre första delarna shool rumble.
Typisk flickmanga.

Efter det följde Snow drops i tidningsform, köpte hela serien på en gång.
Och wow, det är så mycket bättre än filmerna!
Kommer garanterat köpa fler. Väntar till rean och ser vad de har att erbjuda. Köper inte en tidning för 100 lappen styck som man sen läser ut på 3 timmar. Snål än, men ekonomin tvingar en till det.
Sen hittade jag en månadstidning. Shojo. Flera serier som blir en följdetvång. SJälvklart måste jag köpa dessa.



Och min favorit i hela tidningen, Vampire Knight.



Veckans egobild

Ja, mer behövs inte sägas.





Med eller utan leggings?

Nu e frågan, vad är finast?
Med eller utan leggins till denna outfit?

Utan:



Med:


Grispricken

Vad gör er unika, kroppsligt?

Själv har jag min grisprick som jag kallar den, då den blir skär då jag solar.
Då den helt saknar pigment och är mer avlång och i tumstorlek(hela tummen då) så få den kallas pricken.
Men den är mig kär....har liksom funnits där sen tonåren.

Precis som dottern fått en liknande på magen, fast i form av ett brustet hjärta. Gör henne unik i sig.
Vem har ett sånt märke?



bokinköp

Jag köper varje månad en till två harlequin böcker.
Älskar att läsa, men har knapt id, så då passar dessa böcker utmärkt. Snabbt, lättsamma och man behöver ingen större koncentration för att läsa dem. Dessutom får man läsa lite sliskig romans om en tid från för....
Passar mig perfekt nu medn barnen är små.

Vad tycker ni om dem?
Gillar ni dem?


100 frågor....

Om mig SVAR
1. Namn (För & Efter): Efternamn säger jag inte, så pass ovanligt. Men Linda iaf som förnamn.
2. Smeknamn: Lilo, mamma. Men de flesta kallar mig LInda kort och gott.
3. Ögon: Gröna/blå/grå. Någon konstig mix...
4. Längd: 165½ cm
5. Hår: FÄrgat svart och rött
6. Syskon: 1 lillasyster och 2 äldre syskon.
7. Tycker du om att sjunga i duschen: Nej, njuter av lugnet istället.
8. Tycker du om att sjunga på toaletten: Nej du.....läser hellre där. Sjnger skulle alla granar höra. :-)
9. Födelsedag: 1 Mars.
10. Stjärntecken: fisk
11. Adress: lilomeandmylife.blogg.se
12. Kön: tjej
13. Höger eller vänsterhänt
: höger
14. Vad söker du i ett förhållande? kärlek, respekt, trohet, och förståelse.
15. Har du någonsin varit otrogen? Akdrig, och kommer aldrig sjunka så lågt heller.
16. Civilstånd: gift
17. Har du en bil : nej
18. Vilken bil har du haft/önskar du dig?: Önskar mig två bilar, en mini cooper och en hummer. :-)
19. Film: Svårt att välja, men peacock spring. Någon som har den möjligvis inspelad? :-D Finns inte att köpa.
20. Favoritlåt: Just nu, I'l be there med jackson 5 och elvis prestly med "you dont have to say you love me....listan kan göras lång. Brukar ha typ 20 låtar åt gången som går på repeat i 1 månad för att sen byta låtar. Haha Men alla michael låtar som alltid, imagine, let it be, diana av paul anka. Tidlösa klassiker som man ALDRIG tröttnar på!
21. Band/Sångare: Den absoluta favoriten är Michael JAckson sen 7 års ålder. Sen kommer det några andra som jag endast gillar(istället för avgudat) typ sean paul, paul anka, jordin sparks, rihanna, 30 sekunds to mars, beyonce,, akon.
22. TV: Antar att dte är tv program? isf ugly betty och lost.
23. Skådespelare:  Sean penn, johhn deep, gary oldman.
24. Skådespelerska:  Sandra Bullock, kate winslet.
25. Mat: kalops eller potatisgratäng med berniesås och fläskfile till det. Mammas potatissallad.  :-)
26. Favoritnummer: 21
27. Tecknat: Dinsey självklart....eller klassikerna my littel pony, care bear, mumin.
28. Disneyfigur: Belle!
29. Färg: Lila, turkos.

Kärleksliv
30. Planerar du att skaffa barn?: Fler i framtiden, kanske.....
31. Vill du gifta dig ? ja en gång till......
32. Vid vilken ålder vill du skaffa barn? Ålder? när jag fått ett jobb vill ja ha barn.
33. Hur gammal vill du vara när du gifter dig?: 21
34. Kommer du att ha barn när du gifter dig?: eh...om jag gofter om mig, då jag.
35. Har du en Pojk/Flick-vän?: nej
36. Är du förälskad?: nej kär
37. Skulle du kunna vara otrogen mot någon?: NEJ!!!!!


Välj det du tycker bäst om
38. Musik/TV: musik helt klart! kan tas med överallt.
39. Pojkar/Flickor: konstig fråga.....någon som fattar vad de menar?
40. Rosa/Orange: Rosa
41. Festar/Sitta hemma: beror på. OM det är en fyllefets nej. Men gå ut och dansa och ha kul, ja! Men man vill vara hemma också.
42. Sommar/Vinter: Båda! Men det förutsätter att det är en bra sommar (värme och sol)och en bra vinter(snö)
43. Dag/Natt: dag (!)
44. Hänger/Tar det lugnt : tar det lugnt
45. Tråkigt/Roligt: roligt

Om dig som person
46. Konstiga meningar : HA jag konstiga meningar?
47. Vilken skola går du i?: komvux
48. Har du tagit droger?: nej, om inte citadon räknas? Man blir ganska borta av dem. Haha
49. Vad tänder du på?: helheten
51. Hur skum är du?: vad skum? jag är bara mig själv, sen om jag räknas ksum efter dte vet jag inte.
52. Vilka 5 personer gillar du mest och litar till 100% på?: Jag litar inte på någon helt längre! Gjorde det innan och det sårade bara en mer än dte gjorde nytta.
53. Vad tycker du om själsfränder?: Är väl fantastiskt att dte finns.
54. Är det rätt att flirta när man har Pojk/Flick-vän?: NEJ!
55. När grät du sist?: i natt, idag....och mer kommer komma idag
56. Vad är det som du inte förstår dig på när det gäller Killar/Tjejer?: Deras sätt att tänka och agera i vissa situationer.
57. Är du glad ?: nu? nej! jag sörjer
58. Varför?: De begraver den största mannen geom tiderna idag. En svart dag för mig.
59. Vilken sak kan du inte leva utan?: kärlek, musik, min familj. Mina barn....
60. Kärlek eller Lust?: kärlek
61. Silver eller guld?: guuuld
62. Diamanter eller pärlor: diamant
63. Soluppgång eller solnedgång?: båda
64. Har du någonsin badat naken?: i badkaret ja visst. :-) ANnars nej.
65. Sover du med gosedjur?: Endast de gånger då barnen släppar dessa till vår säng.
66. Har du några piercings? 1 i vardera öra
67. Vilken färg har dina underkläder just nu?: vita och cerise
68. Vilken låt lyssnar du på just nu?: 800 grader med ebba grön
69. Vad är dom 4 sista siffrorna i ditt telefon nummer?: det ska jag säga eller?
70. Vart vill du åka på din smekmånad?: någonstans där det rä varmt och så olikt sverige det bara går.
71. Vad är det mest romantiska du vet : det vanliga självklart..blommor som kommer frn hjärtat, att ta ut en på en öerraskning...
72. Vad är det första du lägger märke till hos det motsatta könet?: första? man lägge rju ihop allt på en gång. skorna/fötterna, ögonen, rumpan, attistyden, respekten de vissar mot andra.....ja u name it....
73. Favorit sport ?: löppning
74. Vad gör dig glad?: lätt att göra mig glad, en kram, ett nsällt ord, barnens spratt och konstiga meningar ibland....
75. Vilken är den nästa CD-Skiva du kommer att köpa: dont know..
76. Bär du kontaktlinser eller glasögon?: läsglasögon
77. Vilket är det bästa råd du någonsin fått? att vara mig själv
78. Har du vunnit något speciellt pris?: första pris bland barn i pillkastning. Haha
79. Vilka är dina framtidsplaner?: få jobb, uppfostra barn....vara lycklig!
80. Vilken är den värsta sjukdom du har haft?: Njurbäcken inflammationen, och kort efter det dubbelsidig lunginflammaation. Ena kund ekan ine gå knappt, den andra inte andas. lika jobbiga...
81. Vad gillar du mest? Komedi eller skräck?: komedi.
82. Över telefon eller personer emellan?: personer emellan, då kan man se om de ljuger eller inte.
83. Kramar eller pussar?: kramar, för det kan man få av alla.....
84. Vilken låt reflekterar du dig med?: everytime med britney spears "everytime i try to fly i fall, without my wings i feel so small, i guess i needed you baby
85. Om du dog imorgon. Vem skulle du lämna allting till?: barnen
86. Har du några fiender?: har jag? tror inte det....Eller jo kanske en som inte tycker om mig speciellt mycket, men hon får skylla sig själv. Tar man det som är mitt få man känna att man lever.
87. Vad är du mest rädd för?: mörker, att förlora mina barn, sprutor, höjder, gettingar.
88. Skulle du hellre vara rik eller berömd ? rik, vad ska man med brömdhet till?
89. Vad är klockan i Albanien just nu?: tjena ska ag vet det eller? men det ligger väl ongefär på samma zon som vår?
90. Om du hade 24 timmar kvar att leva. Vem skulle du tillbringa mest tid med?: hela min familj och mina vänner.
91. Har du mött Jul-Tomten? ja!
92. Om E.T kom och knackade på din dörr. Vad skulle du göra?ehh??? ja vad skulel man göra?
93. När var det senast du pratade med personen du tycker mest om?: Imorse
94. När känner du dig som vackrast? När jag mår bra självklart. Men vem gör itne det?
95. Har du några husdjur?: nej
96. Vad har du för E-Mail adress?
[email protected]
97. När var det sist du var ledsen?: idag
98. Är du en alkolist ?: jag? dricker knappt...
99. Väldigt onödig info: sån slänger inte jag ur mig.
100. Har du haft tråkigt när du gjorde detta testet?: Nej, men däremot väldig ont i ögonne. VAR e läsglasögonen?


Så kom åskan

Men inte FAN blev det svalare för det!

Vågade mig inte ut så länge tunag moln hängde öpå himlen, vem vill ha en blixt i huvudet?
Men nu e det fritt fram....molnen e borta, den kvävande värmen so ger en andnöd e tillbaka och jag njuter igen.
Medan jag satt i pyjamas på balkongen med ungarna som tittade och skrek av förtjusning när himlen bokstaligen öppnade upp sig. Här snackar vi inte lite regn, utan var som om en kran öppnades.

När sen blixten och åskan kom skrek de ännu högre av förtjusining. Så illtjutt från mina små busar.
Bara några meter bort stod deras kompisar och grannar och skrek och hoppade lika glada de.
Tänk att man kan bli så lättroad av en sådan enkel sak.

Nåväl, ska väl sminka mig i mascara och eyeliner innan jag hämtar in barnen och snyggar till dem lti för en tur till stockholm. Kyrkan väntar som sagt. Vill kunna sörja i lugn och ro medan barnen leker.

picknick på dagis

Den 28 Maj var det picknick på dagis och sång för stora barn.
Från 16:30 till 17:30.
så när jag kom ditt satt Mary med en kompis och åt redan och Jonathan satt med fröken och tuggade trött på en smörgås. HAn fick sitta i mitt knä då han ändå var så trött att han satt och gnuggade ögonen, då brukar han var lite extra kramig. Åt inget dock. Det gjorde barnen, eller iaf smakade på det. Mary passade även på att fråga sin ena kompis mamma om hon fick leka hemma hos henne. OCh det fick hon, och blev jätteglad.

Sen blev det sång. Alla större barn sjäng. Jonthan ville dock inte. HAn satt istället i min famn och tittade på medan regnet verkligen öste ner. Kom ganska lägligt. VAr som en försmak p midsommar kan man nästan säga. Alla tog sitt pick och pack och tog skydd. DÅ jag bara hade en hand fick jag springa flera gånger. Trodde Jonathan skulle följa med som Jonathan skulle göra, men nej!
Han satt snällt kvar och stirrade runt på alla. Mitt på lekplatsen där borden placerats för att kunna äta. Nog at han var trött, men det här var löjligt. Haha

Så satt och fikade en stund inne innan det var dags för att 4+ att sjunga.
Mary sjöng inte så mycket i ösregnet, men hon stod där iaf och flinade blygt.



MAry står precis vid huknutten till vänster, bakom killen i röd keps.

Vart en lyckad picknik trotts regn.
För efter så följde Mary med  sin dagiskompis som också är granne med oss hem til henne. Där stannade hon till 19 då det var dags att gå hem igen. Dags att förbereda småbarnen inför säng.

Tänkte lägga upp en sött video där de sjöng, men youtube vill inte riktigt samarbeta med mig.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign pه www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus