långhåriga pojkar och kate hudson
Herre gud, kan tittade åt höger och vänster så det blev kortare än det var tänkt...men det ska ju ändå var jämt.
Ska ju inte se ut som en skattbo. Haha
Men tack Nathalie ang tipset.
Jag klagade på att det inte fanns någon bild på långhåriga småpojkar att hitta insepration från.
Näväl, så kom hon med tipset om Kate hudsons son Ryder.
Han är ju bedårande sött!
hitade inte korklockarna dock som jag sett en gång.
Men jag hade totalt missat vilken otroligt bra klädstil Kate har!
Hur kan jag ha missat det?
Hon har den stilen jag försöker eftersträva.
Avsluppnat, men snyggt.
Sexigt, men påklätt....och elegant.
Ja, ni hajar.
BAra en bild då...eller två. :-)
Jag älskar jeans, jag älskar flipp flopps....och enklare toppar.
Detta är precis vad hon är.
Jag kommer leka härmapa av henne framöver. :-)
Det här är väl jag?
Te gör en visst trött
Men sitter man där avslappnad, mätt och nybadad. Och tar en te...så blir det som slå ner effekten.
Man däckar på nolltid. Iaf jag....mer relaxande får man leta efter. ;-)
och ge bokmalen Linda en bok när jag e trött?
Driver du med mig? Hahaha.
Jag äger bara bra böcker..och jag skulle aldrig sätta mig ner friviligt och läsa en dålig bok.
Bokslakt kallas det. Och en bra bok blir man mer piggelin av.
Kan inte minnas att jag någonsin somnat över en bok. Möjligvis svt 24 på tv, men gick ju inte nu.
Skulel väcka alla i rummet.
Vi 80-talister
Det var...
-Vi som ”knackade på” hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem.
-Vi som lärt oss räkna genom att räkna antal pet-flaskor som behövs pantas för att köpa 100 st 50-örestuggummin.
-Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt.
-Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare.
-Vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade.
-Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken såsom silverfisken och baddaren.
-Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen.
-Vi som samlade på allt - främst kapsyler.
-Vi som var den första generationen som kunde zappa mellan Skurt och Björnes magasin.
-Vi som i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i ”Berts Dagbok”.
-Vi som försökte allt vad vi kunde att bygga lika fina trädkojor och hitta lika coola ”gömställen” som det fanns på TV.
-Vi som förmodligen var den sista generationen att motta hemstickade tröjor och sockar från våra far/mor-mödrar.
-Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail.
-Vi som visste skillnaden mellan att ringa billiga lokalsamtal och dyra riksamtal.
-Vi som trodde att vi blev rika när guldtian ersatte papperstian.
-Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan.
-Vi som hade kvar Sovjet i kartboken hela grundskolan (trots upplösningen).
-Vi som trodde att pins i stil med ”Rör inte min kompis” skulle förändra världen.
-Vi som använde gnuggisar dagligen.
-Vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks.
-Vi som började ”hänga med våra polare” när det blev för ocoolt att ”leka med våra kompisar”.
-Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan.
-Vi som fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten
-Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram.
-Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs.
-Vi som spelade in musik på kasettband genom radion.
-Vi som gick från altavista till eniro och från eniro till google.
-Vi som frågade chans på någon ny varje vecka.
-Vi som hittade på ett eget språk för att kunna sjunga med i engelska texter.
-Vi som drack Cuba Cola och Jaffa.
-Vi som läste OÄ i skolan.
-Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV.
-Vi som fortfarande säger negerbollar och aldrig har sagt det och menat något förolämpande.
-Vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och tesvamp.
-Vi som lekte med Manicklar.
-Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen.
-Vi som fick fler finnar av Clearasil.
-Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten.
-Vi som läste Lyckoslanten.
-Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga.
-Vi som var med på rökrutornas tid.
-Vi som drack Sunkist ur pyramidformade förpackningar.
-Vi som hade en Amiga hemma - datorn där man skrev cirka en sida i ett ordbehandlingsprogram och så var minnet fullt.
-Vi som kallade 1: orna för ettakladdare och 2: ornna för toalettdykare.
-Vi som drömde om att ha en egen rökmaskin hemma.
-Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem.
-Vi som tryckte på play på kassettbandspelaren till vår Commendore 64 och sen kunde gå och göra något annat i 20 minuter medans spelet laddade.
-Vi som lämnade Bingolotto samtidigt som Leif Loket Olsson.
-Vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag.
-Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme.
-Vi som hade våra första slagsmål genom att tävla om vems farsa som var starkast eller hade farligast yrke.
-Vi som införde pizza, kebab och tacos i svensk husmanskost.
-Vi som dansade så långa tryckare att vi klibbades fast i varandra.
-Vi som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka.
-Vi som är de sista att komma ihåg movieboxen.
-Vi som fortfarande inte kan se Ingvar Carlssons ansikte utan att tänka på Dojan.
-Vi som var de första i backen med snowboard.
-Vi som använde telefonkort och personsökare innan mobilernas tid.
-Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna.
-Vi som använde sockiplast för att förhindra det groteska vårtspridandet.
-Vi som använde cykelbyxor i olika färger.
-Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren.
-Vi som fortfarande säger Domus eller Servus i stället för Coop.
-Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det.
-Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt.
-Vi som har försökt att säga krankelibrankelfnatt eller killevippen för att se om det gav någon effekt.
-Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel.
-Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet.
-Vi som går igång på ”När du hör den här signalen... *pling* ...när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi...”.
-Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk.
-Vi som drev våra föräldrar galna med monotona piptrudelutter från ett hypermodernt gameboy i bilen.
-Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan gjorde på radio.
-Vi som hade gameboy color med färgrannt hölje, inte färgskärm.
-Vi som utan besvärliga åldersgränser sprang upp och handlade Blend Ultra (!) till våra mammor.
-Vi som åt Bamse-meal på Clock innan vi upptäckte Happy Meal.
-Vi som vek alla våra nya tjugokronorssedlar till skjortor.
-Vi som käkade Raider och inte Twix.
-Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassetband.
-Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2).
-Vi som hade bänkar med lock på.
-Vi som fick de blåaste tungorna av Vira Blåtira.
-Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000.
KÄnner ni igen er?
Jag fick mig ett gott skrat iaf.
JAG KÄNDE IGEN MIG!
ÅH dessa pyramig festiar....blir helt nostaligsisk......clock.....ja och vem komme rinte ihåg HUR DE TJATTADE om det där 112. Trodde jag skulle få ett psykbrytt av det i slutändan. Hur länge fanns båda numrena faktiskt paralelt för de som ändå inte fattade den hjärntvätten som reklamen vilel få in i oss??
Ingripande ger fängelse
Man får månader för en våldtäkt som förstör en människas psyke hela livet ut.
Man får några år för mord, men max stradff för brott där pengar är iblandade.
Man får fängelse för att man ingriper och räddar en människa.
Vad är det för samhälle vi lever i?
Är pengar mer värda än människoliv och en människas välmående?
Läskigt är det iaf!
Ta bara detta exempel nedan.
Han hjälpte en kvinna som blev överfallen av en man som gick och hotade och var otrevlig i allmänhet.
När de såg att ahn satt över kvinnan med strypgrep på henne slog de till han. Han fick en skallskada.
MEN VAD FAN!!!! Skulle du inte vart där och försökt döda kvinnan skulle du sluppit skadan IDIOT!!!
MEN att han på bilden ska behöva sitta i fängelse när han gjorde samhället en tjänst, är helt fel.
Tyvärr är det itne första gången heller.
Minns en sak jag läste i lokaltidningen för nåt år sedan. Det har etsat sig fast i ens huvud.
En kioskagare hade haft upprepade inbrott, men ingen gripen.
En dag tröttnade han och tog en hagelgevär och satt uppe och väntade.
Han sköt inbrottstjuven i benet. VAf händer?
Inbrotstjuven anmäler ägaren och ägaren får fängelse!
Snälla! Staten kramar brottslingar, uppmuntrar dem till brott genom detta.
VAd inbrottstjuven fick? INgenting! Han hade gjort en olaglig handling som inbrott och fick ingenting!
Kan klaga på flera saker i samhället.
På vården som skickade hem 3 årinag simon, och han dog i svininfluensa.
Han kunde troligen ha rädats om han fått hjälp.
Men läkarna på KS var som vanligt helt inkompetenta.
Varför är jag inte förvånad? (Ja, jag har bara dålig erfarenhet av dem, enda de är bra på är förllossningar)
Vid dotterns fall vägrade de rönta, sa att skulle hon ha hjärnhinneinflammation skulle medecinen hon fick via blodet ta död på det. Men de misstänkte bihålleinflammation. Jaha.....trevligt att veat att ni bryr er om att sätta diagnos på barn. Och gå på kanske.
Eller när vi kom in med dottern inte ens 1 år gammal.
Läkarens kommentar:
"BRukar hon vara blå på överläppen?"
Jag had eint set detta utan konsentrera mig på att få upp all spya som gjorde att luftvägaran täpptes igen och gjorde att hon inte fick luft. konsentrerat mig på att få i det lilla hon åt. Detta tog all tid då hon spydde konstant under 6 månaderm men ingen läkare brydde sig, oc inte åt något under denna tid. Fick i henne en flaska mjölkersättning om dagen eller 1 flaska saft. Hans sva var då att rycka på axlarna, och säga tat det troligen var ofarligt då. Bara jag som sprang mellan läkare och läkare och terroriserade dem. Tills jag fick träffa rätt läkare och fick hjälp med bihålleinflammationen och astman som hon hade. Ingen hade brytt sig innan, troligen förkylnign var deras svar. TROLIGEN! men ingen hade brytt sig.
Om läkaren verkligen hade använt sin hjärna hade Simon levt idag.
Han hade fått den vård han behövde.
Ska man behöva vänta i ett väntrum med ett barn som inte kan andas?
Är som att säga till en patient som får hjärtattack att vänta 30 minuter, sen kommer läkaren.
Läkarvården i Sverige är under all kritik.
Ska läkaren komma in och titta och säga dtt dte är det utan tester??
Kanske dags för dem att vakna upp och inse att de får betalt i stora summor för att bry sig och engagera sig.
För att de ska hjälpa de sjuka. KÄnns mer och mer som om de jobbar för pengarnas skull, och inte för att hjälpa.
Kvinnor är starkare
Bara killar som påstår något annat.
Finns hur många exempel som helst.
Killar blir förkylda, de är döende.
Kvinnor blir förkylda och kan handla, ta hadn om barn och ändå har vi säkert det lika jobbigt som de.
Vi går bara inte och gnäller om det så extremt attt de tror att en hostattack är ens sista andetag.
Min man blir sjuk, han blir helt off. FAst försej, nu senaste tiden har han faktiskt inte riktigt varit lika klen.
Själv jobbade man med dubbelsidig lunginflammation. Vid influensa som vi båda hade samtidigt så vart han den såg låg och ojade sig. JAg låg där och hade så ont att jag inte visste vart jg skulle ta vägen. Men jag gnälld einte. JAg fick dessutom vara matlagade och tekokare.
Matförgiftad och får ta hand om bebis och man (mannen var ledig och frisk). Jag kröpp på alla fyra och grät av smärta. och för att det ska gå så långt krävs det mycket. JAg gråter inte av smärta för igenting.
Jag har gått till dagis med två barn. Njurbäckeninflammation. Såg dubelt, feber på 41, frossa, ont i ryggen som vid förlossnignssmärtor, diarre från helvetet, och smärtan i magen har varit så illa att man nästan gick dubbelvikt. Men jag lämnade på dagis iaf. Hämtade dem. Sen lämnade jag hos familj för att sen ta mig till läkaren. Hem igen och sängliggandes HÖG på medicin. Kände inte igen mina egna barn. Visste inte vart rummen var osv då det var biverkningar av medicinen.
Men lunginflammationen jobbade jag först. Inte förrän jag låg dubbelvikt efter 1 veckas kostande sjukskrivde jag mig. Kanske för att alla potentiella kunder tog omvägar runt en när man föll på knä av varje hostattack. Lämnade barnenn p dagis och hade vagnen som rullator. sen till läkaren på något viss. Han ville ha in en till intensiven, men jag vägrade. Vem skulle var hemma med barnen. Karn skulle knappast ställa upp.
Så jag avr hemma med dem. Kunde knappt andas, febern vägrade gå ner först. Men lovade att ringa ambulans om andningen blev värre.
VAr garvid med dottern. Jag, min man och hans kompis gick till tåget en se kväll. Komme rinte ihåg vart vi skulle.
Ena killen börjar gnälla p ont i foten, varav a hänger med om något annat.
Jag fnyser väl till antar jag.
Säger att de är patetisak som gnäller att de inte kan gå för en fot.
De kan komma o gnälal den dagen det huger i ryggen för varje steg man tar, men man ler iaf för att hålal god min, fötterna har svullit upp 3 storlekar.....och alla skor e för små, man kan inte sova för att det kryper i benen och värker. Vatten i fötterna. sammadragnigars å fort man går fler än några meter, som dessutom gör ont. Då kan ni komma ohc gnälla, men jag gnällde inte ens då. Och de gnällde för en fot. Herre gud män.
Och han på videon då. Han är så charmig, att man bara kan skratta.
Men efter 3 timmar.
Kan inte låta bli att skratta.
Själv låg man 48 timmar i värkarbete. Sista 6 timmarna hade jag värkar Non-stop. Fick inte ens andas ut mellan värkarna för att de gick in i varandra. Skulle ha skrattat mig lycklig om jag haft det sålätt at säga stop efter 3 timmar. Hahaha.....vilken dröm det varit att få ha tryckt på stopknappen.
Sova sova sova
Mår inte bättre idag. Ska dricka upp mitt te, äta min rostade macka, sen vila i timme innan jag börjar skriva mina 3 inlägg. Och hör och häpna, inget om Michael Jackson rent generelt sett.
2 ur barnamun, 1 dagens händelse, eller okej en Michael, ett genus perspektiv filosoferande. Eller nja...detta kommer bli skrivet under två dagar. Får se hur pigg jag känner mig idag. Är ju ändå korta inlägg. Så går fort. Har ju ändå vanan inne nu då jag ändå bloggat ett tag nu. Just ja...glömde ju mögel.......
Vissa föds till idioter
Frågan är hur denna bittra snubbe blev det?
Inte illa någ att han påstår att kvinnor har det bra i samhället och att femenister borde slua babbla om jämnställdhet. Detta tar han upp i en väldigt förnedrade form. Barn är pest och pina som denna värld ska slippa. Allt de är är en bajsade, illuktade, skrikande och stort störningsobjekt. Man får inte amma offentigt, för då ska han ha liak mycket rätt att runka offentligt. IDOT! Ja, detta är bara två exempel på vad han skrivit.
Men det jag mest irriterade mig på, efter att ha l hans inlägg bara nu på morgonen är han inlägg om Michael.
Vadå glad att han är död??? Lite medkänsla vad är det?
Han hånar Michael som hade flera färgtoner huden än en...ja minns inte vad han skrev. Att han sov utan en tråd på kroppen med barn i sin säng. Snälla, Michael hade en sjukdom. Hur snällt är det på en skala att håna det?
Sen att de han sov naken....ja, mn kan ju ljuga för att få ögonen på sig. Men det startar bara felaktig rykten som någon mindre påläst kanske tar som fakta.
Och nej han sov inte i syrgassäng. Han var på ett sjukhus och skulle vissa hur den fungerade för barn. Att den inte var farlig. Men som sagt vissa föds till idioter.
Och en sista sak....prata inte illa om väsby!
tidigt mens ger värre förlossning
Tänkte först spara ännu en artikel bland favoriter och sen skriva om det senare, men då kommer dte bli som alltid. Den blir kvar där i en evighet innan man får fingret ur.....
Så tar tag i det nu istället trotts att jag känner mig seg. Skyller på vädret, när orsaken egenligen var någon annan.
Men artikeln påstår att om får sin mens tidigt, så kommer man få en smärtsam förlossning.
Nu är artikeln baserad på statistik från England, som alltid. MEN då är frågan.
Alla har olika hög eller låg smärttröskel, vad som anses vara en smärtsam förlossning för en, kan vara normal för en annan. Så vad bygger de då sin undersökning på?
Saken är den att en förlossning säkert kan vara jobbig helt naturligt.
Man har svaga värkar, trång bäcken, eller annnat.
Eller så gjorde man som jag under min första förlossning.
Jag höll andan när en värk kom och hyperventillerade mellan alla vrål och skrik och hysteriska attacker på diverse föremål i rummet. Ja, jag var galen. Haha.
Men för att komma tillbaka till ämnet.
Alla vet att rätt andning underlättar en förlossning.
Är man dessutom avslappnad, underlättar det också.
Vad jag gjorde? Jag spände mig som en båge och låg livrädd och väntade in nästa värk beredd att knipa ihop benen och bäckenet. Smart? Nej, knappast!
Jag motarbetade allt vad naturligt värkarbete hetter.
Jag låg hemma med rumpan uppåt. Det mildrade men också drog ut på allt.
Jag åt inget på två dygn, eller sov. Det gör också allt värre.
Jag hade ingen ork helt enkelt.
Skrek t o m att jag inte vill lägre. Jag orkade inte. Detta efter 2 dagars konstant smärta.
Sen tar vi förlossning 2.
Jag kände att det var på g. Hoppade in i duschen, för att börja slappna av i ett tidigt skede.
Andades det jag lärt mig på mvc, stod i den position som var bekväm för mig men som inte drog ut på det hela.
På kvällen vid 23 började jag få ont i ryggen. Tog en alvedon, det sista sexet innan barnet föddes och sen sova. Vaknade vid 09, vattnet gick och vid 14 var han född.
Smärtsamt? Nej!
Jobbit? NEj, inte alls.
Jag var så avslappnad att barnmorskorna trodde jag skulle ramla ur sängen.
Andades rätt gjorde jag också hela tiden. Andningen var det som var i fokus. Gick så in i det.
Rena drömförlossningen. Smärtan var knappt att nämna.
Bedövningen funkade dessutom nu. Vilket det inte hade gjort med nummer 1.
Vad säger det om mig då?
Jag var 11 när jag fick min första mens.
21 när dottern föddes och 23 när sonen föddes.
En jobbig och en väldigt lätt.
Till er andra som fött barn?
Vad säger ni?
Stämde undersökningen på er?
raderade inlägg
Efter att ha fått raderade inlägg, inte kommer åt min mail och därmed min msn med alalkontakter och viktiga mail så ger jag snart upp!
Kan ingen lämna ens saker ifred?
Man kan ju tycka att ens maillösenord borde vara ifred.
Eller ens andra mail med.
Nu kan jag intenåg någon.
tlefonenn an endast ringas till, inte ringas med.
Msn funkar inte då alla mina kontakter e sparade på min hotmail adress.
BÖrjar bli trött på allt ju nu!
TÄnk att bara dra!
Ta barnen och flytta till ett varmare land.
EN ny start! Glömma all skit här.
Ja, kanske önsketänkande.
Men drömma e väl inte helt fel.
Ponyo på bio
Jag vet inte om SF är sen eller inte. Men gick in på SF idag för att titta om de hade några roliga filmer på G.
Såg till min förvåning filmen Ponya, eller en animerad film ur genren Manga.
Man kan ju tycka att jag skulle jubla som tycker att manga är roligt.
MEN
Den finns ju redan att köpa! Varför vissa något som finns att få tag på via tredera nytt?
Eller jag fick iaf det för 6 månader sen då var den ny och importerades från Malaysia!
Köpte 7 sailormoon därifrån för 1300 och med denna film då, som ingick i paketet.
103 timmar Sailor moon....kan inte bli bättre. + denna film.
Sen när skriker man hora?
Det var en kille
Sen Tokio hotel blev första gången spelade sin hits på mtv har jag undrar om det är en kille eller tjej.
och det är jag tycdligen inte ensam om iaf, så helt ufo behöver man inte känna sig.
Det är en manskropp, men ett flickansikte, som dessutom e hårtsminkad ch det där håret.
Skulle han bara ha håret normalt längst aniktet, istället för det där fluffet skulle jag lätt se att det var en kille lättare. Trotts långt hår. Men inte nu inte.
Var så illa att jag funderade på om jag gått och blivit bi helt plötsligt.
Men så var inte fallet.
Menar the ark sångaren har långt hår, egen klädstil, och smink. MEn han ser manlig ut, men med feminuna drag. Men han är snygg tycker jag iaf. Kanske för att jag gillar att han är sig själv och står för att han är egen. HAr alltid gillat sånt. De bevisar att man kan gå sin egen väg,stark! Tummen upp för sånt.
Men nu var det Tokio Hotel jag skulle skriva om.
Får en känsla av att han gör sig till ibland, vet inte.
Förelserna på bilderna är feminina.
Eller som jag sa till min kompis.
Han är antagligen bi/bög eller så är han bara väldigt feminin i sitt sätt.
Någon som har svar på mina funderingar?
Kanske är hans smala ansikte som gör sitt....ja jag har grubblat på det ett tag. Haha
Vad trodde ni, handen på hjärtat? ;-)
Look-a-likes
Det var en tanke som slog mig. :-)
Den andra mer mogen möjligvis när han väljer att inte sminka sig i gothic still.
Men sexiga båda två. ;-)
Vissa folk är idioter
Tycker detta är intressant då man får diskuttera och ventilera.
Nu på ett forum pratades det om vilka kommentarer man som fans får ta.
Inte är det snälla iaf.
Finns säkert i äldre åldrar i skolan som folk har lite mer vet mellan skallbenen.
Men i mellanstadiet och högstadiet så tycks den varan inte vara så eftertraktad tyvärr.
För en tjej hade skrivit att hon vart ledsen när de kallade han pedfil (ja, detta är nu 09), äcklig gubbe.
Ja, mer därtil, men vill inte minnas.
Hon vart ledsen, började gråta en gång när hans musik spelades.
Blev hånad för han kunde man ju inte gilla.
Vad fan e det med folk????
Nog fick jag utstå hånför att jag gillade han.
Jag var sjuk som gillade en pedofil, äckel. Han var vidirg. JAg var psyko som gilllade en sån person. Kunde likagärna gilla en seriemördare. Ja, ni hajar i det snacket gick det från killarna i klassen.
Men jag stod stark där trotts att jagvrt mobbad redan innnan. Ingen skulle få hacka på Michael, min ängel och livlina.
Menar då levea ändå, det var inte okej att håna mig för det och snacka skit om någon person.
Men han ä död nu! DÖD! Då ska man ha respekt!
Hört talas om respekt för de döda?
Dessa idioter har antagligen inte det.
Men sen får man tänka....det kommer vara dessa som senare kommer vara de som fortfarande är de som inte hars stor förståelse för livet och kommer ha svårt att fina sig själva. En mindre ska i livet som alla förtjänar. MEn so gjort sig förtjänta av att sakna, för att vara lite taskig. Nu finns det själklart undantag as always. Men nog passar det på de flesta mer eller mindre....
Får man inte tycka om egna saker utan att bli hånad?
Som jag skrev i ett inlägg tidigare...man ska tydligen vara ett klonatfår och följa gruppen idiotiskt nog.
Deja vu
De som ine har det....ja, jag har aldri hört om dem iaf. Har du?
Jag har varit medom många sådana i mit tliv iaf.
MAn har suttit och pratat. Så helt plötsligt säger den man pratar med någon om man vet precis vad som som kommer att sägas flera ordbyten framåt.
Eller som wikipedia säger:
Det finns en teori om att déjà vu faktiskt har med minnet att göra. Det innebär att en händelse inte registreras i närminnet utan hoppar direkt till långtidsminnet, vilket leder till att man får en känsla av att det som händer runt omkring oss har redan hänt tidigare. Det finns även andra teorier om vad en déjà vu beror på. En teori är att allt som händer omkring oss blir för mycket för hjärnan, och minnessystemen kan för ett ögonblick inte hänga med. När minnet sedan kommer ikapp känns det som om man tidigare varit med om det som händer. Ytterligare en teori är att en déjà vu skulle vara en förmåga i hjärnan vi inte kan använda annars, att det skulle vara hjärnans sätt att logiskt förutse vad som bör eller kan hända. Under perioder i livet då man sover dåligt och är trött under dagarna, kan déjà vu uppkomma flera gånger dagligen.
Man tror också att hjärnan sänder två signaler efter varandra som leder till att man tror att det har hänt två gånger som leder till att man tror att det hänt tidigare. Déjà vu kan vara ett tecken på intelligens men också på schizofreni.
Déjà vu förekommer som ett av fenomenen vid epilepsi engagerande tinningloben (temporalloben).
En annan teori om déjà vu är att för ett par mikrodels sekunder stängs hjärnan av för att sedan slås på igen. Detta leder till att hjärnan kommer ihåg det som hände innan den stängdes av och uppfattar sedan det som händer efteråt. Eftersom detta händer så fort "händer" samma sak i verkligheten genom hela förloppet.
Religion
En mer religiös tanke är att drömmar berättar vad som ska hända i framtiden. När man får en déjà vu-känsla är det händelserna man har drömt om som inträffar. En person som tror på reinkarnation, till exempel en hindu, kan tolka déjà vu-upplevelser som rester av minnen från ett tidigare liv.
Haha, antagligen är det hjärnan som spökar, man är synsk, interligent eller så är man Schizofren.
Haha, man får ju hoppas på att det sistnämda är uteslutet, då man upplevt det alltför ofta i livet.
Bara idag.
Chattade med en kompis till mig.
"känt mig konstig i huvudet den senaste v
tror för att dvarit för mycket."
Fan, jag kan svära påatt det hänt innan, eller jag hört någon nära mig säga det.
Börjar jag tappa verklighetsuppfattningen, bli galen? ;-)
Eller när vi åkte til Märsta den gamla vägen för några år sen. Kan ha varit när jag väntade Mary eller när hon precis var nyfödd. Hade lånat föräldrarnas bil för vi skulle någonstans, kommer inte ihåg exakt var. Så på en av sträcka se jag ett vit hus jag aldrig lagt märke till förut trotts att man åkt den vägen många gånger.
Tittar snabbt på den, innan jag tittar på den igen med stora ögon.
Var ju det huset jag drömde om i veckan! En ganska rugig dröm som jag fortfarande kommer ihåg.
Var tvungen och fråga syrrorna, eller två av dem iaf som var med om de oxå såg den.
Då jag sett saker förut som de inte sett eller hört.
De tittade konstigt på mig måste jag säga och svarade ett långdraget ja.
Tänkte nog: "psyket nästa" Haha
Eller vad säger ni att två drömt samma dröm?
syrrorna då, och inte jag.
De drömde precis samam dröm. de fyllde i varsina meningar åt varandra och var eld och lågor.
Kommer ni ihåg det Carola och Johanna? VAd drömde ni egentligen??
Kommer inte ihåg själv.
HAr jag ändrats?
Snackade med en barndomskompis via msn i veckan.
Snackade om allt allmänt.
Om relationsproblem, och att jag inte orkade träna då jag inte var på topp psykiskt pga av Michaels bortgång som jag tog hådare än jag någonsin har kunnat förestställa mig och den eventuella skillsmässan.
Sa att jag bara orkade plugga(knappt det), ta hand om barn, mig och hushåll. Sen e jag helt slut.
Somnar ståandes nästan.
Funderar på att gå till en psykolog för att komma vidare i problemet och i min sorg.
Men att ta steget ditt, det e det. Vågar man?
Men då sa hon något som fått mig att tänka hela veckan sen.
"Det kan vara bra så att du kan gå vidare. och hitta dig själv igen"
Har jag tappat bort mig själv?
Har jag förändrats?
barnkläder...
Strumpbyxor tilll båda i vitt. köp tre betala för 2.
Köpte en tredje för att jämna ut.
Nu fick mry två, och jonathan 1. Men hon använder mer kjol och behöver dem på vintern.
Jonathan har mer det som underställ. Annars kissar han ner sig om han blir kall.
KÖpte även kläderna jag lämnade tillbaka föra månaden.
En klänning/tunnika till MAry.
En tröja till Jonathan.
Shopping till den 29:e
Tyvärr kom den dagen aldrig.
Men det ska firas iaf.
Ska samlas några fans i stan och fira.
Måste vara fin för min älskling. Då menar jag Michael då, hans kanske tittar ner från himlem och ser baben...mig. ;-)
För detta måste man han shoppa nytt, då det krävdes inslag av vitt. Vil ju inte vara den enda som inte hade något vitt.
Snacka om att känna sig uttittad om inte annat, och för en som hatar att stå i centrum är det ingen bra plan.
Nåväl blev hm. Billigt och snygga saker nu på höstkanten.
Även om jag funderade på att köpa en kjol på new yoorker, men var hittar man en tröja som passar den? Än så länge har jag inte hittat någon. Den dagen jag hittar en tröja som passar så ska jag köpa en sådan kjol.
Men nåväl....blev denna snygga skjorta/klänning, eller vad man nu ska kalla den.
Den får stå för det vita.
Visst e byxorn coola?
Testade dem,men det var verkligen inte min stil Såg baar sjukt ut. Kanske för att det var M, och man har xs i vanliga fall.
Testade även en paljettväst, så snygg!
Men hade bara råd med 600 på kläder den här månaden, så stod mellan den och skorna.
Blev skorna. Kanske om den finns kvar nästa månad så köper jag den.
VAr såå snygg!
Påminner verkligen om Billie Jean, med sina paljaeter som glittrade så fint!
Sen köpte jag en rosett till det som knytts runt halsen.
Letade efter en minislips(läs barslips i svart), men kommer väl inte förrän till julen om man har tur.
Och hårband också...även dne i svart. Japanskt mode körde jag på.
Till den leggings i knälängd, och svarta pumps. Allt från h&m, utan sidenbandet då.
Köpte även nya hårfärg....svart igen.
Har vilat håret i 2 månader nu från färgen i hop om att torhetten i hårbotten skulle ge med sig.Men inte.
FÅr väl pinas med att färga håret med snustorr botten. Jaja, nu har jag iaf inte kliat sönder den som jag gjorde en gång(tips på hur man får bort torr hårbotten på naturlig väg, då inte apotekets shampoo hjälper? Körde en oljegrej som herbal hade förut, men hittar den ingenstans nu. Typiskt!), och jag grätt för att det bokstavligen brann i såren.
Men sen kan det bero på att jag kört tre kurer(en kur är två behandlingar) lusbehandling på två månader bara till mig och barnen. Gått omkring och luktat laktriststång. Visst låter gott kanske, men överdosen och när det sticker i ögonen av lukten är det inte kul. För 3 månadet sen körde jag ytterligare en kur(total fyra nu bara i år), men då med dne där spritsaken. Kunde likagärna ha hällt vodka i hået, så gott luktade det. Barnen grätt för det stack verkligen i ögonen och den skulel vara i i 12 timmar dessutom (Lakrtitsgrejen ska bara vara i 15 minuter). Och ögonen tårades av medlet då det var så starkt.
Dagis säger jag bara! *suck*
Hårbotten som höll på att repa sig, torkade verkligen ut av det medlet.
Idag ska det färgas så jag slipper komma på kalset som ett åkerspöke och skämmas för en enorm utväxt (mörkblond i vanliga fall). Men det blir ikväll när barnen sover. Hoppas på en tidig kväll för dem. Mer ensamtid. så man inte färgar det halvsovandes.
Det var saker til mig, om man bortser fårn brun utan sol bodylotion, ny mascara, puder och örhängden som tycks gå sönder vart jag än köper dem. Så kunde likagärna köpa hm nu då de också lär hålla lika länge som dyrare för 200 gör.
Fyrapack för 30 kronor. DÅ både pärlor och "diamant" utseende örhängden som jg ändå tänkte köpa någon annanstans för en dyrare peng. Vart även fransk manikyrsett för 60 kronor från hm, en hårklämma för 10 kronor och ni vet såna däa basic hårspännen med 20 steycken i för 19 kronor. Ett måste om man vill ha diskretta uppsättningar.
Sorg
Det finns många saker som utlöser sorg
- Skillsmässa och separation
- Arbetslöshet och pension
- Äktenskapsproblem
- Förlust av tillit och trygghet
Sen finns det fler givetvis, men dessa är saker som jag kan relatera till.
Imed att man blivit begragen, så är tilliten inte så stor. Han säger dessutom att han vill skiljas, samtidigt som han säger till morsana tt det bara är för att skrämmas(tilliten förstörs ytterligare), relatiosproblem. Drömmer om ett jobb så stort, at besvikelan och känslan av värdelöshet är stor när ma inte lyckas.
Sorgen är inte så enkel att den följer ett mönster.
Den kan ta ett steg fram för att sen ta några bak. Det är ett evigt hoppande innan man tillslut går vidare.
En känsla av bedövning
Smärtan är enorm, för stor för att ta in att man inte kan ta in allt på en gång. Försat tiden kan känslan av bedövning komma och gå.
KOncentrationssvårigheter
Sörjer man har man svårt att minnas de alldagliga sakerna.
Skolarbete kräver koncentraton och den blir därför lätt lidande, man kan laga mat och försvinner mitt i detta någonstans och bränner sig eller skär sig i fingret pga detta.
Humörsväningningar
Från att ena dagen var glad, kan man nästa vara ledsen, och nästa arg. Känslornakan också pendla snabbt under dagen.
Vredesutbrott
Ja, dessa har jag nog fått.
Man är lättstött.
Från att vilja ha många människor runt omkring sig, för att nästa stund stötta bort alla.
Utbrotten beror på den psykisk spänningen, och frustration kring det som hänt.
Man ska då inte döma(som kanske är lättare), utan utan vara tolerant och förstående.
Förändrade matvanor
man kan tappa matlusten för att sen tokäta, eller bara vara den ena.
Nog stämmer det, jag pendlar mellan att vara matvrak till att pilla i maten.
Oregelbunden sömn
Man kan vissa nätter inte somna, för att sen inte göra annat än sova.
Ja, nu har jag en oerhört stort behov av sömn.
Förra veckan sov jag knappt något.
Idag sov jag från 01 -07 och 09 - 14.
Energiförlust
Alla tankar runt det som hänt är tar mycket energi.
Man har en trött het som inte går att sova bort.
A Simple Gesture
En helt underbar text som heter "The power of your actions" av John W Schlatter
One day, when I was a freshman in high school, I saw a kid from my class walking home from school. His name was Kyle. It looked like he was carrying all of his books. I thought to myself, "Why would anyone bring home all his books on a Friday? He must really be a nerd." I had quite a weekend planned (parties and a football game with my friend the following afternoon), so I shrugged my shoulders and went on.
As I was walking, I saw a bunch of kids running toward him. They ran at him, knocking all his books out of his arms and tripping him so he landed in the dirt. His glasses went flying, and I saw them land in the grass about ten feet from him. He looked up and I saw this terrible sadness in his eyes.
My heart went out to him. So, I jogged over to him, and as he crawled around looking for his glasses, I saw a tear in his eye.
I handed him his glasses and said, "Those guys are jerks. They really should get lives."
He looked at me and said, "Hey, thanks!" There was a big smile on his face. It was one of those smiles that showed real gratitude. I helped him pick up his books, and asked him where he lived. It turned out he lived near me, so I asked him why I had never seen him before. He said he had gone to private school before coming to this school.
I would have never hung out with a private school kid before. We talked all the way home, and I carried his books. He turned out to be a pretty cool kid. I asked him if he wanted to play football on Saturday with me and my friends. He said yes. We hung all weekend and the more I got to know Kyle, the more I liked him. And my friends thought the same of him. Monday morning came, and there was Kyle with the huge stack of books again. I stopped him and said, "Damn boy, you are gonna really build some serious muscles with this pile of books everyday!". He just laughed and handed me half the books. Over the next four years, Kyle and I became best friends.
When we were seniors, we began to think about college. Kyle decided on Georgetown, and I was going to Duke. I knew that we would always be friends, that the miles would never be a problem. He was going to be a doctor, and I was going for business on a football scholarship. Kyle was valedictorian of our class.
I teased him all the time about being a nerd. He had to prepare a speech for graduation. I was so glad it wasn't me having to get up there and speak.
Graduation day arrived - I saw Kyle and he looked great. He was one of those guys that really found himself during high school. He filled out and actually looked good in glasses. He had more dates than me and all the girls loved him!
Boy, sometimes I was jealous. Today was one of those days. I could see that he was nervous about his speech. So, I smacked him on the back and said, "Hey, big guy, you'll be great!"
He looked at me with one of those looks (the really grateful one) and smiled. "Thanks," he said. As he started his speech, he cleared his throat, and began. "Graduation is a time to thank those who helped you make it through those tough years. Your parents, your teachers, your siblings, maybe a coach... but mostly your friends. I am here to tell all of you that being a friend to someone is the best gift you can give them. I am going to tell you a story."
I stared at my friend in disbelief as he told the story of the first day we met. He had planned to kill himself over the weekend. He talked of how he had cleaned out his locker so his Mom wouldn't have to do it later and was carrying his stuff home. He looked hard at me and gave me a little smile. "Thankfully, I was saved. My friend saved me from doing the unspeakable."
I heard the gasp go through the crowd as this handsome, popular boy told us all about his weakest moment. I saw his Mom and dad looking at me and smiling that same grateful smile. Not until that moment did I realize its depth.
Never underestimate the power of your actions. With one small gesture you can change a person's life. For better or for worse. God puts us all in each other's lives to impact one another in some way. Look for God in others.
"Friends are angels who lift us to our feet when our wings have trouble remembering how to fly."
Vad tyckte ni?
Får en att tänka till så mycket.
Iaf jag fick mig en tankeställare.
