För en tid sen så anmälde jag mig för att få gratis tamponger, via Tampons for free. Idag damp den första lådan ner. I en fint packiterad låda dessutom. Med lite reklam för en hudkräm, ett tuggummi från  Vigo, som gör dig smartare. Omslaget till kartongen prydes av en film jag velat se nu i 2 veckors tid. Så den reklamen behövde de inte vissa mig, jag var redan inställd på att se den filmen. På bio eller dvd. Vilket som, vem vill inte se en film om vibratorns uppkomst. :-) Minst sagt udda, men verkar bra. Och att den gick vidare från filmfestivalens sortiment säger sitt. Tydligen finns det ett intresse i filmen.

 

Vill du också ha gratis tamponger? Anmäl dig då på länken ovanför. Det enda du behöver göra i gengälld är att varje månad svara på max 20 frågor om vad du tyckte om det mottagna paketet för att fortsätta motta nya paket med tamponger.

Förra veckan vart vi inte mycket hemma. Exempel sov vi borta tre dagar i rad. PÅ torsdagen hos föräldrarna, på fredagen hos syrran och på lördagen hos föräldrarna igen. Men den här veckan var lugnare. Då jag blev förkyld nu i veckan så har jag koncentrerat mig på att bli frisk. Sovit mycket, tagit det lugnt om dagarna och druckit och ätit så gott jag kan. Bloggat lite, i det som jag kom efter i från förra veckan  då jag var social. Skrivit väldigt lite, lekt lite med barnen och bara varit. Ibland behöver man sånt. Eller vad säger ni??

Äntligen, så jag har längtat. Förra delen såg vi sommaren 2010, och veckan efter vill jag desperat se fortsättningen. Jag menar verkligen DESPERAT!!! Så i somras såg jag den på dvd, och herre gud vad jag började toklängta igen, jag skojar inte när jag säger att jag har haft nedräkning sen juni. Man har ringt eller pratat med en annan Twilight frälst, och orden har varit få.
"Såg du Twilight trailern?"
"JAAA!!"
Man har i princip varit som två hoppiga bollar som ivrigt väntar på något gott.

Så imorgon är det äntligen dax. "Breaking Dawn, part 1" och glittrande vampyrer på bio. *suckar* Ja, jag får en sån där hjärtflurp och fjärilar i magen. Kan man bli kär i en film?? Ja tror jag är det. Nej, inte team Edward och jakob (även om jag hejar på Edward då Jakob är en omogen kille) här inte. Men själva historien, som en modern "Romeo och Juliet", fast med andra väsen än människor i också. :-) Ja jag gillar den filmen starkt med även om jag inte tål Leornado, och Titanic med. Men sliskigare kärleks sagor får man leta efter. Jag gillar sånt. :-D

Så var en ny vecka här, och med det så började det med en aktivitet att komma ihåg i skolan. Böckerna som dottern lånat via skolan skulle tillbaka till biblioteket, ditt de gick igår. Och hon kom tillbaka med två böcker att läsa hemma, hon kom även hem med sin första engelska läxa. Fyra djur skulle färgläggas, och fyllas i efter prickade bokstäver.  Ett djur fastnade på en gång, nämligen Pig. Nu återstår bara att chicken, cow och horse ska fastna också. Sen efter alla läxor och sånt roligt gjorts, så kom dagens sista måste. Barnen skulle nämligen städa sitt rum, som såg ut som om en orkan dragit fram därinne. OCH golvet hade man inte sett på hela dagen. Så rummet skulle städas, det sista som gjordes. Ja, bilden säger väl sitt. Självklart med lite lekande emellan, så lyckades de tillslut.

Idag har vi mys på schemat. Bara jag och barnen, och inga kompisar. Bara vi! Får se vad barnen väljer att göra. Men idag är deras dag, så då får man vara lite anpassningsbar. :-) Lär väl börja på lekparken som jag lovade igår. Hoppas sen på lite filmmys.

Idag är det fredag och Rajtan tajtan.
Eller kanske inte. Men två dagar av relaxaxa. :-)
En gammal arbetsgivare brukade säga så varje fredag. Brukar tycka att han var lite galen på skoj, men det är en annan femma. Det får man väl säga om en gammal bekant?! ;-)

Men blir inte så mycket rajtan tajtan. Utan snarare så att jag kommer köra ett spa i badkaret, skriva lite, softa till musik och sen sova. Vild kväll eller hur? ;-)

Och det sköna, för en som ständigt tänker på 10 saker att göra samtidigt som man gör en sak, är att hela helgen kommer vara en enda långtråkig klump helt av bara njuta och ta det lungt. Ja, jag ser fram emot det.

Vad har ni för planer för helgen???

I måndags efter skolan drog jag och ungarna till "Lek och bus", för 3 timmars underhållning. Tänkte först att jag skulle sitta ner och njuta av lite lugn och ro medan ungarna sprang av sig. Men inte, eller en timme satt jag ner och relaxade. Sen blev jag uttråkad. Det fanns inga människor att glo på knappt. Var halvdött mer eller mindre. Max 50 personer med föräldrar inräknade då.  Innan när jag varit där på kalas tre gånger tidigare på helger har det varit som en levande sardinburk där inne. Men det var nu det roliga var, man kunde leka! :-) Eller oki det kan man innan också, men med en handväska med sig så kan man inte lämna ifrån sig den bara sådär. Det kunde man i måndags. Man hoppade hoppborg medan väskan låg på golvet, man hoppade ner i bollhavet och begravde sig själv. Hade god lust att gömma mig och skrika Bazinga, men ungarna skulle inte ha fattat det iaf. Så motstod den impulsen. För er som inte fattar hinten, så kolla på klippet nedan.

 

Så mellan bollhav där vi hade bollkrig, hoppborgen där vi lekte kull och jag fick träningsvärk frånhelvetet (ja, jag är otränad), och labyrinten där vi sprang runt och studsmattan där det kändes som om hela hjärnan höll på att förvandlas till något mixat så hade jag sjukt kul! Vem kunde tro det? Ja, jag ska ditt igen med ungarna på en vardag. Haha

Ungarna längtar, och jag med. Ungarna för att de tyckte det var kul när mamma för en gångs skulle lekte med dem . :-) Inte ofta man får chansen att leka av sig, men det behövs ibland. Eller vad säger ni? :-)

Ännu ett år och höstlovet har passerat. Vet inte vem av oss tre som var mest glad över att det lovet äntligen var här. Man får sovmorogn, inga måsten och bara var. Var tänkte från början att vi iaf skulle åka skridskor en gång och sen gå till ett lekrum. Men biljetterna vi har ditt gäller inte under lov, så fick ställa in det. Likaså med skridskorna, blev inte av av bekvämlighet. Men däremot kom vi iväg till Stockholm. Såg Eric Saade för tredje gången, och nu fick barnen ett varsitt ex av singeln signerad. Behöver jag säga att stackaren satt lite över 1  timmar och signerade? Jag och barnen och syrran hann t o m  gå och äta. Vi vart lite avskräckta av kön så vi avstod från signeringen. Kön var för lång!! Halv sex började han signera, och halv sju kom vi ditt och för att se om kön kanske minskat. För innan så hamnande vi utanför gallerian, och runt hörnet. Nej, det funkade inte. Men kön var då kort, och vi chansade.
Dottern som är ett stort fan av Eric vågade knappt titta fram bakom min rygg där hon tagit skydd. Hon vågade inte ens prata med han. :-) Sen bar det av mot nästa mål den dagen. Bio time! Skulle se "michael Jackson: the life of an icon". Barnen ville se Eric, eller jag också då. Men barnen mest, jag ville gå på bio. Så kl åtta då bion började, så fick vi biljetterna och klev in. Barnen vart mest glada över bordet som dukats fram me chips och läsk. De fick bara ta, och filmen började efter lite dans innan själva filmen. Dottern var helt tagen i dansen. "Mamma, är det Michael Jackson?" frågade hon med stora ögon. Hon vet att han är död, men satt och gapade bokstavligen. Speciellt över moonwalken, hon hoppade bokstavligen i stolen. Sonen låg redan då med hakan på bordet. "När börjar filmen?"

Halvvägs gick det bra, de kollade även om de turades om att springa på toaletten. har aldrig varit med om ett sånt springand epå toaletten, eller jo det har jag föresten. En kryssning för nåt år sen. Första 40 minuterna spenderades springande på toaletten med olika barn. Var lika illa nu. JOnathan skulel först bajsa, sen km vi tillbaka satte oss tillrätta och MAry vart bajsnödig. Sen satet vi oss ner igen och sonen vart kissnödig. KOm tillbaka och dottern vart kissnödig. Ja, ni hajar.....Men det jag fick se av filmen var bra. Riktigt bra, och fakta lass fram av vänner till Michael. Inget påhitt, bara fakta. Det mesta hade man listat ut genom åren, även om två händerlse kom som en chock. Den dvd:n ska jag helt klart köpa.

Vad hände sista timme med ungarna? Ja, de ville hem. De tyckte inte om filmen, förstår dem. Dokumentärer är väl inte direkt  barnvänligt. Men gjorde ett försök iaf. Sista 20 minutrarna hotade dottern att gå hem på egen hand om inte jag följde med henne på en gång. Haha. Men trött som hon var, så fick hon sitta fram i vagnen, till hennes glädje. Jonathan fick sitta på ryggstödet. Ibland får man helt enkelt använda fantasin när man har två trötta barn och endast en sittplats. Men hem kom vi även om jag fick leka lekledare på tåget för att lyckas hålla dem vakna. Skulle en somna, fine. Men skulle ett barn somna, vill barn två också sova och kommer klaga hela vägen på huurrrr orättvisst det är. Ja, men det gick. De köpte leken och satt och tjött av glädje ibland. Men never again, för sent säger jag bara. Min kropp orkar inte med det och inte barnens heller.

Ja, detta var jag idag. Jag brukar i vanliga fall inte traska ner till centrum som för övrigt ligger 10 minuter ner för att köpa EN tidning, men idag kände jag att jag var tvungen att göra det. Jag skulle bara ha tidningen Skriva, jag har ändå väntat in den i snart 1 månad. Äntligen en tidning för oss ord nördar, som älskar att leka med orden och fantasin. Letade upp på nätet var den fanns, och tog bussen ner för att ta mig till affären. Väl i affären så hittade jag den inte, men de var snälla nog att plocka upp en åt mig. Det uppskattades verkligen. Den scannades in och jag fick min tidning. Tyvärr ska de inte köpa in den mer, så får söka mig in till stor stockholm, till station eller arlanda om jag vill ha nästa nummer som släpps strax efter jul. :-/ Men jag ska ha den, så då har jag val inget val. Får väl göra en nöjestripp till Arlanda eller nåt. Alltid lika roligt att kolla på flygplan och stirra på folk. Haha

Och efter en snabb tit i tidningen kan jag bara säga att jag är nöjd med innehållet. Är just nu på repotage 1, då jag gärna vill varva ner efter att barnen somnat eller måste snarare. När man den senaste tiden vaknat i bröstsmärtor, och andningssvårigheter så är det kroppen som säger ifrån. Jag måste lära mig att inte stressa upp mig för småsaker. Jag dör inte om disken står kvar över natten, eller att jag inte hinner träna, skriva 1½ timme på det jag ska, + söka jobb + rengöra toaletten + 20 andra städbestyr. Enda som hände är väl att hushållsarbetet skjuts upp och det har inte skadat någon, förutom att det faktiskt gör mig lite mer lättirriterad för att jag  är besviken på mig själv. Ingen skada skedd.

Trotts att jag tycker att jag for överallt, så hände inget som är värt att skriva om. Det har varit logopeden med dottern, en gång i veckan. Fotograferingar av barnen på daigis och skola, två besök hos tandläkaren med dottern och en massa läxläsande med dottern. Migrän från helvetet, familjerådgivning, kista gallerian, och barndisco.
Allt får kort och gott plats i ett enda inlägg, så så får det bli. Dock är endast två av relvans. Sen hem, söka jobb i 2 timmar, skriva på manuset, spara ansökningar till nästa dag, göra mat/mellis/kvällsmål, sköta barnen, leka lite med dem....ja jag går på 120. För få timmar på dygnet, men ändå ska ALLT in. :-/ ja, jag lider av stressen, men vad ska man göra? jag hinner inte varva ner. Jag vet att ffår jag bara ett arbete, blir det bättre. Man behöver inte städa lika mycket då man inte är hemma lika mycket. Jag får det bättre ekonomiskt, och jag kanske inte kommer hinna skriva ilka mycket, men dp får man ta det på hemredan från jobbet och till jobbet. Finns en lösning på allt. Konstig nog har jag varit mer avstressad när jag jobbat, vet inte varför. Men stressen över ens livssituation hjälper ju knappast till att göra en mer nedvarvad.


Mary har sen lite över 1 månad tillbaka börjat på hos en logoped. Hon får där öva på en/ett framför ord, samt meningsuppbyggnad. Om hon äter en kaka nu, vad hetter det om hon gjorde det igår??
Ja, allt leks självklart fram med hjälp av memory  och kort. Det ritas och det använda ord som; en häst och två hästar. Men vill ni veta det sjuka, man blir ju rädd att själv prata där. Man tänker sig för en extra gång innan man ens öppnar käften. :-D Set sitter ju proffset där framme och iaktar och lyssnar. :-D


Läxläsningen går nu som en dans. Hon fick lite lättare böcker och vips så hängde hon med. Innan kunde vi sitta 1 timme varje dag, och repetera och leka med ord. Nu behövs det max 25 minuter. Vi hinner under denna tid göra läxan och även rabbla alfabetet. Hon får lära sig under egna förutsättningar.

Det avr det som ens var värt att nämnas.....nu till oktober. :-D

Så började dagen som nog både jag och sonen längtat till. Efter att ha varit hemma sen 1 juni, då dagis kräver det för deltidsbarnen, så började vi bägge att bli lite trötta på varandra. Tror nog att han var mest trött på mig. Haha
Även om han när man väl väckte han, bad mig att låta han sova vidare. Han var minsann trött. Men upp kom han och väl på dagis så fick jag sitta där i en timme innan fröknarna tvingade han ifrån mig. Det var som en inskolning igen. När jag väl hämtade han sprang han mot en. Man var tydligen saknad. :-)

Sen har det bara gått framåt på den biten, nu vill han inte ens lämna dagis.

Den 27:e skulle jag vara barnvakt åt syrrans barn. Sagt och gjort, det gick bra! Tänker inte ens gå in längre på det. De var supersöta som alltid. Ingen skillnad mellan två och fyra barn. :-)

Men vi skulle till centrum iaf, och medan vi står i kön och väntar på att det ska bli vår tur att fiska lite godis, så ser och hör jag hur 2 tjejer kommer springande hysteriska mot kön och deras kompis som står där. "AHHHHHHHH!" och fäktade hystriskt med händerna. Ja det säger liksom sitt. Vad uppståndelsen berodde på? De hade fått veta att Danny glömt sin vattenflaska där vid bordet. "Och vi drack UR hans falska. AHHHHH!!" skriker de hoppandes upp och ner. Deras kompis i kön hänger med i hoppandet och skrikandet. Sen springer tre tjejer skrikandes i samma ton mot flaskan. De skulle minsann dricka den sista droppen ur flackan. Vatten blandat med Danny drägel. Haha Ser hur arrangören står där bak och flinnar. Själv var jag för mållös för att göra nåt. Haha

Det såg ganska komiskt ut, nästan så att man velat fånga det på film. Det får en sannerligen att le såhär i efterhand.  :-) Då vart jag mer mörkrädd för deras reaktion. Men sen kom jag på det....jag skulle också ha slagits över den där flaskan...om det varit en annan artist. Haha

Den 25 var det dax att åka in till Gröna Lund, dottern hade haft nedräkning sen sömmaren började. Trotts att det var en torsdag och mitt i veckan så åkte vi in. Dottern fick lova mig att hon skulle upp nästa morgon till skolan, annars var det sista gången vi hittade på nåt. Sagt och gjort så drog vi iväg. Kände egentligen inte för att trängas där, men ville dottern se sin idol, då åkte vi iväg. Nästa konsert blir väl Kiss, för Jonathans skull. Haha
Kommer avlida, men allt för barnens skull, right?? :-D

Nåväl, kom ditt vid 18 och betalade för våra åkband och allt. Den började vårt äventyr. Åkte lite. Barnen skulle åka deras spöktåg, och jag vart glad. Jag har aldrig fått med mig någon på den innan, så vi ställde oss i kö. Var nästan framme och en vagn med fyra översminkade tonårstjejer på max 15 kommer. De skriker så högt de bara kan. MAn ser att de spelar, för hon längst bak fnittrar till då och då mellan skriken. Men mina barn blir livrädda och börjar gråta, de vill inte åka. Så gå ur kön och till nästa karusell. De trodde på riktigt att det var så läskigt, så som de skrek. Men några saker hann vi åka iaf. Sen mot Scenen. Konserten skulle börja snart, det var inte förrän då jag märkte alla barnvagnar. Herre gud, var kom de ifrån? Hahaha

Nog hade jag med mig sulkyn jag med för sonen som jag visste skulle somna närsomhelst under konserten. Men tog en plats så långt fram vi kom utan att trängas, det vill säga vid kiosken som gör popcorn och sånt(långt bak). Men det var trångt där efter ett tag och vi kämpade 20 minuter med att försöka flytta oss rätt genom folkmassan som var packad. För kom varken bak, fram eller åt sidan. Som en bön sänd från ovan så vart ungarna hungriga. Så mot pizzerian bredvid spökhuset. Men det hade förvandlats till en levande sittplats. Folk satt där på uteserveringen och tittade. Så efter att ha gått ett varv och frågat om någon av platserna var lediga (nej, jag har inga problem med att slå mig ner bredvid en främling för att få äta).  Vet ni vad det sjuka var? Jag frågade flera som satt ensamma vid ett fyra mana bord, och de sa att vännerna skulle komma snart. De som sa detta, satt under 20 minuter ensam och bara tittade runt. Sen gick de!!! Jaha.....inga kommentarer säger jag. Men fick sitta bredvid en äldre man som var där med sitt barnbarn iaf. Jag och sonen fick dela på en stol, då många använde de extra stolarna bredvid dem som väskavlastare. Åt vår pizza och tittade på showen. Inte sådär jättenära, men bättre där än mitt i smeten.

20 minuter kvar av showen gick vi mot bordet som sålde tshirts och sånt. Men ibland undrar man över folks moral. Jag stod först med barnen. Sonen låg utmattad i vagnen. Skulle betala en t-shirt, men de hade inte jämn växel. Så fick ställa oss på sidan och vänta. Under tiden försökte folk trycka sig framför en, hur nu det vore tekniskt möjligt. Vi slickade bokstavligen bordet. Detta var vuxna, som tonåringar. Hon bakom skrek och skrek att det fanns ett kösystem. När några ville fråga om man kunde köpa en och en, så avbrött hon dem tillslut (ja hon var väl lite frustrerad tillslut, vilket jag förstår) "kön går DÄR!!!" När trycket var för stort då många trodde att han skulle signera, så fångade jag tag i henne. Vagnen där Jonathan nu hade somnat i, höll på att bli omkullvällt och jag fick bre ut mig avsikligt för att inte folk skulle snubbla över vagnen (ja den är ju såååå liten att den inte syns*ironi*), "snällla, ge mig bara paket 1, sonen håller på att puttas ur vagnen.". 5 minuter senare när jag ser växeln komma och trycket e enormt, så slänger jag fram pengarna framför näsan. Vi har nu väntat 20 minuter på växeln. Skämtar inte. Sen backar jag bara. Skiter i om jag kör på någon, trampar någon på tårna. Vi måste ut, och folk backar smart nog undan. Ser väl att jag håller på att skrika av frustration om någon så mycket som ens försöker ramla ner i vagnen igen.  Jag kan inte ansvar för mina barns säkerhet längre, så jag ville bara UT. Jag gick innan showen var slut för att slippa detta. Men hamnade i detta iaf.
Nästa år går vi innan och köper, så hoppas vi slippa det. Eller vad säger ni? :-)

Jonathan sov och Mary ville åka en karusell med mig. Vad gör man då? Inte lyssnar man på dotterns förslag om att lämna Jonathan sovandes i vagnen iaf och åka ensam med henne. Haha Jo, man åker kärlekstunneln!
Så med Jonathan i famnen och Mary framför mig åkte vi den sista karusellen för kvällen. Eller blir den där slagtävlingen också, och hör och häpna, JAG VANN!! Jag var den som fick högst poäng av alla som slog så hårt de orkade. Jag vann en plasthammare. Hahaha Mary vart överlycklig och skulle bestämt bära den. :-)

Men showen var riktigt bra! Även om folk tycker att han sjöng falskt och sånt. Ja,  försök att dansa och sjunga samtidigt större delen av showen så får jag se om ni sjunger lika bra som om ni står stilla och sjunger. Men hade likadan röst på skivan (tekniken har inte hjälpt till på traven), och allt var snyggt upplagt. Jonathan var väl inte sådär jätte imponerad haha...han ville hem. Mary tyckte det var trångt, men kul att vara där.
Men personligenvore globen nästa och en sittplats bättre. :-D Ska helt klart gå på nästa konsert. Ja, det är fler än dottern som tycker om hans musik i det här hushållet. :-)

Den 20:e klockan 11:30 skulle vi vara på kalas, på lek och bus. Klockan 11:00 vaknade vi. De säger väl det hela. Att ta sig ditt med två barn för fot, tar bara det 45 minuter. Jag äger ingen bil. Så vart upp ur sängen. Borsta tänderna, hoppa i kläderna, kamma håret och ut. På gatan ringde jag efter en taxi. Vad annars kunde man göra????
Systerdottern hade ju kalas och vi var SENA!!!! Har aldrig försovit mig till något sådant. Men ibland måste det vara första gången. Men ditt kom vi, och det är väl det viktigaste?! Försöker intala mig det iaf, även om jag hade dåligt samvete. Men ungarna hade kul.

Jag skrattade åt ett muskelberg som inte fick ner armarna ordentligt. Vad hände sen?
Ja, när vi kom ut öste regnet ner. Så sprang in till videobutik intill. Gissa vad vi hittade där? Köpte fem filmer för 150 kr. Sånt gillar jag. Så fick new moon och eclipse, och barnen fick välja en film var. Sen lyckades vi välja en sista film tillsammans tro det eller ej. Köpte lite godis, och sen tog vi bussen hem. Även om barnen ville ta taxin igen. Haha. Men det var ingen kris längre, vi behövde inte stressa. 

Efter att ha haft en fnitterattack, eller flera under hela kvällen egentligen så fastande jag i badkaret på kvällen med mobilen i handen. Satt och chattade med en kompis. Det spårade ur en anning, kanske jag ska säga. :-P

"Men min termos är nedpackad i källaren lol"
"Haha, har du inte bergqvist i källaren?
Oki, mobilens språkplis börjar  bli lite irriterande. haha"
"Bergqvisti källaren. LOl en kille i källaren.
"Haha har du ingen bergkvist i källaren. ;-)"
"I wish, om han är snygg så.
Då är de bäst o låsa in d. :-)"
"LMAO"

Herre gud, jag höll på att skratta ihjäl mig igår kväll.
Det slår fan rövjärnet.

För att göra en lång historia kort.
Jag och några kompisar hade hemkunskap i högstadiet. Läraren hade någon föreläsnig innan vi skulle börja med maten. Under tiden fick vi äta vindruvor. Jag och tre till satt och underhöll oss med att sitta och pila ner vindruvekärnorna i blomkrukan så fort läraren vände ryggen till. Självklart fnittrandes. Trotts att vi satt längst fram så märkte läraren ingenting alls. Vi höll på att dö av skratt bokstavligen.

Vi gjorde mat, och sen skulle vi fylla i ett formulär. Var bilder på osthyvlar, rivjärn och andra redskap vi skulle kunna. Sen skulle vi byta papper med vännen bredvid. Så att det blev rätt rättat. Nåja, trodde jag. Mitt i rättningen bryter kompisen med mitt papper ut i en hysterisk skratt attack. Hon håller på att ramla av stolen.
Anledningen? Jag hade skrivit rövjärn, istället för rivjärn. Ja, man undrar ju var mina tankar svävade någonstans när jag fyllde i det pappret. :-)

Igår efter att de ätit kvällsmål, borstat tänder och sånt, så fick jag motvilligt barnen till sängen. Jag var dum enligt sonen, som tvingades avsluta sitt tvspel. Mary var inte trött, fastän hon satt och höll på att ramla ihop i soffan.
Men fick dem i sängen efter lite tjatt, Men väl där så la sig Mary ner på en gång och blundade. Jonathan däremot låg med väldens smile på läpparna. Vad låg han och tänkte på för bus nu, var allt jag tänkte på. För det där flinnet var inte nådigt. Han kollar på mig och brister ut i världens skratt attack. Tydligen var den smittsam, för jag kunde inte låta bli att hänga på jag med. Så där låg Jonathan och jag och skrattade så att vi grät i flera minuter. Mary vart argare och argare. "TYSTA!! jag försöker sova!!" skrek hon ilsket. Men inte gick det att sluta skratta när man inte fick skratta. Tvärtom började vi skratta mer. Fick göra mycket för att lyckas få tyst på mig själv. Blunda, bita sig i tungan och försöka tänka på annat. Men det gick, även om det tog sin tid.

Den 19:e var det planerat att jag skulle in till storstan, självklart fick barnen följa med då barnen inte börjat på dagis/skola än.  Vad skulle jag annars göra av dem? Så vi begav oss mot Stockholm och gamla stan i lugn och ro. Jag tänkte inte börja dra killen över hela stan gnällandes för att han får diverse smärtsamma åkommor i fötterna bara han går. Så 2 timmar från att vi stigit av tåget vid Stockholm C, till dess att vi var framme i den utnämd butiken i gamla stan. Vilken butik. Skulle ha kunnat gossa ner mig där i alla evighet. Barnen vart helt lyriska, Mary skulle ha alla block och pennor. Jonathan alla star Wars produkter. De skulle få köpa något i en annan butik där längst turistgatan. Vilket de köpte. Där hade de dessutom leksaker, bland alla dekorationsgrejer.

Så väl inne i Science Fiction bokhandeln fastnade vi bra länge. Skulle det varit möjligt skulle jag ha gott ner mig ordentligt, men barnen var uppvridna. Troligen smittad av min egen entusiasm. Men en halvtimme senare var vi ute från affären, med inte midre än två "Vampire Knight" produkter.

Blev även denna, de tio första delarna i serien. Finns totalt tretton stycken ute än så länge, självklart på engelska. Men språket är lätt, och handlingen intressant. Kärlek, vänskap, konflikter, vampyrer. Allt i ett!

Betalade den summa pengar det kostade, och det gjorde ont att se alla de där pengarna försvinna. För det var inte billigt. Men jag vet att jag inte kommer ångra det i framtiden. Jag har velat ha dem länge, och därför var det inte surt fördärvade pengar. Jag vet att det gjorde ont när jag betalde 1300 för Sailormoon med, men jag ångrar det INTE idag.

Sen traskade vi runt i affärerna där. När man väl är i gamla stan ska man strosa runt i alla mysiga affärer. Det hör liksom till, är så sällan där så man får passa på. Koom in i en krims kram affär som säljer prydnadssaker och även billiga leksaker och rökelser. barnen fick sitt. Dottern valde en barbie, en solfjäder och ett set med penna/linjal/sudd. Sonen valde även han detta set och en bil. Den var lite dyrare så det fick vara.

Sen tänkte vi börja gå hem, men när vi genade genom en gränd i småregnet, så gick vi förbi en mysig restaurang. Gåsgränd 4, hette den. 24 platser fanns det inomhus, levande ljus och valv. Sånt tycker jag om. Blir mer personligt och värmande på något sätt. Åt en varsin lax tallrik innan vi begav oss hemåt. Eller det var iaf vad jag trodde. Med en påse från sf bokhandel, en från krims krams butiken till deras advents kalender och deras påsar med deras leksaker i. Så hann vi bara komma utanför gamla stans murar när barnen höörde musik. Elller jag hörde den med, men tänkte inte så mycket på det. Jag kunde ha fortsatt hemåt även om det var bra musik, men barnen hade andra planer. Trotts att de var trötta och ville hem så skulle de bara se varifrån musiken kom. Så som flugor dras till ljus, drogs vi mot ljudet av latinamerikansk musik.

Efter att nervöst ha kommit förbi den där kanten längst vattnet, där jag alltid är nervös att de ska ramla genom så såg vi en stor scen framför operan, eller på gustav Adolf torg. Det var tydligen näst sista dagen av Sthlm kultur festival. Jag hade ingen anning, och hade jag vetat det, så hade jag åkt in. Men nästa år så, om det kommer tillbaka då!

Men tilllbaka till ämnet, eftersom det var festival så var gatan avspärrad runt torget. Och dottern var noga med att påpeka det när jag klev rätt ut på bilvägen: "mamma, man får inte gå på bilvägen." Ja, fick förklara att ibland finns det undantag och förklara varför. Ja, de stirrade stort runt. De kommer ju ihåg denna plats som tungt trafikerad. Nu vart det tvärtom. Och t o m toaletterna var spännande för dem. Hahha....tur man har lätt underhållna barn. :-D

Där stod vi och tittade på Afrocubism som spelade denna kväll, och njöt till tonerna, iaf i 20 minuter innan de ville vidare. De vart trötta och ville hem, sa de. Runt oss stod folk och dansade. Skulle gärna ah satt mig inne i tältet och tagit en cider, men  var barnen trötta, så var de.



Riktigt sköna toner, tyckte jag. Så motvilligt tog jag smågatan mot kulturhuset, menar det är ändå den närmaste vägen till tågstation.  Men fastnade vid brunkebergstorg redan. Rebekka Karijord, en norsk artist uppträde där och barnen ville titta. Så in igen i 10 minuter. Sen vart de trötta igen när jag började uppskatta hennes musik. Så vidare till nästa. Kom till kulturhuset och vi fastsade däri över 30 minuter innan vi började gå mot tåget. Det avr riktigt bra. Cowboy dans av några brudar i brudklädning och en tjej i brudkläning från Mexico. Den sista var hysteriskt rolig. Tyvärr hittar jag inte hennes namn, men när jag gör det ska jag lägga upp det här.

Sen började vi sakta att gå mot station. Jonathan somnade i vagnen på tåget. Tog bussen hem och sen var vi hemma. Trötta, men nöjda med dagen. Mary somnade så fort vi la oss i sängen.

Ja, jag menar det. ALDRIG mer ska jag någonsin smaka/äta surströming. Smaken var avskyvärd. Stanken ännu värre. Ja, stanken var 20 gånger värre än smaken. Försök att översalta en fisk med någon konstig eftersmak, så har ni det perfekt beskrivet. Men nu har man iaf testat, men jag gör inte om det. Kan gärna vara med, men då sitter jag i ett annat rum när fisken äts.  :-)

Skolstarten och dagisstarten närmade sig och det var dax att köpa skor till ungarna innan alla andra kom ut i jakten när barnbidraget kom. Då skulle det inte finnas nåt kvar.

Mary fick tre skor då hon växt ur gummistövlar, gympaskor och dessutom velat ha stövlar en tid nu. Då skopunkten ändå har, 3 till priset av 2 så passar man på. Dessutom hade Joanthan pekat ut ett par gympaskor som han behövde, som det var rea på. Nu borta ur sortimentet. Men riktigt snygga.

 

Dessa par fick Mary. Personligen vart jag inte vidare nöjd med hennes gympadjor, men det är hon som ska ha dem, så ska väl inte klaga. Bara hon hoppar i skorna, utan bråk så får hon köpa vilka hon vill.

....och Jonathans. Hans skor finns inte kvar i sortimentet. Men de är av likadan modell som på bilden ovan, MEN vita, med beiga valv(ellar vad man nu ska kalla dem) på sidan).

Ibland hittar man böcker billigt, och då brukar jag inte tveka att slå till. 2 böcker för 69 kronor, är väldigt bra.

 

Kommer skriva recension av böckerna, på min andra blogg när jag läst ut dem.

Det visste vi inte då, men den här dagen skulle bli den sista dagen vi badade på stranden den här sommaren. Klockan tio ringde iaf syrran, och frågade om vi skulle följa med till Kairobadet. Sagt och gjort, så hoppade vi i kläderna, och packade det nödvändigaste. Nästa buss till stranden gick vid tolv något, och vi tänkte inte ta taxin som syrran gjort. Ja, ni läste rätt. Taxi till stranden. Haha
Man har inte hört allt än trotts allt.

Väl där, så kunde det inte bli bättre. Utsikten var underbar. ;-D
Och det var varmt. Stannade till fem cirka, då vi började röra oss hemåt. Då bussarna endast går varannan timme, så fick vi ta oss hem till fots. Iaf till station, därfifårn tog vi däremot bussen.

Det roliga den dagen var att syrran och dottern hade liknande kläder. Jeanskjol, en tröja av modellen som ni ser på bilden, ballerina skor som blingar. Haha

Men var en bra dag. Tyvärr den sista riktiga sommardagen.